2 träsko- och lästfabriker (101,000 kr.), 1 vagnfabrik (38,000 kr.), 1 galvaniserings- och etsningsfabrik (45,000 kr.) I L finnas länslasarett (1911 års landsting anslog 253,000 kr. till ett nytt sådant) och apotek, provinsial- och lasarettsläkare, domare, kronofogde, häradsskrifvare, länsman och veterinärläkare, tingshus (nytt sådant 1903), postkontor, afdelningskontor af Sydsvenska kredita.-b. och Smålands ensk. bank samt Sunnerbo härads sparbank. Väster om köpingen ligger Ljungby församlings 1858-59 uppförda kyrka. - Se vidare socknarna Munka-Ljungby, Trolle-Ljungby och Östra Ljungby. Ljungby hed, en ljunghed i Kristianstads län, Riseberga socken, emellan Rönneån och Söderåsen, s. om Herrevadskloster, som eger marken. Heden är mötesplats för Norra skånska infanteriregementet, och de skånska kavalleriregementena, som förr använde heden för sina öfningar, förläggas stundom dit eller till den af Skäraån, ett tillflöde till Rönneån, från L. skilda Bonarps hed. C. O. N.

Ljungby horn och pipa. Ljungby horn och pipa, två på Trolle-Ljungby slott i Skåne förvarade föremål (se fig.), om hvilka sägnen har mycket att förtälja. Dryckeshornet, af obekant djurslag, är nära halfcirkelformigt samt håller längsöfver nära 26 cm. Dess beslag, af förgylldt silfver, äro förfärdigade i slutet af medeltiden. Pipan, något öfver 12 cm. i rakt längdmått, är väl skuren af elfenben, rund och halfcirkelformig samt kan blåsas från bägge ändar (jfr C. G. Brunius' "Konstanteckningar under en resa år 1849", 1851, sid. 683 ff.). Helt nära Trolle-Ljungby gård reser sig på slätten ett väldigt stenblock, 6,3 m. högt, 8,9 m. långt, den s. k. Maglestenen. Hvar julafton, säger sägnen, stod den på pelare, och under den förlustade sig trollen med dryckeslag och lekar. Fru Sissela Ulfstand, som satt änka på Ljungby, önskade gärna veta, hvad trollen hade för sig, och förmådde medelst löfte om belöning en af stallkarlarna att rida till Maglestenen och se efter. Då han väl kommit fram, räckte honom ett par af bergpysslingarna ett horn och en pipa, bedjande honom "göra besked", d. v. s. dricka bergkonungens skål, och sedan blåsa i båda ändarna af pipan. Men varnad af en kvinna, som mentes vara en bergtagen kristen flicka, slog karlen i stället ut hornets innehåll bakom sig, hvarvid några droppar, som föllo på hästens länd, afsvedde håren, och gaf hästen sporrarna. Trollen, som satte efter honom med sådan fart, att vindbryggan med knapp nöd hann dragas upp efter honom, ropade öfver vallgrafven, att, om hornet och pipan återlämnades, skulle fru Sisselas släkt bli ypperst i Danmark. Då fru Sissela vägrade att återlämna dem, utforo trollen i förfärliga hotelser och sade bl. a. att, om någon af fru Sisselas afkomlingar förde hornet och pipan bort från Ljungby, skulle han bli den olyckligaste under solen. Karlen, som tog klenoderna, dog på tredje dagen, och hästen störtade den andra dagen. Horn och pipa förvarades sedan vid Ljungby och voro i syskonbyte lagda till hofgården för några tunnor hartkorn. Flyttades de någon gång från gården, börjades alltid spökeri i det rum, där de förvarades. Sägnen omtalar ock, att trollen esomoftast gjorde försök att återfå sina skatter. Sägnen om Ljungby horn och pipa förekommer först upptecknad 1692, efter ett manuskript från 1620, af V. J. Coyet (se Coyet 2) i en "Relation om Ljungby horn och pipa" (delvis tr. 1813; 4:e uppl. 1850; en fullständig dansk öfv. af relationen utkom redan 1774). I tryck möter den tidigast i Linnés "Skånska resa 1749" (1751) och därefter i en disputation "De Willandia" (Lund 1751-52) af P. Munck. Sedermera ha flera berättelser om hornet och pipan utgifvits. Om denna och likartade sägner om dryckeshorn se J. Mestorf, "Die sage vom Oldenburger horn und verwandtes" (i "Mitteilungen des Anthropologischen vereins in Schleswig-Holstein", h. 18, Kiel 1907). Sägnerna om Ljungby horn och pipa ha gifvit stoff till L. Hammarskölds bekanta ballad "Ljungby horn", med musik af F. A. Frieberg, och till G. L. Silverstolpes operett "Ljungby horn och pipa" (1858), med musik af P. K. Boman. Jfr Våxtorpshornet. (N. E. H.) Ljungcrantzka donationsfonden stiftades 1875 af tobakshandlaren E. Ljungcrantz för inlösning å barnhuset af fattiga barn, tillhörande Stockholms kommun, som eljest icke kunna intagas utan afgift. Kapitalet är 178,829 kr. 75 öre. Ljungenstjerna, Sven Benjamin, fysiker, fortifikationsofficer, f. 1717, d. 1763, blef mekanikus vid fabrikerna och utnämndes 1746 till direktör-mekanikus. S. å. blef han led. af Vet. akad. Året förut hade han förordnats att jämte kapten Triewald hålla föreläsningar vid Fortifikationskontoret i experimentell fysik, och 1747 blef han kapten-mekanikus vid Fortifikationen samt fick majors karaktär 1755. Han adlades 1760 med namnet L. (han hette före adlandet Ljungqvist). Han gjorde åtskilliga nyttiga uppfinningar. L. W:son M. Ljungfamiljen, bot., namn på fam. Ericaceæ. Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan,