mynningen försvåras inloppet af sandbankar. I sitt öfre lopp flyter L. i en merendels trång, af klippor begränsad dal; längre ned antaga dess stränder en mjukare karaktär, och utomordentligt vackra bli de i synnerhet vid Tours. Vid snösmältningen i Cevennerna öfversvämmar floden starkt, hvarför dess stränder nedanför Alliers mynning skyddas medelst väldiga mot flodsidan murade dammar, hvarjämte några städer vid L. uppfört särskilda arbeten för att skydda sig för vattnet. Tidvattnet märkes ända till 15 km. ofvanför Nantes, 65 km. från mynningen. L. är förenad med Saône genom Canal du centre, med Seine genom Briare-, Orléans- och Loingkanalerna och med Brest genom den 360 km. långa Nantes--Brestkanalen; genom Berrykanalen, som medelst Cher förenar L:s öfre lopp med det nedre, undvikes den stora bågen vid Orléans. L:s sidokanal, Canal latéral de L. (219 km.), följer flodens vänstra strand från Digoin (där den står i samband med Digoin--Roannekanalen) till ett stycke nedanför Châtillon, där den förenar sig med Briarekanalen. Emellan Nantes och Paimboeuf öppnades 1892 en 6 m. djup, 15 km. lång kanal, hvarigenom stora fartyg kunna gå upp till Nantes. L. genomflyter 11 dep., af hvilka 6 benämnas helt eller delvis efter floden, näml. Loire, Loire-inférieure, Haute-Loire, Indre-et-Loire, Maine-et-Loire och Saône-et-Loire. -- L. var i äldre tider gräns emellan Aquitania och Gallia lugdunensis, sedermera, till 507, emellan västgoter och franker. Den har ock spelat en viktig roll i krigshistorien, såsom i striderna mot araberna (slaget vid Tours 732) och mot engelsmännen (belägringen af Orléans, 1429), i hugenottkrigen, vid de allierades infall (1814) och i 1870--71 års krig. -- 2. Departement i mellersta Frankrike, omfattande de gamla grefsk. Forez och Beaujolais samt delar af prov. Lyonnais. 4,799 kvkm. 643,943 inv. (1906), 134 inv. på 1 kvkm. (ett bland de tätast befolkade af de franska departementen). Med undantag af sydöstra delen, som tillhör Rhônes flodområde, bildar dep. en bred högdal på ömse sidor om floden L., skild i ö. från Rhône genom Mont Pilat och Lyonnais' berg och i v. från Allier genom Monts du Forez. Fruktbar mark finnes endast i floddalarna, och spannmålsafkastningen är otillräcklig; däremot är boskapsskötseln i Forezbergen betydande, äfvensom fruktodling. L:s förnämsta rikedom är dess stenkolslager (omkr. S:t Étienne), ett bland de rikaste i Frankrike, hvarest i medeltal brytas 3,8 mill. ton årligen. De rika koltillgångarna ha framkallat liflig industri, i synnerhet järn- och textilindustri, i städerna S:t Étienne, Roanne, S:t Chamond och Rive de Gier. Dep. indelas i 3 arrondissemang: S:t Étienne, Montbrison och Roanne. Hufvudstad är S:t Étienne. (J. F. N.) Loire, Haute- [åt-lωār], departement i mellersta Frankrike, bildadt af delar af Languedoc (Velay, Vivarais och Gevaudan), Auvergne och grefsk. Forez. 