915 Ljustorp-Ljustryck 916 vor A och B (fig. 4) och gick därvid genom kärlet D, innehållande smält vax, som under operationen fastnade på veken. Genom att draga den genom vax badet från den ena till den andra skifvan erhöll Fig. 3. Gjutformar för talgljus. man åsyftad tjocklek å ljuset, som, icke fullt af-svalnadt och således mjukt, rullades upp kring en jämten, så att vaxljusrullen fick en kanal i midten och sedan kunde fästas på en ställning, som tjänade till ljusstake. - Stearin- och paraffinljus stöptes till en början i form kring sin veke på samma Fig. 4. Apparat för tillverkning af vaxstaplar. sätt som talgljus. Allt flera formar fästes i samma ram, och denna anordning utvecklades till nutidens fullkomnade stöpmaskiner, hvari på en gång ända till 600 stycken ljus kunna stöpas under en half-timmes operation. Om den smälta ljusmassan består af stearin, måste den först svalna under omröring Fig. 5. Stöpmaskin för stearinljus. ("troublering"), tills en välling erhålles med en temperatur af omkr. 51° C. Medan denna operation fortgår i ett för flera stöpmaskiner gemensamt troubleringskärl af aluminiumklädt trä, påsläppes varmt vatten i stöpmaskinens (fig. 5) järnlåda A, hvari alla formarna äro fästa, så att de antaga samma temperatur som den flytande ljusmassan. Vekarna äro spolade på rullar, hvilka sitta i lådan B, skyddade för damm och fukt. Genom hål i denna låda gå vekarna upp i hvar sin form genom rören G, hvilkas öfre ändar äro formade på samma sätt som ljusets spets, som alltså blir gjuten däri. Vekarna centreras i formarna genom gripinrättningen D, hvari ljusen från en föregående stöpning sitta kvar. Stearinen hålles i den skål af lådan A, där alla formarna utmynna, det varma vattnet i lådan affcappas samtidigt och kallt påsläppes. så att ljusmassan hastigt stelnar, dels för fortgångens skull, dels för att i annat fall ljuset skulle fä ett fult utseende och bli sprödt. Nu af skäras vekarna, som hittills förenat ljusen från två stöpningar, de ur formarna medelst rören C och vefven E vid föregående operation uppskjutna ljusen tagas bort, de nystöpta ljusen skjutas upp och klämmas fast i ramen D. Paraffinljus tillverkas på samma sätt med den förändringen, att paraffinen stöpes klar (icke troublerad). Efter stöpningen afskäras ljusen genom en cirkelsåg till bestämd längd, poleras och stämplas, allt i en härför konstruerad maskin, hvarefter de paketeras. På detta sätt kan man tillverka ljus af alla storlekar och former, släta, rafflade, försedda med spiralräfflor och äfven med kanaler i ljusmassan. A. Lrsn. Ljustorp. 1. Socken i Västernorrlands län, Ljustorps tingslag. 48,125 har. 2,551 inv. (1910). L. bildar med Hässjö och Tynderö ett konsist, pastorat i Härnösands stift, Medelpads östra kontrakt. - 2. Tingslag i Västernorrlands län, ingår i Medelpads östra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Ljustorp, Hässjö, Tynderö. 69,313 har. 7,885 inv. (1910). Ljustryck. 1. Fys. Se Ljus, sp. 888. - 2. Ett fotomekaniskt reproduktionsförfärande, som grundar sig därpå, att ett under ett negativ belyst kromatgelatinskikt garfvas på de belysta ställena, hvarigenom dessa ställen förlora förmågan att uppsuga vatten. Behandlas skiktet (som uppbä-res af lämpligt underlag, vanligen en tjock glasplatta) sedan, t. ex. medelst invalsning, mod fet färg, så fastnar denna endast på de torra sWona, under det att de fuktiga ställena icke taga till sig den feta färgen. Får tryckplattan därefter passera tryckpressen i kontakt med ett papper, så nfs:es färgen åt detta och ett positivt af tryck erhålles. De första försök baserade på nämnda princip gjordes redan 1855 af A. L. Poitevin. Till praktiska resultat ledde först de försök, som företogos 1865 af C. M. Tessie och Ch. K. Maréchal. Ljustrycket i den form, hvari det numera utföres, utarbetades af ,T. Albert (se denne) i Munchen, hvilken äfven van1 igen namnes som förfarandets uppfinnare; efter honom benämnes det äfven stundom albertotyp i. Lius-trycket förbättrades och varierades af Husnik, Ober-nctter m. fl. Det förekommer, eventuellt med mindre variationer i utföringssättet, under flera olika namn: fotogelatinografi, fotografitryck, f o to hy alo gr a f i, f o t okoll ogr a f i, fo-tokollotypi, fototypi, gelatintryck, glastryck, heliotypi, hyalografi, kollotyp i, limtryck etc. Fransmännen kalla förfarandet vanligen phototypie eller photocollogra-phie, i England och Amerika kallas det collotypt