L. är jämte Puerto Barrios Guatemalas viktigaste hamn vid Atlantiska hafvet. - 2. Stad i nordamerikanska staten Montana, vid Yellowstone river, 1,367 m. ö. h., utgångspunkt för turister till Yellowstone park. 2,778 inv. (1900). J. F. N. Livingston [liMijstan], bekant nordamerikansk, från Skottland härstammande, presbyteriansk släkt, som egt stora jordegendomar och betydande politiskt inflytande i staten New York. Till Amerika inkom den 1673 med Robert L., f. 1654, d. 1725, som från 1711 var medlem af New Yorks kolonialrepresentation och 1715 erhöll mycket vidsträckta godsförläningar vid Hudsonfloden af Georg I. 1. William L., sonson till Robert L., politiker, f. 1723, d. 1790, blef 1748 advokat och framträdde, på 1750- och 1760-talen som en af ledarna för "det amerikanska whigpartiet" i staten New York, särskildt i dess kamp mot de högkyrklige tories' kyrkopolitik. L. flyttade 1772 till New Jersey, deltog 1774-76 i den kontinentala kongressen som delegerad för New Jersey och var från 1776 till sin död denna stats guvernör. Jfr Th. Sedgwick, "A memoir of the life of William L." (1833). 2. Robert R. L., sonsons son till Robert L., politiker, f. 1746, d. 1813, blef advokat i New York 1773, var 1775-77 delegerad vid kontinentala kongressen och tillhörde där det utskott, som 1776 uppsatte oafhängighetsförklaringen. Han blef sedan "chancellor" i staten New York (1777), var 1781-83 Förenta staternas utrikesminister och inlade 1788 som ordf. i New Yorks författningskonvent stor förtjänst om unionsförfattningens antagande där. L. var 1801-05 amerikansk minister i Paris, inledde därunder förhandlingarna med Napoleon om Louisianaköpet och afslöt (jämte J. Monroe) 1803 det för Förenta staterna ytterst fördelaktiga aftalet därom med franska regeringen. Under sin vistelse i Paris associerade sig L. som bolagsman med Robert Fulton vid dennes försök att konstruera en praktiskt användbar ångbåt, och den första ångare, som kom till praktisk användning (på Hudsonfloden 1807), bar namn efter L:s landtgods Clermont. L. verkade under sina sista år energiskt för det amerikanska jordbrukets höjande. Jfr F. de Peyster, " Biographical sketch of Robert R. L." (1876), och J. B. Moore, "Robert R. L. and the Louisiana purchase" (i "Columbia university quarterly", vol. 6, 1904). 3. Edward L., den föregåendes broder, jurist och politiker, f. 1764, d. 1836, blef 1785 advokat i New York, var 1795-1801 kongressmedlem och tillhörde därvid de ifrigaste republikanske oppositionsmännen mot federalisternas försiktiga utrikespolitik. 1801 blef L. unionens "district attorney" för staten New York och borgmästare i staden New York, nedlade 1803 dessa ämbeten och flyttade 1804 till det nyförvärfvade Louisiana, där han bl. a. anlitades vid strafflagstiftningen och under kriget med England 1812-15 verksamt deltog i försvaret, bl. a. som adjutant och politisk rådgifvare åt general Andrew Jackson. L. var 1823-29 korgressmedlem och 1829-31 förbundssenator, blef 1831 statssekreterare under presidenten Jackson och var dennes främste rådgifvare under striden mellan unionsmyndigheterna och Syd-Carolina 1832. 1833 -35 var han Förenta staternas sändebud i Frankrike. L:s äfven i Europa högt skattade straffrättsliga arbeten med filantropiska reformförslag på fångvårdens område ha utgifvits samlade i Complete works on criminal jurisprudence (2 bd, 1873). Jfr C. H. Hunt, "Life of Edward L." (1864). 1-3. V. S-g. Livingstone [liMijstan], den näst största ön i den antarktiska ögruppen Syd-Shetland. Den är täckt af is och har nära södra kusten toppen Barnards Peak (1,176 m.). J. F. N. Livingstone [liMijsten], ett 1905 grundlagdt samhälle i brittiska kolonien Rhodesia, sedan 1907 säte för förvaltningen af North-Western Rhodesia. Samhället ligger 5 km. n. om Viktoriafallen i Sambesi och grundlades för att bli medelpunkten för en stor industri, som skulle begagna fallens ofantliga naturkraft. Det hade 240 hvita inbyggare 1909. Wbg. Livingstone [li'viŋstən], David, skotsk missionär och Afrikaresande, f. 19 mars 1813 i byn Blantyre nära Glasgow. Vid 10 års ålder sattes han till arbete i en bomullsfabrik, men beredde sig tillfälle till läsning och studerade under vintermånaderna grekiska, medicin och teologi i Glasgow samt beslöt bli missionär. 1838 antogs han som kandidat af Londons missionssällskap, fortsatte sina medicinska studier i London och Glasgow, blef 1840 med. doktor i Glasgow samt sändes af ofvannämnda missionssällskap till Syd-Afrika. De nio första åren af sin vistelse därstädes bodde han som missionär bland västbetsjuanerna vid Kuruman samt på de af honom grundade stationerna Mabotsa och Kolobeng, omkring Limpopos källor, där han 1844 gifte sig med sin äldre ämbetsbroder Moffats dotter Mary. 1849 gjorde han med två engelska sportsmän, Oswell och Murray, sin första större utflykt, på hvilken han upptäckte sjön Ngami. Ännu viktigare voro hans resor 1851--52, hvilka ledde till upptäckten af nedre Kwandos träsklika utvidgning Tschobe och Sambesi vid Sesheke. Sedan han 1852 följt sin familj till Kapstaden och sändt den till England, återvände han till Tschobe och sattes där af makololohöfdingen Sekeletu i spetsen för en expedition, med hvilken han skulle öppna en handelsväg till kusten. Färden gick först mot n. och n. v., längs Sambesis källflod Liba, till den lilla Djilolosjön, öfver Kassai och Kwango till Loanda vid Atlantiska hafvet, dit L. framkom 31 maj 1854. Expeditionen återvände efter några månader på nästan samma väg för att i östlig riktning söka en lämpligare handelsväg till kusten. L. färdades nu utför Sambesi och upptäckte på denna resa i nov. 1855 Mosivatunjafallen, numera ryktbara under namnet Victoriafallen, samt nådde Quelimane (Kilimane) vid Indiska oceanens kust 20 maj 1856, den förste bland alla forskningsresande, som korsat den afrikanska kontinenten. Han återvände därefter till England samt utarbetade där reseberättelsen Missionary travels and researches in South Africa (1857; "En missionärs resor och forskningar i Syd-Afrika", 1859--60).