[ljum-], stad på spanska ön Mallorca, 22 km. ö. s. ö. från Palma. 8,859 inv. (1900). Ylleväfveri. J. F. N. Llullailiaco [ljoljailja'kå], vulkantopp i chilenska prov. Antofagasta, på gränsen mellan Chile och Bolivia, 24° 42'' s. br. Omkr. 6,620 m. J. F. N. Llummayor [IjomajåY). Se Lluchmayor. Llyr [lir], wales. Se Lear. Lm. och Lmk., vid djurnamn förkortning för franske zoologen J. B. P. A. de M. de L a m a r c k. l. m., mus., förkortning för lat. laeva manu, med vänstra handen. Lmk. Se Lm. Lmx., vid djurnamn förkortning för franske naturforskaren J. V. F. Lamouroux. Se Lamx. Lo, kin. 1. Musikinstrument af koppar i form af en väldig tambour de basquc (se d. o.), ett slags gonggong. -- 2. Tunt tyg, gas. - 3. Andra personen i de kinesiska lyckogudarnas triad; förökelsens och familjefortvarons gud, Lo, zool. Se Lodjuret. Loa [låa], spansk benämning på en metrisk prolog i monolog- eller dialogform, som under 1500-och 1600-talen inledde en teaterföreställning. Enligt Röjas "Viaje entretenido" (1603) hade en "loa" till ändamål att prisa utmärkta personer och sporra andra att följa deras exempel, eller att fästa publikens uppmärksamhet på efterföljande "come-dia" eller "auto" och väcka en gynnsam stämning för skådespelet. Under spanska teaterns glansperiod stodo dessa små förspel högst, såsom hos Löpe de Vega, Galderön m. fl. Ett modernt exempel på "loa" kan prologen till Echegarays "El gran Ga-leoto" anses vara. Under 1600-talet hade teaterdirektörerna "loas" på lager och använde dem efter behag till firande af märkesdagar eller till beröm af vissa spanska städer eller till vissa meddelanden om scenisk konst o. s. v. Olika arter af "loas" förekomma, såsom "patrioticas", "politicas", "apo-teosis" o. a. Ad. H-n. Load [låud]. eng., eg. laddning, engelskt mått för byggnadsvirke, olika vid olika sorter, varierande mellan" 40 kbf. (1,1326 kbm.) och 50 kbf. Vidare användes load som beteckning för "läst" (af mjöl, öl, såpa, pottaska, beck, tjära, sill och torskfiskar 12 barrels, af salt 18, af krut 24, af lin och fjäder 17 och af ull 39 hundredweights, af ordinära hudar 200 styck, af bättre dito 144, af stora tegel 500, af mindre 1,000). Loafer [lål^fo], samma ord som sv. luffare, i Amerikas och Australiens hamnstäder beteckning för strykare och personer, som ej idas arbeta. Loam [låum], eng. Se Lera, sp. 229. Loanda ["låä'da], eg. Sao Paulo da Assump-cäo de L., hufvudstad i portugisiska kolonien Angola på Syd-Afrikas västkust under 8° 48' s. br., grundlades 1576 af Paulo Diaz de Novaes midt emot en liten sandö, som bar namnet L.; det ligger dels vid stranden, dels högre upp. I den öfre stadsdelen ligga regeringsbyggnaden, guvernörens och biskopens af Angola palats, domkyrkan samt ett förträffligt sjukhus; i den lägre äro handelsklassen och negerbefolkningen bosatta. Hamnen är visserligen en af de bästa på Afrikas västkust, men den igengrundas alltmer. Större fartyg måste ankra 2 km. från kusten, endast smärre komma öfver sandbarren. 20,100 inv. (1898), hvaraf 4-5 tusen européer och husslafvar, ehuru slafhandeln är afskaffad. För européer är klimatet mycket osundt. De flesta gatorna bestå af glödhet sand, och den grunda stranden utdunstar pestångor; endast de breda hufvudgatorna äro stenlagda och försedda med träd. Den förr fullständiga bristen på dricksvatten har afhjälpts genom en 1877 anlagd, 69 km. lång kanal från floden Bengo. Handeln är numera, sedan slafhandcln på Brasilien borttogs, icke synnerligen stor. Med Lissabon, Liverpool och Hamburg finnes regelbunden ångbåtsförbindelse, hvarjämte L. genom en 290 km. lång järnväg förenats med Ambaka, högre upp i platålandet, och där liggande tobaks-, jordnöts- och andra plantager. Denna järnväg håller f. n. på att utdragas till Malango ännu längre in i landet. (J. F. N.) Loango, i vidsträckt bemärkelse ett på Afrikas västkust beläget område, som sträcker sig från Kongos mynning (6° s. br.) norrut till 4° s. br. utan bestämd gräns. I mera inskränkt mening begränsas L. i s. af floden Kouilou och i n. af floden Loemc. Kusten, som på sina ställen är låg och sumpig, stupar brant vid 'L. och Kabinda-vikarna; i det inre höjer sig landet tcrrassformigt. Af floder äro de viktigaste Kouilou, Xiadi, Loeme och Chiloango med Lukulla. Landet är till stor del skogbcvuxet, mycket fruktbart, men i allmänhet osundt. Vid kusten är Pandanus candelabrum bestämmande för landskapets utseende. Bafioterna (såsom infödingarna på Loangokusten kalla sig) äro välväxta, långa och starkt dolikocefala bantu-negrer med brun hudfärg, som oftast har en svag anstrykning af purpur. Tron på fetischer och trolldom är mycket utpräglad. Sedan slaf handeln, som fortfor längre i L. än på andra ställen af Väst-Afrika, upphört, utgöra palmolja och kautschuk förnämsta handelsvarorna. Fordom en del af det stora KoDgorikct, blef L. själfständigt mot slutet af 1500-talet och var ännu ganska betydande 1750, ehuru Kakongo och andra områden voro så godt som oberoende. Portugisiska och holländska faktorier ha funnits där alltifrån 1600-talet, och sedermera tillkommo engelska och franska. Vid fastställandet af den nya Kongostatens gränser på den västafrikanska konferensen i Berlin (febr. 1885), och genom senare fördrag (särskildt af 1901 och 1903) har landet delats så, att Frankrike fått hela L. n. om öfre Chiloango, Portugal landet Kabinda och Kongostaten (Belgiska Kongo) resten, omfattande en 45 km. lång kuststräcka n. om Kongos mynning. J. F. N. Loasa, bot. Se Loasaceae, Loasaceae, Loasacéer, bot., växtfamilj af serien Parietales bland choripetalerna utan närmare släktskap med öfriga hitförda familjer. De hithörande omkr. 200 arterna äro oftast örter, stundom slingrande, ofta försedda med brännhår, alla utom en förekommande i Amerikas varma eller tempererade trakter, särskildt i Chile. Blommorna äro ak-tiuomorfa, tvåkönade, kronbladen ofta konkava, ståndarna äro oftast talrika, ofta delvis omvandlade till nektarier. Fruktämnet är undersittande, frukten kapsel. Blommorna äro ofta stora, vackert färgade och af egendomligt utseende, hvarför flera arter af släktena Mentzelia (Bartonia}. Loasa, Cajophora och Blumenbachia odlas som prydnadsväxter i trädgårdarna. G. L-m Loasacéer, bot. Se Loasaceae. Lob (grek, lobo's, flik). 1. Anat., hvarje 16 b. 30