Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litauiska språket och litteraturen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gesellschaft" (i Tilsit), Göttingen 1883–1911 f., och
Bezzenberger i Hinnebergs "Die kultur der gegenwart"
(d. I, afd. IX, 1908).
E. L-n.
Litauisk-lettiska språk. Se Lettiska språk.
Litauisk-slaviska. Se Lituslaviska.
Litaven. Se Litauen.
Litäver. Se Litauer.
Litchfield [li’t(flld]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Illinois, på en fruktbar präri, 75 km. n. ö. om
S:t Louis. 5,918 inv. (1900). Kolgrufvor,
jämverk och liflig spannmålshandel. - 2. Stad i
nordamerikanska staten Connecticut. 3,214 inv. (1900).
l o. 2. J-F-N.
Li’tchi Sonn., bot., växtsläkte af fam. Sapindaeea
med l art i Kina, L. chinensis, som är ett träd med
pardelade blad. Den äggrunda frukten (se fig.),
A frukt af Litchi chinensis, B densamma
läiigdskuren.
l i t c h i p l o m m ön 1. kinesiska plommon, har
ett rödbrunt, vårtigt skal och innehåller ett af en
sötsmakande arillus omgifvet frö; frukten utgör torkad
en handelsvara. G-
L-m.
Litchiplommon, bot. Se Litchi.
Lit de justice [Ii do jysti’s], fr., var före den
stora franska revolutionen urspr, benämningen
på den tron (Ut), där konungen satt, när han
skipade rätt (justice), och särskildt den i
Parisparlamentet. Namnet öfverflyttades sedermera
till att beteckna själfva sammanträdet och den vid
detsamma ut-öfvade rättshandlingen. Den första mera
bekanta lit de justice hölls 2 maj 1369, då Karl V
dömde "Svarte prinsen" som sin vasall för feloni, den
sista i Versailles 8 maj 1788. Vid en lit de justice
kom konungen i högtidlig procession och omgifven af
sina främsta stormän till tronen. Efter åtskilliga tal
föredrogs målet, som vanligen gällde inregistrering
af en kunglig förordning (ordonnnnce). Alla sådana
plägade nämligen alltsedan 1300-talet in-foias i ett
af Parisparlamentet fördt register för att sedermera
tjäna till rättesnöre vid lagskipningen. Parlamentet
började emellertid under konungamaktens svaghet på
1400-talet häfda rätten att vägra inregistrering
af de kungliga förordningarna. Det ansågs dock,
att konungen kunde genom att själf befalla en dylik
vid en lit de justice bryta motståndet. En lit de
justice fick därför alltid karaktären af en statskupp,
en yttring af det kungliga enväldet, mot hvilket
parlamentsledamöterna offentligen protesterade, ehuru
utan annan påföljd än att gifva de med ordonnansen
i fråga missnöjde ett visst moraliskt stöd i sin
opposition. Fronden (se d. o.) framkallades 1648
delvis genom en dylik protest. 1654 dömdes vid
en lit de justice prinsen af Condé för uppror mot
konungen. 1732 kallade Ludvig XV parlamentet till
Versailles för att närvara vid en lit
de justice, som dittills alltid brukat hållas
i Paris, hvarför parlamentsledamöterna
protesterade mot ställets olaglighct. Den
sista lit de justice var en af de närmast
bidragande omständigheterna till revolutionens
utbrott och riksständernas sammankallande 1789.
E- A-t.
Lit de parade [Ii d0 para’d], fr., "paradsäng", bädd,
på hvilken en afliden högt stående eller berömd person
är lagd till offentlig beskådning.
Liten heltpn, mus. Se H cl t ön.
Liten Karin, en folkvisa, som är mycket spridd i
de germanska länderna, i synnerhet i Sverige ("Och
liten Karin tjänte’ etc.) och Danmark, förhärligar
en oskuldsren ungmö, hvilken ej låter locka sig af en
pliktförgäten furstes lysande onbud, utan föredrager
döden framför vanäran och, sedan hon inneslutits i
spiktunnan, som kringrullas, föres till himmeien i
skepnad af en hvit dufva. Mindre kändt torde vara,
att denna lilla romans är en förenklad och världslig
omstöpning af en fornkatolsk martyr-historia,
hvars hjältinna är helgonet Katarina från Alexandria
(se Katarina, sp. 1265). Denna legend om den heliga
Katarina inkom till Sverige åtminstone före midtcn
af 1300-talet.
Lite pende’nte, jur. Se Lis pendens.
Liter (fr. lilre), förkortadt L, enheten i det
metriska rymdmåttet för såväl våta som torra varor, =
l kbdm. = Viooo kbm. = 1/100 hektoliter = 10 deciliter
= 100 centiliter = 0,sp2i kanna. Jfr Metersystemet.
Liter kallades hos f ränker, friser, sachsar
och angelsaxar halffria landbönder, som voro
bundna vid jorden, men åtnjöto samma rättsskydd
som fria. Romarna öfvertogo namnet från dessa
germanstam-mar under formen Ictti, men betecknade
därmed slutna kolonier af krigstjänstskyldiga
germaner på kejsargods (se Leter), ej landbönder
hos enskilda. Hos öst- och nordgcrmanerna förekom
ej en sådan klass, men en motsvarighet därtill
utgiorde aldierna hos langobarderna (se d. o.,
sp. 1154). Lifegenskapen (se d. o.), som fick så
stor utbredning i västra Europa under medeltiden,
har sitt ursprung i lit-förhållandet, och att
den ej vann insteg i Sverige, beror väsentligen
därpå, att där från början ej funnos några liter.
S. B.
Li’tera, L i t er a t, Literatur, Liter a-t ö r,
Literär. Se L i 11 e r a o. s. v.
Literärische echo, D a s, tysk halfmånadsskrift,
hvars redaktion 1911 öfvertogs af E. Heilborn. Se E
111 i n ger, J.
Literärischer verein in Stuttgart [fera’jn], en
1839 bildad förening af lärda och litteraturvänner
med uppgift att i nytryck ge ut viktigare
äldre arbeten i tysk politisk, kultur- och
litteraturhistoria. President för föreningen, som
publicerat omkr. 300 betydelsefulla verk, är sedan
1892 professor H. Fischcr i Stuttgart.
Literärisches zenträlblatt, ledande kritiskt organ,
som 1850 grundlades i Leipzig af Fr. Zarncke. Det
utkommer med ett nummer i veckan och innehåller
granskningar af tyska och viktigare utländska
vetenskapliga arbeten. Sedan 1900 åtföljes det af
en bilaga, "Die schöne literatur", där vittra verk
recenseras. Efter grundläggarens död, 1891, öfvertogs
redaktionen af hans son, E. Zarncke. R-n B.
Literatur, Die, en samling illustrerade
litteraturhistoriska monografier, som under redaktion
af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
