925 Lloyd-Lloyd George 926 anstalt (se Klassificeringssällskap), grundadt 1867 i Rostock, 1874 flyttadt till Berlin, näst Lloyd's register (se d. o.) och Bureau Véritas (se V é r i t a s) f. n. den mest betydande institution af denna art, som finnes. - Norddeutscher Lloyd, tyskt rederibolag i Bremen, grundadt 1856 och näst Hamburg-Amerika linie (se Hamburg, sp. 1200) f. n. världens största ångbåtsrederi med ett nät af ångbåtslinjer till alla världsdelar. Bolaget egde 1910 136 ångare om tills. 692,468 registerton brutto. Dess största ångbåt, "George Washington", mäter 25,570 reg.-t. brutto och är f. n. Tysklands största båt. Aktiekapitalet utgjorde 1910 125 mill. mark. - österreichischer Lloyd 1. Lloyd austriaco (hette till 1892 öster-reichisch-ungarischer Lloyd), i Trieste, grundadt 1833 som sjöförsäkringsbolag, utvidgadt 1836 genom bildandet af ett aktiebolag för ångbåtsfart på Le-vanten, hvilket utvecklat sig till den österrikiskungerska monarkiens största rederi. Bolaget drifver f. n. en omfattande ångbåtsfart på östra Medelhaf-vet och Svarta hafvet (äfven uppför Donau) samt har äfven linjer till Ostindien och Öst-Asien (Kina, Japan). Dess flotta utgjordes 1910 af 63 ångare om tills. 213.876 reg.-t. brutto och hade under året befordrat 466,139 passagerare och 13,t? mill. dt. fraktgods. Aktiokapitalet var s. å. 28,s mill. österr. kronor. Se "Fiinf und siebzig jahre österreichischer Lloyd 1836-1911" (1911;. A. W:son M. Lloyd [låTd], Henry, engelsk krigare och militärskriftställare, f. omkr. 1720 i Wales, d. 19 juni 1783 i Huy i Belgien, deltog 1745-46 i den stuart-ska expeditionen till Skottland, var sedan i fransk krigstjänst, men torde likväl 1754 ha till engelska regeringen meddelat marskalk Belleisles plan till en landstigning i England. I Sjuåriga kriget (1756-63) deltog L. först på österrikisk, sedan - under hertig Ferdinand af Braunschweig - på preussisk sida. Han användes därefter som hemlig agent i Tyskland åt engelska regeringen, inträdde 1774 i rysk tjänst som generalmajor och anförde under kriget mot Turkiet s. å. en divisio:a vid belägringen af Silistria. Efter en tids vistelse i England, där han mottogs med misstankar för att köpslå med militära hemligheter, tillbragte L. sina shta år i Belgien, sysselsatt med krigsvetenskapligt författarskap. Hans förnämsta arbeten äro History of the war between the king o] Prussia and the empress of Germany (3 bd, 1766 -82; tysk öfv. och forts, af Tempelhof 1785) och A political and mililary rhapsody ön the defence of Great Britain (1779; 5:e uppl. med biografisk inledning 1805). I synnerhet det sistnämnda arbetet har vunnit lifligt erkännande för god behandling af krigsvetenskapens skilda delar, framför allt af strategien. (V. S-g.) Lloyd [låi'd~|, L l e w e 11 y n, engelsk sportsman, som större delen af sin lefnad vistades i Sverige, f. 27 juli 1792 i England, d. 17 febr. 1876 i Vänersborg, kom 1823 till Sverige, där han till 1831 uppehöll sig mest i Värmland, hvarefter han flyttade från den ena orten till den andra vid Göta älf och slutligen till Vänersborg. L. lefde hufvudsakligen för jakt och fiske som idrott och vardt i synnerhet be- . märkt som biörnjägare. L. gästade ofta hofiägmästa-ren H. Falk på Risäter, den tidens främste man inom den svenska jaktvärlden, under hvars ledning L. gjorde sina första lärospån i nordisk jaktidrott. Enligt egen uppgift var han med om jakt på 102 björnar, bland hvilka en betydande del stupade för hans kulor. De märkligare tilldragelserna i sitt ja-garlif berättade L. själf i ett par af sina utgifna arbeten. Det ena, Field sports of nor Illern Europé (London 1830; "Jagtnöjen i Sverige och Norrige", s. å., flera uppl.), af handlar de första årens björnjakter och har med sin enkla, kärnfulla framställning blifvit en folk-1 bok. Det andra, Scandi-navian advenlures (London 1854; "Anteckningar under ett tjuguårigt vistande i Skandinavien", 1854-55), fortsätter björnjaktsskildringarna till 1844 och är f. ö. lika mycket egnadt åt de nordiska däggdjurens, fåglarnas och fiskarnas naturhistoria samt åt bcskrif-ning af jakt- och fiskemetoderna. Till flera af dessa ämnen återkom L. ännu utförligare i det rikt illustrerade verket The game-birds and wildfowl of Sweden and Xorway (London 1867). I svensk öfv. finnas äfven L:s anteckningar om Svenska allmogens plägseder (1871). - L. var fader till den frejdade Afrikaresanden, naturforskaren och jägaren C h a r-les Andersson. J. W. L.* Lloyd austrFaco. Se Lloyd, sp. 925. Lloyd George [låi'd-dʃå'dʃ], David, engelsk statsman, f. 17 jan. 1863 i Manchester af walesiska föräldrar, blef i späda år faderlös, uppväxte i torftiga omständigheter hos sin morbroder, en skomakare och baptistpredikant i Llanystumdwy i Wales, och blef vid 14 års ålder biträde till en provinsadvokat. Själf vann L. 1884 advokatkompetens och gjorde sig snart i sin hemort bemärkt som ifrig förfäktare af nonkonformisternas rättigheter. Han valdes 1890 till medlem af underhuset för Carnarvon boroughs och har sedan alltjämt återvalts. I underhuset slöt sig L. till liberalernas yttersta radikala flygel och framträdde särskildt som ifrare för den walesiska frikyrkligheten och för själfstyrelse åt Wales. Under sydafrikanska kriget 1899--1902 var L. entusiastisk "pro-boer" samt angrep i parlamentet och på folkmöten Chamberlains kolonialpolitik med ytterlig våldsamhet. Inom den walesiska partigruppen intog han de följande åren en ledande ställning, och med oförtröttad skärpa stred han i de frikyrkliges första led mot Balfours skollag af 1902. När liberalerna i dec. 1905 kommo till makten, blef L. handelsminister i Campbell-Bannermans ministär med säte i kabinettet och visade sig snart till rätt allmän öfverraskning vara i besittning af en eminent administrativ begåfning. Han lyckades 1906