5.001 kvkm. 314,770 inv. (1906). Det är hufvudsakligen ett bergland, uppfylldt af Cevennerna och förgreningar af dem. Bergen bestå till största delen af urberg jämte basalt (vid Mont Mézenc präktiga basaltpelare) och lava från hundratals utslocknade kratrar. Slagghopar höja sig här och där kägelformigt öfver basalten. Hufvudfloder äro Loire i ö. och Allier i v. Klimatet är hårdt, delvis till följd af landets betydliga höjd öfver hafvet (i medeltal 900 m.); vintrarna äro långa och stränga. Boskapsskötseln är hufvudnäring. Två koldistrikt finnas (Brassac och Langeac), hvilka lämna omkr. 250,000 ton om året. Spetsar tillverkas årligen för omkr. 20 mill. kr.; f. ö. är industrien icke betydande. Dep. indelas i 3 arrondissemang: Le Puy, Brionde och Yssengeaux. Hufvudstad är Le Puy. (J. F. N.) Loire-inférieure [lωār äferiör], departement i västra Frankrike, vid Atlantiska hafvet, på ömse sidor om Loires mynning, är bildadt af sydligaste Bretagne. 6,980 kvkm. 666,748 inv. (1906). Landet är i allmänhet jämnt. I ö. och n. ö. ligga några lägre berg, som bilda vattenskillnaden emellan Loire och Vilaine. Kusttrakten är flack, delvis sumpig, delvis bestående af skogsmark och förträffliga ängar. S. om Loire ligger Grandlieu (70 kvkm.), näst Genèvesjön den största insjö i Frankrike, men högst 2 m. djup, så att den jämförelsevis lätt skulle kunna torrläggas. Loire, som flyter genom dep. och upptager bifloderna Erdre fr. h. och Sèvre Nantaise fr. v., är mycket bred och vattenrik, men på sina ställen ej farbar för djupgående fartyg, hvarför en kanal anlagts på södra stranden emellan Nantes och Paim-boeuf. En annan vattenväg är Brest--Nantes-kanalen. Jordbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Vid kusten idkas sill-, sardin- och torskfiske, ostronfångst och saltberedning. Industrien omfattar tillverkning af järnvaror, glas, fajans, linne- och bomullsvaror, fartyg m. m. Med afseende på handeln är dep. ett af de viktigaste: Nantes och S:t Nazaire höra till de förnämsta handelsplatserna i Frankrike. Dep. är indeladt i 5 arrondissemang: Nantes, Ancenis, Châteaubriant, Paimboeuf och S:t Nazaire. Hufvudstad är Nantes. (J. F. N.) Loiret [lωarä], departement i mellersta Frankrike, omfattande största delen af den forna provinsen Orléanais och små delar af prov. Berry och Isle de France. 6,812 kvkm. 364,999 inv. (1906). Loire flyter genom dep. i en bred dal, ofta härjad af vattuflöden, men ryktbar för sitt rika jordbruk, sina slott, städer och vinkullar. Höger om Loire ligga Gâtinais och Beauce, det förra distriktet uppkalladt efter sina gâtines (ödemarker), hvilkas förnämsta produkter äro saffran och honung, det senare däremot på grund af sin fruktbarhet kalladt "Frankrikes kornbod". Mellan Beauce och Loire ligger Orléansskogen (376 kvkm.), på hvilken åkern alltmer inkräktar, och s. om Loire Sologne, hvars ofruktbarhet blifvit till ett ordspråk, men som numera småningom förbättras genom trädplantering, torrläggning och gödsling. L. är ett slättland. Bland vattendrag märkas Loires tillflöde Loiret, som är segelbar, ehuru endast 12 km. lång, och Seines biflod Essonne. Konstgjorda vattenvägar äro Orléans-kanalen (74 km.), som förenar Loire med Loing-kanalen vid Montargis, Briare-kanalen (59,1 km.), mellan Briare vid Loire och Montargis, Loing-kanalen (57 km.), mellan Montargis och Seine, samt Loires sidokanal. Jordbruket lämnar betydande öfverskott. Mycket vin erhålles, men af sämre beskaffenhet, hvarför en stor del förändras till ättika. Industrien är ganska liflig. Dep. indelas i 4 arrondissemang: Orleans, Gien, Montargis och Pithiviers. Hufvudstad är Orléans. (J. F. N.) Loir-et-Cher [lωār-e-ʃär], departement i mellersta Frankrike, består af delar af den forna prov.