dansk flotta, på 13 fartyg, under befäl af Pros Mund och Ove Gedde. En ny strid utkämpades 25 maj, väsentligen i form af kanonad på långt håll, men afbröts af en häftig storm. Thijsen seglade därpå tillbaka till Holland. Betydelsen af slagen vid L. var, att danskarna lyckades hindra den värfvade holländska eskaderns förening med stora svenska flottan och dess medverkan vid den landstigning på Fyn Torstensons armé i händelse af en dylik förening skullo ha utfört. Jfr A. Munthe, "Svenska sjöhjältar", V, 1 (1905; sid. 213--229). V. S--g. Lister institute of preventive medicine [listor institjot ov priventiv medson], kalladt urspr. The british institute of preventive medicine, sedermera The Jenner institute etc., en anstalt för medicinsk experimental forskning, belägen vid Chelsea bridge road i London. Det började sin verksamhet i förra hälften af 1890-talct med hjälp af medel, som insamlats på privat väg. Mot slutet af 1890-talet erhöll det af lord Iveagh en gåfva af 250,000 pd st., med hvilken summa dess verksamhet har kunnat betydligt utvidgas. Arbetet bedrifves numera på flera afdelningar, såsom för bakteriologi, kemi, serumberedning. Med understöd af engelska regeringen bedrifvas äfven i Ostindien forskningar öfver pesten. Institutet, som är fullkomligt oberoende af engelska staten, står under ledning af en kommitté, i hvilken lord J. Lister (se denne) under en följd af år var ordförande. Iln. Listerlandet l. Lister, halfö i Lister og Mandal amt, Norge, är genom Listeidet förenadt med fastlandet och begränsas af Eidsfjord, Listerfjord, öppna hafvet, Farsundsfjord, Helvigfjord och den nära hafvets nivå liggande insjön Framvaren, förbunden med hafvet genom den 0,5 km. långa, kanaliserade Straumen. L., en del af Vanse härad, är ett 11 km. långt och upptill 3,5 km. bredt kustparti, flackt och öppet, utan skärgård. Skog saknas; flera stora myrar lämna bränsle. L. är ett moränlandskap, beströdt med erratiska block och delvis fylldt af flygsand. Det är tätt bebyggdt. Befolkningen är öfvervägande (66 proc.) brakycefal, hvilket tyder på stark tillsats af främmande element. Rekrytlämplighetsprocenten är lägre än i någon annan del af landet (39 proc.). Många fornfynd. Litt.: C. Flood, "L." (3:e uppl. 1894). K. V. H. Lister og Mandal amt, Norges sydligaste amt, omges i n. och ö. af Nedenes amt, i s. af Nordsjön och i v. af Stavanger amt. Areal 7,264,25 kvkm.; däraf äro 384,44 kvkm. färskvatten, 280,32 kvkm. åker och äng och 1,863 kvkm. skog. 82,551 inv. (1910), hvaraf 22,299 komma på de fyra städerna (se nedan); emigrationen är betydlig. Inom amtet, som hör till Norges mera lågt liggande trakter, finnas inga betydande fjällpartier, men terrängen är starkt kuperad. Amtet genomskäres från n. till s. af flera dalgångar, som vattnas af delvis icke obetydliga älfvar, såsom Ottra, Mandalselven, Undalselven, Lygna, Kvina och Sira. De viktigaste fjordarna äro Topdalsfjorden, Grönfjorden och Mandalsfjorden. Boskapsskötsel, jordbruk, sjöfart och fiske äro de förnämsta näringskällorna. Industrien är ej obetydlig: 103 affärsföretag (med inalles omkr. 2,000 arbetare) 1908, hvaraf 40 träförädlingsverk (med 512 arb.). 2,264 fiskare. Totalvärdet af jordegendomarna uppgafs 1908 till 37,217,000 kr. I L. funnos s. å. 29 sparbanker med ett förvaltningskapital af i sin helhet 27 mill. kr. Amtet har blott 2 järnvägar, men ett väl utveckladt landsvägsnät. Utmed kusten ligger en rad första klassens fyrar (Oksö, Songvaars, Ryvingens, Lindesnes' och Listers). Totalförmögenheten uppgafs för 1909 till 58,512,000 kr., inkomsten till 8,338,000 kr. I judiciellt hänseende är amtet indeladt i 5 sorenskriverier; det har 34 härad och 4 stadskommuner. I ecklesiastikt afseende är det deladt i 20 pastorat och hör till Kristiansand stift. Där finnas 4 städer: Kristiansand (amtmannens residens), Mandal, Farsund och Flekkefjord. Se A. Helland, "Norges land og folk", X (2 bd, 1903). K. V. H. Listers härads domsaga. Se Lister. Listerska förbandet. Se Antiseptik. Listers och Bräkne kontrakt, i Lunds stift, omfattar de tio pastoraten Karlshamns stad; Asarum och Ringamåla; Hällaryd och Åryd; Bräkne-Hoby och Öljehult; Mörrum och Elleholm; Mjällby; Gammalstorp och Ysane; Jämshög; Kyrkhult; Sölvesborgs stads- och landsförsamlingar. 1,358 kvkm. 60,034 inv. (1910). L'istesso tempo, it., mus., samma tempo (som förut). Listgurkor. Se >Cucumis, sp. 943. Listjärn, skpsb. Se List, sp. 760. Listval, det slags valsätt, som uppkommer därigenom, att ett land i st. f. att fördelas i mindre valkretsar, af hvilka hvar och en väljer sin representant, indelas i större valkretsar, af hvilka hvar och en, alltefter invånarantalet, väljer flera än en, och hvilket -- åtminstone vid majoritetsval -- har till följd, att de afgifna röstsedlarna skola innehålla en förteckning, en lista, på flera namn, nämligen så många som antalet representanter, hvilka för valkretsen skola utses. Detta valsätt är det, som i Frankrike kallas scrutin de liste i motsats till scrutin d'arrondissement, vid hvilket på hvarje röstsedel endast ett namn uppföres och som blifvit så kalladt, emedan arrondissemangsindelningen enligt 1875 års författning var lagd till grund för valkretsarnas anordning i st. f. departementsindelningen, som vid listval ligger till grund för denna anordning. Sedan Gambetta (se d. o.) yrkat på listval, infördes sådana efter åtskilliga strider 1885, men fingo 1889 åter vika för arrondissemangsval. Om listval vid proportionella val se d. o. H. L. R. (S. B.) Listverk, bygnk., beteckning inom byggnadskonsten och konstindustrien för den dekorativa behandlingen af framspringande eller tillbakaträdande partier förmedelst böjda eller i vinkel brutna planer, beräknade att medelst lek med dagrar och skuggor ge det ifrågavarande partiet af byggnaden eller föremålet åsyftad valör. Ett listverk är sammansatt af lister: rundstafvar, kvartstafvar, vulster (echinus), hålkälar, karniser, plattor (se Profil) med en mångfald variationer i profileringen, utförd antingen efter geometriskt bestämbara kurvor och raka linjer eller efter obestämbara, på fri hand dragna linjer. Hvarje list inom ett listverk kan vara slät eller dekorerad med ornament i form af pärlor, snäckor, blad, blommor, slingor, djur o. s. v., upprepade utefter listens hela längd eller afbrytande dess gång på bestämda afstånd. I den romersk-doriska stilen är hela det listverk, som kröner entablementet (kornischen), i allmänhet slätt, odekoreradt, under det att