Ljusets böjning, fys. Se Diffraktion. Ljusets diffusion, fys. Se Ljus, sp. 887. Ljusets hastighet, fys. Se Ljus, sp. 888 ff. Ljusets reflexion, fys. Se Spegel. Ljusets spridning, fys. Se Dispersion. Ljusfenomen, växternas. Fosforescens förekommer hos många bakterier, särskildt i hafvet lefvande (se Fotogena bakterier), hos marina dinoflagellater (se Dinoflagellatæ), som till följd däraf bidraga till "marelden", hos vissa hattsvampar (se Lysved) och hos mjölksaften af Euphorbia phosphorea. Fluorescens iakttages hos många hafsalger. Det vackra smaragdgröna ljus, som utgår från protonemat af den i berghålor växande mossan Schistostega osmundacea, beror på dagsljusets reflexion i egendomligt utbildade celler. Om den skenbara, blixtlika ljusutvecklingen hos brandröda blommor i skymningen se Purkinjes fenomen. G. L-m. Ljusfilter, Strålfilter, Färgfilter, fotogr., färgade glasskifvor eller lösningar, som ha till ändamål att afskilja - filtrera bort - de ljusstrålar, som ej böra inverka på den fotografiska plåten. Ljusfiltren bestå af färgade glas, eller glasskifvor öfverdragna med en färgad gelatin- eller kollodiumhinna, eller ock af en färgad lösning, innesluten i ett kärl med planparallella glasväggar. Alltefter det ändamål, för hvilket de äro afsedda, skiljer man på olika slag af ljusfilter. Skyddsfilter, som användas i mörkrumslyktan för att skydda de känsliga plåtarna eller papperen för de kemiskt verksamma strålarna, äro vanligen röda eller gula. Kompensationsfilter användas vid bildens tagning i samband med ortokromatiska plåtar (se Fotografi, sp. 1000) och ha till ändamål att utjämna den spektrala färgkänsligheten hos den fotografiska plåten, så att originalets kolorit återges med samma valörer, hvarmed den ter sig för ögat. Sektionsfilter, som genomsläppa vissa bestämda områden af spektret, men fullständigt absorbera andra, användas i trefärgsfotografien (se Fotografi, sp. 1001). Monokromatiska filter, som genomsläppa strålar af en enda färg, d. v. s. ett jämförelsevis smalt område af spektret, användas vid mikro- och astrofotografi. J- Htzg. Ljusform. Se Ljustillverkning. Ljusfors, sulfitfabrik, träsliperi och pappersbruk i Kullerstads socken, Östergötlands län, nära Motala ströms utlopp i Glan, och nära L. station å Finspångs -Norsholms järnväg. Tax.-v. 876.200 kr. (1910). Tillverkning af tidningspapper, sulfitpåspapper, tapetpapper m. m. Tillhör det 1900 bildade Ljusfors aktiebolag (aktiekapital 600,000 kr.). Ljusfux. Se Fux. Ljusgård (ty. lichthof), bygnk., en mindre gård, afskild från det för en byggnad i stad föreskrifna gårdsrummet och afsedd att tillföra ljus och luft till det inre af en byggnad. Enligt Byggnadsordningen för Stockholms stad får en ljusgård icke vara mindre än 7 kvm. och icke större än 20 kvm.; den får icke ha mindre bredd än 2,5 m. och icke större bredd än 4,5 m. Den skall vara öppen upptill och nedgå till gårdsplanet, där den skall stå i öppen förbindelse med fria luften för ventilation. Nämnda byggnadsordning skiljer mellan ljusgård och dagerbrunn. Dagerbrunnen kan få ha ett ytinnehåll af endast 5 kvm., behöfver icke nedgå till gårdsplanet och förses i allmänhet med glastak. Boningsrum och kök få icke ha fönster mot dagerbrunn. I. G. C. Ljusgårdsbildning, fotogr. Se Halation. Ljushuggning l. Ljusningshuggning, skogsh., är en afverkningsmetod, som användes i medelålders bestånd för att tvinga de efter afverkningen kvarvarande träden att öka sin tillväxt. Ljushuggning förekommer i vårt land särskildt för tall och bok, då dessa träd nått en ålder af 60 à 100 år. Vanligen uttagas härvid 20 à 30 proc. af beståndets virkesmassa, hvarvid man särskildt vinnlägger sig om att borttaga mindre värdefulla träd. Den ökade tillväxt, som vanligen efter fem års förlopp inträder i de ljushuggna bestånden, placeras sålunda på de kraftigare, kvalitativt goda träden. Tillväxten minskas åter efter 15 à 20 års förlopp. W. E-n. Ljushult, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 4,847 har. 917 inv. (1910). Annex till Sexdrega, Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Ljushål, bygnk., gemensam beteckning för hvarje slag af hål eller afbrott, i vägg, tak eller bjälklag för genomsläppande af ljus. Denna generella benämning användes i hvardagligt tal dock endast om sådana ljushål, hvilka icke behöfva tillslutas med glas. I öfverkanten på ryggstycken och gaflar på bänkarna i våra landtkyrkor finner man stundom hål borrade, ljushål (ljuspipor), för insättande af ljus vid de kyrkliga högtiderna. I. G. C. Ljushölje, fys. Se Aureola 2. Ljusinbrinning, kalas, som förr tillställdes af handtverksmästare för gesäller, lärlingar och umgängesvänner med "sexa" kl. 6 e. m. och annan förtäring. Festen egde rum i okt., för att på festligt sätt inviga den mörka årstiden, då man en ej obetydlig del af dagen måste arbeta vid ljus. Ljusinstitut. Se Finsen, N. R. Ljusintensitet, fys. Se Fotometri. Ljusknekt, ett under talgljusens tid brukligt, pluggformigt samt upptill med en eller flera piggar (och ofta en liten droppskål) försedt redskap att stickas ned i en ljusstakes pipa och tjäna till fäste för brinnande ljusstumpar, för att de ej måtte brinna ned i (den vanligen ganska djupa) pipan.

Ljuskopieringsförfaranden, fotogr., kopieringsmetoder, som användas för att direkt, d. v. s. utan användning af kameran, framställa kopior i originalbildens storlek af ritningar, kartor, väfnader, spetsar etc. Originalritningen, som måste vara framställd på något genomlysande material (papper, kalkerväf), lägges i kontakt öfver ett ljuskänsligt papper och utsättes för ljusets inverkan. Som ljuskänsligt material användes papper (eller väf), som är öfverdraget med ljuskänsliga ämnen, vanligen järn- eller kromsalter. - Vanligast och billigast är det s. k. blåtrycket, blåkopieringsförfarandet l. cyanotypien (se d. o.). - Stor praktisk användning har äfven sepiakopieringsförfarandet: Ett papper bestrykes med en lösning innehållande gelatin, ammoniumferricitrat, silfvernitrat och vinsyra. Vid belysning öfvergår ferrisaltet till ferrosalt, hvilket senare vid behandling med vatten reducerar det närvarande silfversaltet till metalliskt silfver i form af en mörkbrun fällning. Efter en ritning