L. är en originell skald, samvetsgrann historieforskare, utmärkt öfversättare, intelligent och bildad journalist med fin takt, tolerans och stilistisk förnämhet. Då därtill kommer, att han är en karaktär af hög

moral, var han väl förtjänt af den entusiastiska och uppriktiga hyllning, som från nästan hela Spanien kom honom till del 1909. L:s debutarbete, vid 17 års ålder, var versdramat Dilicios de amor. Sin tidningsmannaverksamhet började L. med "La Opinion" 1861—65, som efterföljdes af "Las Provincias", som genom rikhaltigt och omväxlande innehåll vann stor spridning. Under Silvelas regering afslog L. flera anbud om inträde i ministären. I det historiska arbetet La España, som ännu ej är afslutadt, har L. skrifvit Valencias historia. L. är förnämligast skald och har skrifvit på både kastiljanska och limosinska, Los versos de la juvenlud (1853—66), Llibret de versos. Till kastiljanska har L. öfversatt Byron, Goethe, Schiller, Longfellow, V. Hugo och Lamartine; särskildt anses hans Faustöfversättning mästerlig. Ad. H—n. Lloyd [låi'd], numera ett särskildt inom sjöförsäkrings- och rederirörelsen rätt ofta användt firmanamn, var egentligen namnet på en irländare, Edward Lloyd, som under slutet af 1600- och början af 1700-talen höll ett kaffehus i London (Lloyd's coffee house, Lloyd's). Detta kaffehus, som först låg vid Tower street, där det fanns redan 1668, och 1692 flyttades till hörnet af Abchurch lane och Lombard street, synes från början ha varit en samlingsplats för skeppare, redare och alla slags affärsmän, som egde sjöfartsintressen, särskildt assuradörer af skepp och skeppslaster, och blef snart en medelpunkt för sjöförsäkringsväsendet (den äldsta bevarade, här utfärdade polisen är från 1680). Lloyd började 1696 att i sina kunders intresse utgifva en tre gånger i veckan utkommande tidning, "Lloyd's news", innehållande allehanda sjöfartsunderrättelser. Tidningen upphörde dock att tryckas följande år och ersattes af ett handskrifvet nyhetsblad, men började åter tryckas 1726 under namn af Lloyd's list och utgafs sedan under detta namn ända till slutet af 1800-talet. Emellertid visade sig kaffehuset med tiden vara en olämplig lokal för mäklarnas och assuradöremas alltmer omfattande verksamhet, och dessa flyttade därför, med bibehållande af namnet "Lloyd's" eller "Lloyd's underwriters" (assuradörer), sin samlingsplats först 1770 till Pope's head alley och hyrde kort därefter, 1774, en lokal i Royal exchange (Kungl. börsen), där "Lloyd's" fortfarande är inrymdt (Lloyd's rooms). Denna sammanslutning, som sålunda alltjämt kallas "Lloyd's" och 1871 erkändes som laggill korporation, utgör en förening (icke ett bolag) af köpmän, skeppsredare, assuradörer och mäklare, och dess uppgift är dels att genom medlemmarna bedrifva försäkringsaffärer, dels att tillvarataga medlemmarnas intressen i fråga om skepps- och fraktfart, dels att insamla och sprida alla slags sjöfartsunderrättelser. Lloyd's har länge utgjort icke blott Englands, utan äfven hela världens viktigaste sjöförsäkringsbörs. Sällskapet räknar omkr. 800 "underwriting members" (assurerande medlemmar) förutom ett stort antal "non-underwriting members", "associates" och "subscribers". Blott enskilda personer kunna bli "underwriting members", och försäkringarna afslutas endast under börstiden i Lloyd's lokal. Hvarje "underwriting member" har att såsom säkerhet för de förbindelser han kan ikläda sig deponera en summa af minst 5,000 pund. I öfrigt operera medlemmarna fullt själfständigt, och hvar och en ansvarar ensam för de förbindelser han ingår. Försäkringstagandet tillgår på ett enkelt sätt och skötes alltid af mäklare. Dessa lämna alla nödiga upplysningar om försäkringsföremålet, och därefter teckna sig de assurerande medlemmarna en för en för så stort belopp af risken, som han vill gifva assurans för, tills totalsumman är fylld. Lloyd's styrka ligger dels i dess förträffligt organiserade ombudstjänst — på hvarje mera betydande hamnplats har sällskapet en agent, som ofördröjligen inrapporterar alla viktiga sjöfartsunderrättelser och i händelse af sjöolyckor bevakar assuradöremas intressen (öfver 1,500 sådana agenter finnas; i Sverige hade L:s 1911 43 agenter och underagenter), hvarförutom det eger ett 100-tal egna öfver hela världen spridda signalstationer, som upptaga meddelande från förbipasserande fartyg (f. ö. äro enligt lag af 1896 engelska fartygsbefälhafvare, som på öppen sjö påträffat ett öfvergifvet fartyg, skyldiga att på första plats de anlöpa inrapportera detta till L:s agent där eller, om sådan ej finnes, direkt till L:s i London) — dels i dess nära förbindelse med Lloyd's register (se d. o.), dels slutligen i möjligheten att med det stora medlemsantalet snabbt och relativt billigt kunna försäkra utbjudna risker. En svaghet är å andra sidan den jämförelsevis ringa säkerhet, som enskilda assuradörer erbjuda gentemot ett aktiebolag. Lloyd's underwriters ikläda sig stundom äfven andra försäkringar än sjöförsäkringar, och särskildt har sällskapet på senare tid i rätt stor utsträckning bedrifvit brandförsäkring, i synnerhet återförsäkring. Ett annat slag af försäkring, som ofta afslutas af L:s. är försäkring af bankdepositioner. "Lloyd's list", som 1800 blef daglig tidning, utkommer sedan 1884 under namn af "Shipping and mercantile gazette and Lloyd's list". Dessutom utger L:s ett veckoblad, "Lloyd's weekly shipping index", med färdedata för alla transmarina fartyg samt ett par konfidentiella, endast för "underwriters" afsedda publikationer m. m. L:s såsom korporation åtnjuter mycket stort anseende, och dess förvaltningskommitté tages ofta till råds af regeringen i fråga om viktigare sjöfartsangelägenheter. — Om Lloyd's register se d. o. — Bland de många icke-engelska företag, som upptagit namnet Lloyd, må följande nämnas. Förnyade ångfartygsaktiebolaget Svenska Lloyd, stiftadt 1869, ett af de mera betydande svenska ånirbåtsrederierna med säte i Göteborg (ångbåtsflotta 1911: 13 båtar om tillsammans 14,685 registerton brutto). — Danske Lloyd, ett 1899 grundadt sjöförsäkringsaktiebolag med säte i Köpenhamn. — Germanischcr Lloyd, tysk fartygsklassificerings-