bilägga den med en vidtutseende kommunikationsstrejk hotande konflikten mellan de engelska järnvägsbolagen och deras funktionärer och förmådde därvid genom stark regeringspåtryckning båda parterna att antaga ett omfattande förliknings- och skiljedomssystem, som efter 1911 års än mera hotande järnvägskonflikt (äfven den, åtminstone temporärt, bilagd af L.) underkastats grundlig revision genom en kunglig kommission. Hans bill om engelska patenträttigheters obligatoriska utnyttjande inom landet vann som ett afsteg till den inhemska industriens förmån från Manchestergrundsatserna bifall äfven af oppositionens ifrigaste tariffreformvänner, och äfven hans sjöfartslagstiftning fann gillande utanför partigränserna. När Asquith våren 1908 efterträdde Campbell-Bannerman som premiärminister, öfverlämnade han skattkammarkanslersposten åt L., hvarvid dock Asquith, som förberedt årets budget, framlade och försvarade denna i underhuset. L. väckte genom budgeten för finansåret 1909--10 sensation som radikal skattepolitiker. I budgetförslaget infördes vissa bestämmelser ur regeringens förut i öfverhuset strandade förslag till jord- och nykterhetslagstiftning, och därmed gafs signalen till en vidtutseende författningskonflikt rörande begränsningen af öfverhusets rättigheter i finansfrågor. Budgetförslaget, som af L. motiverades i ett utförligt tal i underhuset (29 april 1909), angafs af sin upphofsman som "den fattiges budget" eller en "stridsbudget mot fattigdomen" och betraktades af dess motståndare som början till kapitalets utplundring genom den dryga arfsskatt, de jordvärdestegringsskatter och den specialbeskattning af "obearbetad" jord m. m. det innehöll. Som en af dess omhvälfvande principer framhöllo dess anhängare, att det ville beskatta förmögenheten ej endast efter dess värde för ögonblicket, utan äfven efter dess ursprung och åtkomstsätt. Under budgetkampanjen ute pä sommarens politiska möten väcktes stort uppseende af L:s tal i Limehouse (30 juli) genom dess ton af klasskamp och flera uttalanden, hvilka tolkades som hotelser mot den enskilda jordeganderätten. I ett under detaljbehandlingen betydligt modifieradt skick antogs emellertid L:s budgetförslag definitivt af underhuset (4 nov.). Då öfverhuset (30 nov.) faktiskt förkastade budgeten genom att vägra den sitt samtycke, förrän den underställts folket i val, växte den af L. inledda budgetstriden ut till en författningskris, hvilken aug. 1911 slutade med, att öfverhuset beröfvades allt inflytande i finansfrågor och i lagstiftningsfrågor fick nöja sig med endast suspensivt veto. L:s inflytande inom kabinettet och i partiet växte alltjämt under författningsstriden, och han är f. n. (1911) den obestridt tongifvande i fråga om regeringens sociala reformpolitik, hvars förnämsta uttryck inom lagstiftningen, 1911 års arbetarförsäkringsbill, väsentligen är hans verk. Inom utrikespolitiken kom L. att göra ett mycket uppmärksammadt inlägg, då han (21 juli 1911) under de tysk-franska Marokkoförhandlingarna på kabinettets uppdrag i ett tal i Mansion house framhöll Englands beslut att i nödfall med vapen försvara sina lifsintressen med en skärpa, som i Tyskland, där man i talet såg ett inblandningshot, framkallade stark och långvarig misstämning. L. har i sitt politiska uppträdande ofta gett prof på sin walesiska impulsivitet, och hans folkmötestal få ej sällan en demagogisk anstrykning. Hans varma nitälskan för höjande af de fattigare klassernas lefnadsvillkor erkännes emellertid allmänt med aktning, och inom sitt parti är han, särskildt bland nonkonformisterna, oeihördt populär. V. S-g. Lloydska vågen [låTd-] Se Jordmagne-t i s m, sp. 153. Lloyd's register of british and foreign shipping [låTds re'djista ev bri'tij and få'rin ji'pinj, världens största f artygsklassificeringsinstitut (se Kla s-sificeringssällskap) med säte i London och lokal i White Hon court, Cornhill. Det utbröts 1834 som själfständig anstalt ur assuransföreningen Lloyd's (se Lloyd), som förut själf genom ett speciellt utskott bedrifvit fartygsklassiticering. Sällskapet publicerar l juli hvarje år en diger "register book" (hvartill sedan hvar 14:e dag utges ett supplement med rättelser och tillägg), innehållande förteckning öfver alla världens handelsfartyg, såväl ångare som segelfartyg, om 100 registerton brutto och däröfver jämte så vidt möjligt fullständiga uppg"fter om hvarje fartygs namn, signalbokstäfver, befälhafvare, material, rigg, registertonnage, klassificering (utförligt om fartyget är klassificeradt af sällskapet), byggnadsår och -plats, redare, hemort, dimensioner, maskiner m. m. Sällskapet har utarbetat skepps-byggnadsregler, enligt hvilka fartygen bedömas och klassificeras af dess inspektörer (surveyors; sådana finnas i alla mer betydande hamnstäder, i Sverige i Stockholm och Göteborg) och åtager sig äfven kontrollen öfver byggandet af såväl fartyg som maskiner och ångpannor. De af L:s register klassificerade fartygens "klass" anges som vanligt med vissa bok-stäfver, siffror och andra tecken. De för vanliga järn- och stålfartyg använda beteckningarna äro: 100A1,95A1;90A1,85A1;80A1,75A1, hvarvid talen före bokstafven afse styrkan af fartygets konstruktion, men i öfrigt icke olika "klass". Tecknet A1 utan föregående tal anger ett för speciellt ändamål byggdt järn- eller stålfartyg. Den i alla dessa beteckningar efter bokstafven förekommande siffran l anger, att fartyget är väl och tillräckligt utrustadt; är detta icke fallet, ersattes siffran l med ett -. (Beteckningen A l, som användts af Lloyd's sedan 1775, har sedan länge vunnit burskap i det allmänna språket för att ange något i sitt slag utmärkt). Ett svart *J« anger, att fartyget byggts under speciell kontroll af sällskapets "surveyors"; samma tecken i rödt ar ger, att maskiner och pannor byggts under sådan kontroll. Registerboken innehåller äfv^n ett omfattande appen-dix med en mängd upplysningar af intresse för sjöfarten, såsom förteckningar öfver skeppsbyggerier, maskinverkstäder, sjöförsäkringsbolag, dockor, hamnar m. m. samt talrika statistiska sammanställningar. Utom denna allmänna registerbok utger sällskapet årligen ett register öfver lustia kter och ett speciellt sådant öfver amerikanska lustjakter. Lloyd's register är det ojämförligt mest betydande klassificerings-institutet i världen; 1911 voro här klassificerade 10,400 fartyg (oberäknadt lustjakter); närmast i ordningen kom Bureau Véritas (se V é r i t a s) med 4.936 och Gennanischer Lloyd (se Lloyd) mod 2,698 fartyg. Å.Wison M. Lluchmayor [IjokmajåY] 1. Llummayo.r