Bottenhafvet vid Ljusne järnverk och hamnplats. Dess vattenkraft utnyttjas f. n. af större kraftverk vid Arbrå med ofverföring till Hudiksvall, vid Lottefors för trämassefabrik, vid Bergvik för sulfitfabrik och öfverföring till Söderhamn samt vid Ljusne för järnverket därstädes. Hela flodsystemet nedanför Råndaälfvens inflöde kan beräknas afge en effekt af omkr. 150,000 turbinhästkrafter. I L. idkas stor timmerflottning och betydligt laxfiske ända upp till Laforsen, som stänger vägen för laxen. Älfvens fallhöjd är i, medeltal betydligt större i Hälsingland än i Härjedalen, om ej dess öfversta lopp bland fjällen medräknas. Sålunda sänker den sig i Härjedalen nedanför Långa skans endast 0,7 m. på hvarje km., under det sänkningen på samma väglängd i Hälsingland uppgår till mer än 1,6 m. Vattendragets hela längd är 370 km., och dess afvattningsområde, som omfattar nästan hela Härjedalen, en mindre del af Dalarna och största delen af Hälsingland, beräknas af Hydrografiska byrån till 16,690, af O. Appelberg till 19,590 kvkm. (20 kvkm. i Norge), hvaraf 4,4 proc. insjöar. Den afrinnande vattenmängden beräknas till 265 kbm. i medeltal i sek. (1,710 kbm. vid högvatten, 78 vid lågvatten). Wbg. S. L-k. Ljusnarsberg, socken i Örebro län, Nya Kopparbergs bergslag. 9,365 inv. (1910), hvaraf 1,604 i Kopparbergs köping (se Kopparberg 2). Jämte Hörkens kapell 66,571 har. L. bildar med Hörkens kapell ett konsist, pastorat i Västerås stift, Nora kontrakt. (L. kallas mera sällan Nya Kopparberget.) Litt.: K. Hult, "Ljusnarsbergs krönika" (1891). Ljusna älf. Se Norsälfven. Ljusne, kapellförsamling i Gäfleborgs län, Ala tingslag, till Söderala, Uppsala stift, Hälsinglands östra kontrakt. 4,359 inv. (1910). Ljusnedal, bruksförsamling och f. d. järnbruk i norra delen af Tännäs socken, Jämtlands län, vid Ljusne älfs öfre lopp i västra Härjedalen, nära Funäsdalen och stora landsvägen mellan Röros och Hälsingland. Bruket anlades på 1680-talet som kopparverk vid sjön Mässlingen, i Mittådalen, n. om det senare L. och kallades först Mässlinge bruk. Grufvorna ödelades 1710, men återupptogos 1736, och vid hyttorna tillverkades omkr. 76,500 kg. råkoppar till 1756, då bruksrörelsen åter nedlades. Där fanns ock samtidigt ett myntverk, hvarest 1746, 1747 och 1753 slogos 3-dalersplåtar (af tills. 161 Sk# 11 L#), hvilka voro i hufvudsak lika Avestaplåtarna, men hade ett dubbelt L i st. f. 2 korslagda pilar under kronan. 1758 anträffades en gifvande järnmalmsanledning, och L. förvandlades till ett järnverk med tackjärnshytta, stångjärnssmedja och manufakturverk. Bruksrörelsen nedlades i början af 1880-talet, då L. egdes af riksdagsman V. Farup. Enligt k. br. 20 okt. 1893 köptes L. med ett egoområde af 868,37 kvkm. af staten för 210,500 kr. för utvidgning af renbetesfjällen. Inegojorden är utarrenderad i 44 brukningslotter, tills. 5 7/9 mtl, tax. till 133,400 kr. (1910). Skogen förvaltas af Domänstyrelsen, egendomen af K. M:ts befallningshafvande. -- På 1700-talet bildades af L:s bruk en särskild bruksförsamling, som 1757 fick egen kyrka och 1770 ständig brukspredikant, som dessutom skulle vara själasörjare för lapparna i Storsjö kapellag. Nu är brukspredikantbefattningen indragen, och L. bildar med Tännäs en kommun. Bruksförsamlingen hade 419 inv. 1910. Årligen hållas 12 gudstjänster, af hvilka 3 äro särskildt afsedda för lappar. Ljusne strömmar kallas fallsträckan i Ljusnans nedersta del mellan sjön Marmen och hafvet, med en sammanlagd fallhöjd af 36,5 m. på en sträcka af 6,7 km., hvaraf f. n. endast den nedersta, omkr. 4 m. höga forsen utnyttjas vid Ljusne järnverk. Den industriella medelvattenmängden är 94--104 kbm. i sek., med en beräknad kraft för hela fallhöjden af 34,000--38,000 hkr.

Utsikt öfver Ljusneverken.

Ljusneverken, industriella anläggningar i Söderala socken, Gäfleborgs län, på ömse sidor om Ljusne älfs utlopp i Bottenhafvet, vid de fall, som älfven där bildar (se Ljusnan), 20 km. s. om Söderhamn. De tillhöra Ljusne-Voxna aktiebolag (bildadt 1881, aktiekapital 7,8 mill. kr.), som på norra sidan af älfven (Norrljusne) eger masugn, smältsmedja för 8 lancashirehärdar, valsverk, kättingfabrik, mjölkvarn, sågverk med 13 enkla ramar, hyfleri, 10 kolugnar (träoljefabrik för tillverkning af tjära, träkarbolineum, terpentin, träsprit, ättiksyrad kalk), hotellbyggnad samt arbetarbostäder och en af verkställande direktören bebodd villabyggnad, omgifven af en ovanligt vacker park, och s. om älfven (Söderljusne) masugn (därjämte en obegagnad äldre), smältsmedja med 10 lancashirehärdar, valsverk om 3 par stolar, elektricitetsverk, kolhus, epidemisjukhus, skolhus och arbetarbostäder m. m., allt tax. till 1,666,400 kr. (1910). Bolaget eger vidare i socknen jordbruksfastigheter (L., Mar, Kultebo, Östansjö, Sunnanå m. fl.), tax. till 541,700 kr., i Voxna socken, vid Voxnaälfven järnbruk med franche-comtéhärd, stångjärns-, spik- och manufaktursmedja, träoljefabrik, kvarn och vattensåg, i Bollnäs socken Sunnerstaholms kvarn, elektricitetsverk och Finnviks såg (tax.-v. 59,100 kr.) samt skogar och andra jordbruksfastigheter i Bollnäs, Alfta, Ofvanåkers, Skogs, Voxna, Ljusdals, Ramsjö, Färila,