Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteraturkritik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledande ställning. Om kritiken i Sverige se
d. o. Litt. jfr Kritik och: Hamelius, "Die kritik
in der englischen literatur" (1897), Spingarn,
"A history of criticism in the renaissance" (1899;
2:a uppl. 1908), Saintsbury, "History of criticism and
literary taste in Europe" (1900-04). R-n B.
Litteraturspråk, ett i litteratur användt språk,
vare sig detta är ett "riksspråk" (se d. o.) eller
icke. Litauiskan är exempel på ett litteraturspråk,
som icke är riksspråk. Jfr Språk.
Litteratursällskap, sammanslutningar i
litteraturvetenskapligt, bibliografiskt eller
litteraturhistoriskt, syfte, hvilka verka genom
utgifning af handskrifter och sällsynta äldre
tryck eller genom vetenskaplig bearbetning af
litterära uppgifter. I Sverige arbetar på dessa
fält, utom de i art. Bibliofil nämnda sällskapen,
Svenska vitterhetssamfundet, som (sedan 1910) utger
kommenterade kritiska upplagor af våra författare. I
Finland verka mångsidigt Svenska litteratursällskapet
och Finska litteratursällskapet. Af det stora antalet
utländska sällskap med liknande uppgifter är det
många, som uteslutande syssla med bibliofila arbeten,
såsom "Deutsche bibliographische gesellschaft",
Maatschappij der vlaamsche bibliophilen", i Gent, och
"Société des bibliophiles normands", i Rouen. Icke
få utländska sällskap bedrifva studier uteslutande
öfver en enda författare, t. ex. "Goethegesellschaft",
"Schwäbischer Schillerverein", "Société des études
Rabelaisiennes", "Chaucer society" och de många
Dante- och Shaksperesällskapen. Andra åter fullfölja
allmänt litteraturhistoriska undersökningar, stundom
med nationell eller kyrklig eller annan tendens,
t. ex. "Literaturhistorische gesellschaft" i Bonn,
"National literary society of Ireland" i Dublin m. fl. R-n B.
Litteraturtidning, en 1795-97 af G. A. Silverstolpe
i Stockholm och Uppsala utgifven tidskrift, som
utkom med fyra häften årligen. Dess uppgift var att
utgöra en "tidning för den utländska lärdomen",
d. v. s. redogöra för det viktigaste af de nya
utländska vetenskapliga arbetena särskildt i
filosofien, och redan tidskriftens "prospectus"
antyder, att Kants lära och den däraf följande
revolutionen inom filosofien är ett hufvudföremål
för intresset. Mer än hälften af utrymmet egnades
åt recensioner, som med ytterst få undantag gällde
utländska arbeten. Den förnämste medarbetaren
var B. Höijer, som dels granskade filosofiska och
historiska m. fl. skrifter, dels meddelade själfständiga
afhandlingar, såsom "Om de gamles och nyares
vitterhet och vältalighet i jämförelse med hvarandra",
"Om ett pragmatiskt afhandlingssätt i historien" och
"Hvad är Sensus communis?". Se Ljunggren, "Svenska
vitterhetens häfder", II: 569 ff. (1877).
Litteraturvetenskap kallas stundom den vetenskapliga
bearbetning af litteraturen, hvilken icke har det
historiska utvecklingsförloppet, utan själfva analysen
till hufvudföremål. Dess utgångspunkt är snarare
kritiken (jfr Kritik) än historien. Den är alltså
filologisk i vidsträcktaste bemärkelse och reproduktiv
i förhållande till det behandlade. Jfr E. Elster,
"Prinzipien der literaturwissenschaft" (1897),
och V. Ändersen, "Tider og typer", I (inledningen,
1907). R-n B.
Litteraturvännerna, ett 1865-1910 i Stockholm verksamt
sällskap (L. V.), som under okt.-april sammanträdde
en gång i veckan (på senare åren en
gång i månaden). Sällskapet har (1911) hvilat
halftannat år, utan att dock upplösas. Sällskapets
ändamål var att genom sammanförandet inom en begränsad
krets af personer, som hyste intresse för och kärlek
till litteraturen, sprida kännedom om dennas alster
till vidare kretsar och genom samtal om dagens
litterära företeelser och föredrag öfver desamma
försöka rätt förstå samtidens sträfvanden i dylika
fall. Äfven bildande konst samt musik och dramatik
föllo inom dess råmärken. Antalet medlemmar uppgick
vanligen till 150-200 personer af båda könen.
Litteratör (Literatör), fr. littérateur,
skriftställare; person, som har till yrke att arbeta
inom litteraturen som tidningsman, medarbetare i
tidskrifter eller encyklopediska och lexikaliska verk,
öfversättare, litterärt biträde, litterär rådgifvare
(hos en förläggare, vid en teater) o. s. v.
Littereringstabell (af lat. littera, bokstaf),
en vid de centrala ämbetsverken förekommande
författning innehållande föreskrifter om, under
hvilka särskilda konton verkets inkomster och utgifter
skola bokföras. Man betecknar dessa konton med vissa
hufvudlitteror och stora bokstäfver, hvilka sedan
medelst siffror och små bokstäfver underafdelas,
för att kunna erhålla dels en affärsmässig
öfverblick öfver ekonomien inom verket, dels ett
tillräckligt detaljeradt underlag för statistiken. H.L.
Litteris et artibus (lat., "för vetenskap och
konst"), inskrift å en belöningsmedalj, som
kronprins Karl (sedermera Karl XV) präglade för
sin räkning till utdelning åt vetenskapsmän och
konstnärer. Den utdelades af honom äfven som konung
och har sedermera tilldelats åtskilliga framstående
konstnärer o. a. Medaljen har på framsidan den
regerande konungens bröstbild med latinsk omskrift
och på frånsidan inskriften "Litteris et artibus"
inom en öppen lagerkrans (se fig.). Medaljen utdelas
någon gång i 12:e storleken, men vanligtvis i 8:e,
präglas alltid i guld och är försedd med kungl. krona
samt bäres i blått band på bröstet. E.B.*
Litterär, Literär (fr. littéraire, af
lat. literarius), som hör till litteraturen eller har
afseende på denna; boklig, vitter, som sysselsätter
sig med skriftställeri.
Litterär eganderätt, jur. Se Eganderätt, sp, 1410 ff.
Littleborough [li’tl-bare], stad i engelska
grefsk. Lancaster, 5 km. n. ö. om Rochdale, i ett
grufdistrikt midt i Penninska kedjan. 11,160
inv. (1901). Ylle- och bomullsindustri. J.F.N.
Little Cayman [li’tl kaimen]. Se Caymanöarna.
Little englanders [li’tl i’nglendos], eng. Se
Greater Britain, sp. 167.
Little Exuma [li’tl egsö’mo]. Se Exuma.
Little falls [li’tl- fals]. 1. Stad i nordamerikanska
staten New York, vid Eriekanalen och floden Mohawk,
som genom sina fall af tills. 14 m. lämnar
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
