Loftscha-Logan 970 iifidcs utan afseende, samlade han omkring sig en skara af hembygdens bönder, primitivt beväpnade, till ett antal, som sägnen säkerligen öfverdrifvit, men som anslogs till 2,000, samt fick några ämbetsmän afsätta. Eegeringen lofvade då att uppfylla böndernas önskningar. Men knappt hade de samlade bönderna skingrats, förrän L. i mars 1787 togs till fånga och insattes på Akershus fästning, där han, med hemul i ett 1792 afkunnadt kommissionsutslag, lydande på lifstid? straffarbete, kvarhölls till sin död. Monopolet upphäfdes dock kort efter L:s fängslande. - Litt.: H. Wergcland, "Almue-talsmanden C. J. L." (i Sami. skr., bd 8), och överland, "Lofthusbevaegelscn" (1896). K. V. H. Loftscha, bulgarisk stad. So-Lovec. Loftus [lå'ftos], stad i engelska grefsk. York (North Kiding). 6,508 inv. (1901). Tegclbränneri; i närheten järngmfvor och stenbrott. J- F. N. Loftus [lågtes], August u s William Freder i c k S p e n c e r, lord L., engelsk diplomat, yngre son till 2:e markisen af Ely. f. 4 okt. 1817, d. 7 mars 1904, blef attaché 1837 i Berlin och 1844 i Stuttgart samt åtföljde den berömde diplomaten sir Stratford Gamiing på dennes rundresa till hofven i Berlin, Wien, München och Aten revolutionsåret 1848. L. tjänstgjorde därefter som legationssekreterare (i Stuttgart 1852-53 och Berlin 1853-58) och envoyé (1858-60 i Wien, 1860-62 i Berlin och 1862-66 i München), utnämndes i jan. 1886 till ambassadör vid preussiska hofvet och ackrediterades i febr. 1868 i samma egenskap hos Nordtyska förbundet. Han spelade en betydande politisk roll under de epokgörande åren 1866-71, då han ledde den diplomatiska förbindelsen emellan engelska regeringen och Bismarck. Af denne var han illa omtyckt, men stod däremot på bästa fot med preussiska konungaparet. L. utnämndes 1871 till ambassadör i Petersburg, hvilken plats han bibehöll till febr. 1879, således under de år, då kriget emellan Ryssland och Turkiet pågick och hotade att leda till krig äfven emellan England och Ryssland. Därefter var L. 1879-85 guvernör öfver Nya Syd-WTales och skref efter sitt afskedstagande det intressanta memoarverket Diplomatic remlniscences (4 bd, 1892-94, omfattande åren 1837-79). E. W.* Loftus [Wftos], William Kennet t, engelsk arkeolog, geolog och upptäcktsresande, f. omkr. 1821, d. 1858, upptäckte under sin tjänstgöring som geolog vid sir William Fenwick Williams persisk-turkiska gränsregleringskommission 1849-53 do gamla graffälten vid Warka (det forna Erek) samt hemsände fornlämningar till British museum. 1853 utsändes han af Assyrian excavation fund samt anställde utgräfningar - de första mera omfattande - i ett flertal af de äldsta babyloniska städerna, ibland dem "Ur i Kaldeen", Abrahams födelsestad. De uppgräfda lämningarna förvaras i British museum. L. författade Traveh and rescarches in Chaldaea and Susiana (1857) och afh. i "Quarterly journal of the Geoiogical society'"' och "Journal of the royal Geographical society". D. M. Lofva [lova], eng. loof, sjöv. 1. Vända fartyget så, att förstäfven kommer närmare vinden. Uttrycket begagnas endast om fartyg under segel. - 2. Kommandoord vid genomvindsvändning. l o. 2. L. H.* Lofö [lωvö], ö i Mälaren, 10 km. v. om Stockholm, är landfast förenad med den sydligare delen af Malmön och är förenad med Upplands fasta land medelst bro öfver Kersön. Med Malmön, Kersön, Kungshatt, Fågelön m. fl. holmar bildar den L. socken, som tillhör Färentuna härad i Stockholms län och har en areal af 2,845 har. 994 inv. (1910). Hela socknen utom Malmvik, 2 mtl, och prästgården, 1 3/8 mtl, tillhör Drottningholms kungsgård, och på L. ligger Drottningholms slott. L. utgör ett patronelit regalt pastorat i Uppsala stift, Svartsjö kontrakt. På L. kyrkogård är rest ett gemensamt monument öfver S. Klingenstierna och O. von Dalin (se Dalin, sp. 1175). log, i algebraiska formler förkortning för l o g-aritm en för. Logaediska verser (grek. logaoidika'), metr., kallas sådana verser, i hvilka en daktylisk rytm (->-" .--) öfvergår till trokaisk (-^), stundom äfven sådana, i hvilka en anapestisk rytm (--^-) öfvergår till jambisk (-^-). Namnet är bildadt af grek. lofgos, tal, och aoide1, sång, och antyder, att sådana verser likasom stå på gränsen emellan den metriska formens stränga bundenhet och prosans frihet med afseende på stafvelsernas grupperande. A. M. A. Logan [långan]. 1. Stad i nordamerikanska staten Ohio vid Hockingfloden. 3,480 inv. (1900). Ylle-och järnindustri; kol- och järnmalmsgrufvor. - 2. Stad i nordamerikanska staten Utah, 1,370 m. ö. h. 5,451 inv. (1900), nästan alla mormoner. New Jersey academy (1878), Brigham Young college (1878), landtbruksskola (1890) i förening med försöksstation, l o. 2. J- F. N. Logan [långan], sir William Ed mön d, kanadensisk geolog, f. 1798 i Montreal, d. 1875, kartlade stenkolsfälten i Wales, Pennsylvania och Nova Scotia samt stod 1843-71 i spetsen för den geologiska undersökningen af Canada. Hans viktigaste skrift är Report of progress of the geological survey of Canada (1866). L. utnämndes 1856 i England till knight och kallades s. å. till medlem af Royal society. Logan [lairgon], John Alexander, nordamerikansk militär och politiker, f. 9 febr. 1826 i Jackson county, Illinois, d. 26 dec. 1886 i Washington, var son till en irländsk invandrare, deltog som löjtnant i kriget mot Mexico, blef 1851 advokat och kastade sig med ifver in i de politiska striderna i Illinois som anhängare till St. A. Douglas och nordstatsdemokraterna. Han var legislaturmed-1cm 1852-53 och 1856-57, valdes 1858 och 1860 till kongressen och gick vid inbördeskrigets utbrott i fält för Unionens bevarande. 1862 blef L. generalmajor vid de frivillige, utmärkte sig vid stormningen af Vicksburg (juni 1863), blef i nov. s. å. befälhafvare på 15 :e armékåren (efter Qherman) och bidrog väsentligt till segern vid Atlanta (juli 1864) som befälhafvare 'efter den under slaget stupade Mc Pherson) för Tennessee-armén. Efter krigets