Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Llanos altos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
925
Lloyd-Lloyd George
926
anstalt (se Klassificeringssällskap), grundadt 1867
i Rostock, 1874 flyttadt till Berlin, näst Lloyd’s
register (se d. o.) och Bureau Véritas (se V é
r i t a s) f. n. den mest betydande institution
af denna art, som finnes. - Norddeutscher Lloyd,
tyskt rederibolag i Bremen, grundadt 1856 och
näst Hamburg-Amerika linie (se Hamburg, sp. 1200)
f. n. världens största ångbåtsrederi med ett nät af
ångbåtslinjer till alla världsdelar. Bolaget egde 1910
136 ångare om tills. 692,468 registerton brutto. Dess
största ångbåt, "George Washington", mäter 25,570
reg.-t. brutto och är f. n. Tysklands största
båt. Aktiekapitalet utgjorde 1910 125 mill. mark. -
österreichischer Lloyd 1. Lloyd austriaco (hette till
1892 öster-reichisch-ungarischer Lloyd), i Trieste,
grundadt 1833 som sjöförsäkringsbolag, utvidgadt 1836
genom bildandet af ett aktiebolag för ångbåtsfart
på Le-vanten, hvilket utvecklat sig till den
österrikiskungerska monarkiens största rederi. Bolaget
drifver f. n. en omfattande ångbåtsfart på östra
Medelhaf-vet och Svarta hafvet (äfven uppför Donau)
samt har äfven linjer till Ostindien och Öst-Asien
(Kina, Japan). Dess flotta utgjordes 1910 af 63
ångare om tills. 213.876 reg.-t. brutto och hade
under året befordrat 466,139 passagerare och
13,t? mill. dt. fraktgods. Aktiokapitalet var
s. å. 28,s mill. österr. kronor. Se "Fiinf und
siebzig jahre österreichischer Lloyd 1836-1911"
(1911;. A. W:son M.
Lloyd [låTd], Henry, engelsk krigare och
militärskriftställare, f. omkr. 1720 i Wales, d. 19
juni 1783 i Huy i Belgien, deltog 1745-46 i den
stuart-ska expeditionen till Skottland, var sedan i
fransk krigstjänst, men torde likväl 1754 ha till
engelska regeringen meddelat marskalk Belleisles
plan till en landstigning i England. I Sjuåriga
kriget (1756-63) deltog L. först på österrikisk,
sedan - under hertig Ferdinand af Braunschweig -
på preussisk sida. Han användes därefter som hemlig
agent i Tyskland åt engelska regeringen, inträdde
1774 i rysk tjänst som generalmajor och anförde
under kriget mot Turkiet s. å. en divisio:a vid
belägringen af Silistria. Efter en tids vistelse
i England, där han mottogs med misstankar för att
köpslå med militära hemligheter, tillbragte L. sina
shta år i Belgien, sysselsatt med krigsvetenskapligt
författarskap. Hans förnämsta arbeten äro History
of the war between the king o] Prussia and the
empress of Germany (3 bd, 1766 -82; tysk öfv. och
forts, af Tempelhof 1785) och A political and
mililary rhapsody ön the defence of Great Britain
(1779; 5:e uppl. med biografisk inledning 1805). I
synnerhet det sistnämnda arbetet har vunnit lifligt
erkännande för god behandling af krigsvetenskapens
skilda delar, framför allt af strategien.
(V. S-g.)
Lloyd [låi’d~|, L l e w e 11 y n, engelsk sportsman,
som större delen af sin lefnad vistades i Sverige,
f. 27 juli 1792 i England, d. 17 febr. 1876 i
Vänersborg, kom 1823 till Sverige, där han till 1831
uppehöll sig mest i Värmland, hvarefter han flyttade
från den ena orten till den andra vid Göta älf och
slutligen till Vänersborg. L. lefde hufvudsakligen
för jakt och fiske som idrott och vardt i synnerhet
be- . märkt som biörnjägare. L. gästade ofta
hofiägmästa-ren H. Falk på Risäter, den tidens främste
man inom den svenska jaktvärlden, under hvars ledning
L. gjorde sina första lärospån i nordisk jaktidrott.
Enligt egen uppgift var han med om jakt på 102
björnar, bland hvilka en betydande del stupade
för hans kulor. De märkligare tilldragelserna
i sitt ja-garlif berättade L. själf i ett par
af sina utgifna arbeten. Det ena, Field sports
of nor Illern Europé (London 1830; "Jagtnöjen
i Sverige och Norrige", s. å., flera uppl.),
af handlar de första årens björnjakter och har
med sin enkla, kärnfulla framställning blifvit en
folk-1 bok. Det andra, Scandi-navian advenlures
(London 1854; "Anteckningar under ett tjuguårigt
vistande i Skandinavien", 1854-55), fortsätter
björnjaktsskildringarna till 1844 och är f. ö. lika
mycket egnadt åt de nordiska däggdjurens, fåglarnas
och fiskarnas naturhistoria samt åt bcskrif-ning af
jakt- och fiskemetoderna. Till flera af dessa ämnen
återkom L. ännu utförligare i det rikt illustrerade
verket The game-birds and wildfowl of Sweden and
Xorway (London 1867). I svensk öfv. finnas äfven L:s
anteckningar om Svenska allmogens plägseder (1871). -
L. var fader till den frejdade Afrikaresanden,
naturforskaren och jägaren C h a r-les Andersson.
J. W. L.*
Lloyd austrFaco. Se Lloyd, sp. 925.
Lloyd George [låi’d-dʃå’dʃ], David, engelsk statsman,
f. 17 jan. 1863 i Manchester af walesiska föräldrar,
blef i späda år faderlös, uppväxte i torftiga
omständigheter hos sin morbroder, en skomakare och
baptistpredikant i Llanystumdwy i Wales, och blef vid
14 års ålder biträde till en provinsadvokat. Själf
vann L. 1884 advokatkompetens och gjorde sig snart
i sin hemort bemärkt som ifrig förfäktare af
nonkonformisternas rättigheter. Han valdes 1890
till medlem af underhuset för Carnarvon boroughs
och har sedan alltjämt återvalts. I underhuset slöt
sig L. till liberalernas yttersta radikala flygel
och framträdde särskildt som ifrare för den walesiska
frikyrkligheten och för själfstyrelse åt Wales. Under
sydafrikanska kriget 1899–1902 var L. entusiastisk
"pro-boer" samt angrep i parlamentet och på
folkmöten Chamberlains kolonialpolitik med ytterlig
våldsamhet. Inom den walesiska partigruppen intog
han de följande åren en ledande ställning, och med
oförtröttad skärpa stred han i de frikyrkliges första
led mot Balfours skollag af 1902. När liberalerna i
dec. 1905 kommo till makten, blef L. handelsminister i
Campbell-Bannermans ministär med säte i kabinettet och
visade sig snart till rätt allmän öfverraskning vara i
besittning af en eminent administrativ begåfning. Han
lyckades 1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
