eller artotype, i Tyskland vanligast lichtåruck. Det praktiska utförandet är i korthet följande. En tjock mattslipad glasskifva förses med en förpreparation, som består af en svag gelatinlösning försatt med vattenglas. Sedan förpreparationen torkat, bringas glasplattan med tillh'älp af nivellerställ och vattenpass i horisontal ställning och öfvergjutes med en varm lösning, bestående af vatten, gelatin och bi-kromat, hvarefter den torkas i en speciell torkugn vid en temperatur af omkr. 50°. Genom denna torkning erhåller bikromatgelatinhinnan en viss kornig-het, som är af stor betydelse för halftonernas riktiga återgifvande. Efter torkningen kopieras plåten i kontakt med ett negativ och skiljes i vatten, hvarvid det icke påverkade bikromatet utlöses, och lämnas sedan att torka. Innan plåten skall tryckas, "fuktas" den med en blandning af vatten, glycerin och ammoniak, och sedan den öfverflödiga fuktvätskan af-lägsnats, invalsas tryckplåten med fet färg. Invals-ningen sker först med lädervals, sedan med limvals. Efter invalsningen lägges ett papper på plåten, och båda få passera tryckpressen. För tryckningen användes dels handpress, dels snällpress; båda likna till konstruktion de för litografi afsedda tryckpres-sarna. Väl utfördt, lämnar ljustrycket vackra af-tryck, som troget återge originalets detaljer och tonvärden. Det användes mest för finare illustrationstryck, i synnerhet för vetenskapliga arbeten, samt för planschverk, vykort etc. Fö. flerfärgstryck (tre-och fyrfärgstryck) har ljustrycket funnit användning, äfvenså i kombination med litografi för framställning af färgtryck. Litt.: A. Albert, "Der lichtdruck" (1898) och "Die verschiedenen metoden des licht-drucks" (1900), G. Balagny, "La photocollogra-phie" (1899), och \V. Fithian, "Practical collo-type". 2. J- Htsg. Ljusträsk, kronopark i Arvidsjaurs socken, Mal-mcsjaurs revir, Norrbottens län. Enligt k. br. 24 okt. 1871 har före afvittring inom socknen bildats kronopark, hvarjämte efter afvittringen uppkommen öfverloppsmark afsatts till kronopark genom k. br. 20 okt. 18°9. Delar af dessa områden ha enligt Domänstyrelsens beslut 29 april 1902 förenats till en kronopark. Ljusträsk, hvars benämning fastställts af Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 26.127 har. M-g. Ljusvåg, fys. Se Vågrörelse. Ljusvänner. Se Fria församlingar. Ljusa, kronopark i Öfver-Luleå socken, Bodens rev>, Norrbottens län. På grund af k. br. 27 jan. 1888 och af tal mellan kronan, å ena, samt Gällivare a.-b. som egare af Ljusa sågverk, å andra sidan, 29 maj s. å. återföll Ljusa stockfångstskog till kronans disposition med tillträdesrätt l juni 1898, och nämnda skos: förvaltas som särskild kronopark med benämning Ljusa enl. Domänstyrelsens beslut 6 okt. 1903. Areal omkr. 4,770 har. M-g. Ljusår, astron., den väglängd, som ljuset (med en hastighet af omkr. 300.000 km. i sekunden) till-ryggalägger på ett år. Denna längdcnhet nyttjas för angifvande af fixstjärnornas afstånd från vårt solsystem. Dess storlek är ungefär 91/2 billioner km. Den närmaste fixstjärnan, a i Centauren, är 4,3 ljusår aflägsen från vårt solsystem. Jfr S t j ä r n-p a r a 11 a x. (B-d.) Ljusöppning (Inminare). Se Katakomber. Ljördalen, dalgång ö. om och parallell med Tryssilelvens dalgång och nära gränsen till Sverige, i Tryssil härad, Hedemarkens amt, Norge. Dalgången genomströmmas af älf ven Ljöra, som under namnet Görälfven flyter till Västra Dalälfven i Sverige. En stor del af skogen eges af svenska bolag. Lk, vid växtnamn beteckning för H. F. Link (se d. o.). L. L., förkortning för eng. Lord Lieutenant, lordlöjtnant. Se Lord. l. l., förkortning för lat. loco laudato, på det anförda stället, och loco le'cto, på det lästa stället. Llama [ljama], sp., zool., Lama. Se Kameldjuren, sp. 712. Llan [lä'n], wales., kyrka, förekommer i en mängd walesiska ortnamn. Llanberis [länbe'ris], stad i engelska grefsk. Carnarvon (Wales), vid floden Seint, utgångspunkt för bestigningen af Snowdon. 3,015 inv. (1901). Llandaff [landä'f], förr stad i engelska grefsk. Glamorgan (Wales), 3 km. n. v. om Cardiff och sedan 1888 förenadt med detta. L. är biskopssäte sedan midten af 500-talet, det äldsta i England, och har en katedral (restaurerad på 1860-talet) från början af 1100-talet. (J. F. N.) Llandeilo-etagen [ländåVlåH-etäjen], geol., en från Llandeilo i södra Wales känd underafdelning af Ordovicium. Se S i l u r sy s t e m e t. E. E. Llandovery-etagen [ländäu^veri-etajen], geol., en från Llandovery i södra Wales känd aflagring af sandsten och kalksten m. m., i ålder motsvarande öfvergångslagren mellan Ordovicium (under-silur) och Gotlandium (of versilur). Se S i l u r-systemet. E. E. Llandudno [ländaMnåu], engelsk badort i norra Wales, i nordöstligaste delen af grefsk. Carnarvon, på en landtunga, som förenar det 229 m. höga Great Orme's head med fastlandet. 9,279 inv. (1901). (J. F. N.) Llanelly [läne'thli], hamnstad i engelska grefsk. Carmarthen, södra Wales, vid Carmarthenviken. 25,617 inv. (1901). Traktens rikedom på kol, järnmalm och kalksten har skapat en mångsidig industri (bl. a. koppar och tennverk), och mycket stenkol och antracit utskeppas. J. F. N. Lianeros [Ijanerås], sp., herdar på llanos i Syd-Amerika. Se Llanos. Llanes [Ija^esl, kretsstad i spanska prov. Oviedo (Asturien), vid Vizcayaviken, förr fästning. 18,684 inv. (1900). Badort. J. F. N. Llanqolhn [längå'thlin], stad i engelska grefsk. Denbigh (Wales), i vackert läge vid Dee. 3,303 inv. (1901). Kyrka från normandiska tiden (nu museum), en gammal bro öfver floden (från 1300-talet), "ett af Wales' sju underverk". Linne- och ylleväfverier, skifferbrott. J. F. N. Llano estacado [Ijänå estakaMå], eng. Staked plain, "den utstakade slätten", ödslig högslätt längs östra sidan af Klippbergen i Nord-Amerika, i östra New Mexico och västra Texas, med en längd i n. och s. af omkr. 300 km. och en bredd af omkr. 250 km. samt en höjd af 970-1,450 m. ö. h. och 500-800 m. öfver det kringliggande landet. Högslätten, som omfattar 70.000 kvkm. och består af kalk- och sandstensbildningar, saknar trädväxt och rinnande vatten och har ringa nederbörd, men har lätt och rik iord samt god gräsväxt, som föder talrika hjordar. Sitt namn har den från de höga sta-