gesellschaft" (i Tilsit), Göttingen 1883--1911 f., och Bezzenberger i Hinnebergs "Die kultur der gegenwart" (d. I, afd. IX, 1908). E. L-n. Litauisk-lettiska språk. Se Lettiska språk. Litauisk-slaviska. Se Lituslaviska. Litaven. Se Litauen. Litäver. Se Litauer. Litchfield [li't(flld]. 1. Stad i nordamerikanska staten Illinois, på en fruktbar präri, 75 km. n. ö. om S:t Louis. 5,918 inv. (1900). Kolgrufvor, jämverk och liflig spannmålshandel. - 2. Stad i nordamerikanska staten Connecticut. 3,214 inv. (1900). l o. 2. J-F-N. Li'tchi Sonn., bot., växtsläkte af fam. Sapindaeea med l art i Kina, L. chinensis, som är ett träd med pardelade blad. Den äggrunda frukten (se fig.), A frukt af Litchi chinensis, B densamma läiigdskuren. l i t c h i p l o m m ön 1. kinesiska plommon, har ett rödbrunt, vårtigt skal och innehåller ett af en sötsmakande arillus omgifvet frö; frukten utgör torkad en handelsvara. G- L-m. Litchiplommon, bot. Se Litchi. Lit de justice [Ii do jysti's], fr., var före den stora franska revolutionen urspr, benämningen på den tron (Ut), där konungen satt, när han skipade rätt (justice), och särskildt den i Parisparlamentet. Namnet öfverflyttades sedermera till att beteckna själfva sammanträdet och den vid detsamma ut-öfvade rättshandlingen. Den första mera bekanta lit de justice hölls 2 maj 1369, då Karl V dömde "Svarte prinsen" som sin vasall för feloni, den sista i Versailles 8 maj 1788. Vid en lit de justice kom konungen i högtidlig procession och omgifven af sina främsta stormän till tronen. Efter åtskilliga tal föredrogs målet, som vanligen gällde inregistrering af en kunglig förordning (ordonnnnce). Alla sådana plägade nämligen alltsedan 1300-talet in-foias i ett af Parisparlamentet fördt register för att sedermera tjäna till rättesnöre vid lagskipningen. Parlamentet började emellertid under konungamaktens svaghet på 1400-talet häfda rätten att vägra inregistrering af de kungliga förordningarna. Det ansågs dock, att konungen kunde genom att själf befalla en dylik vid en lit de justice bryta motståndet. En lit de justice fick därför alltid karaktären af en statskupp, en yttring af det kungliga enväldet, mot hvilket parlamentsledamöterna offentligen protesterade, ehuru utan annan påföljd än att gifva de med ordonnansen i fråga missnöjde ett visst moraliskt stöd i sin opposition. Fronden (se d. o.) framkallades 1648 delvis genom en dylik protest. 1654 dömdes vid en lit de justice prinsen af Condé för uppror mot konungen. 1732 kallade Ludvig XV parlamentet till Versailles för att närvara vid en lit de justice, som dittills alltid brukat hållas i Paris, hvarför parlamentsledamöterna protesterade mot ställets olaglighct. Den sista lit de justice var en af de närmast bidragande omständigheterna till revolutionens utbrott och riksständernas sammankallande 1789. E- A-t. Lit de parade [Ii d0 para'd], fr., "paradsäng", bädd, på hvilken en afliden högt stående eller berömd person är lagd till offentlig beskådning. Liten heltpn, mus. Se H cl t ön. Liten Karin, en folkvisa, som är mycket spridd i de germanska länderna, i synnerhet i Sverige ("Och liten Karin tjänte' etc.) och Danmark, förhärligar en oskuldsren ungmö, hvilken ej låter locka sig af en pliktförgäten furstes lysande onbud, utan föredrager döden framför vanäran och, sedan hon inneslutits i spiktunnan, som kringrullas, föres till himmeien i skepnad af en hvit dufva. Mindre kändt torde vara, att denna lilla romans är en förenklad och världslig omstöpning af en fornkatolsk martyr-historia, hvars hjältinna är helgonet Katarina från Alexandria (se Katarina, sp. 1265). Denna legend om den heliga Katarina inkom till Sverige åtminstone före midtcn af 1300-talet. Lite pende'nte, jur. Se Lis pendens. Liter (fr. lilre), förkortadt L, enheten i det metriska rymdmåttet för såväl våta som torra varor, = l kbdm. = Viooo kbm. = 1/100 hektoliter = 10 deciliter = 100 centiliter = 0,sp2i kanna. Jfr Metersystemet. Liter kallades hos f ränker, friser, sachsar och angelsaxar halffria landbönder, som voro bundna vid jorden, men åtnjöto samma rättsskydd som fria. Romarna öfvertogo namnet från dessa germanstam-mar under formen Ictti, men betecknade därmed slutna kolonier af krigstjänstskyldiga germaner på kejsargods (se Leter), ej landbönder hos enskilda. Hos öst- och nordgcrmanerna förekom ej en sådan klass, men en motsvarighet därtill utgiorde aldierna hos langobarderna (se d. o., sp. 1154). Lifegenskapen (se d. o.), som fick så stor utbredning i västra Europa under medeltiden, har sitt ursprung i lit-förhållandet, och att den ej vann insteg i Sverige, beror väsentligen därpå, att där från början ej funnos några liter. S. B. Li'tera, L i t er a t, Literatur, Liter a-t ö r, Literär. Se L i 11 e r a o. s. v. Literärische echo, D a s, tysk halfmånadsskrift, hvars redaktion 1911 öfvertogs af E. Heilborn. Se E 111 i n ger, J. Literärischer verein in Stuttgart [fera'jn], en 1839 bildad förening af lärda och litteraturvänner med uppgift att i nytryck ge ut viktigare äldre arbeten i tysk politisk, kultur- och litteraturhistoria. President för föreningen, som publicerat omkr. 300 betydelsefulla verk, är sedan 1892 professor H. Fischcr i Stuttgart. Literärisches zenträlblatt, ledande kritiskt organ, som 1850 grundlades i Leipzig af Fr. Zarncke. Det utkommer med ett nummer i veckan och innehåller granskningar af tyska och viktigare utländska vetenskapliga arbeten. Sedan 1900 åtföljes det af en bilaga, "Die schöne literatur", där vittra verk recenseras. Efter grundläggarens död, 1891, öfvertogs redaktionen af hans son, E. Zarncke. R-n B. Literatur, Die, en samling illustrerade litteraturhistoriska monografier, som under redaktion af