Orléanais och ett litet stycke af prov. Touraine (Perche). 6,422 kvkm. 276,019 inv. (1906). Floderna Loir och Cher gå genom norra och södra delen. Loire delar dep. i två nästan lika stora delar, af hvilka den höger om floden kallas Beauce, den på vänstra stranden Sologne (jfr Loiret). Landet höger om Loir kallas Perche. Af hela arealen äro omkr. 60 proc. åker och 17 proc. skog. Får- och nötkreatursafveln är ganska betydande, likaså hästafveln, som lämnar de bekanta percheronhästarna. Traktens specialitet var förr att förse Europa med gevärsflintor. Dep. indelas i 3 arrondissemang: Blois, Romorantin och Vendôme. Hufvudstad är Blois. (J. F. N.) Loiseau [Iwaså'], Jeanne, fransk författarinna, under märket Daniel L e s u e u r, f. 1860 i Paris, debuterade med diktsamlingen Fleurs cTacril (1882) och romanen Le mariage de Gabrielle (s. å.) och har sedan författat ett stort antal romaner - Amour d'aujourd'hui, 1888, Névrosée, 1890, Passion slave, 1892 ("Nadeschda Miranoff", s. å.), A force d'aimer, 1895, Invincible charme, 1897, Lévres closes, 1898, L'honneur d'une fe?nme. 1901, Mortel secret, 1904, La force du passé, 1905, Fils -de 1'amant, 1907, Nietzschéenne, 1908, Le droit å la force, 1909, m. fl. -, några skådespel (Fiancée, uppf. på Odéon, Hors du mariage. på Théåtrc fémi-niste, Masque d^mour, efter den liknäninda romanen, på Sarah Bernhardts teater) och dikter (Réves cl visions, 1889) samt har medarbetat i "Figaro", "L'indépendance beige", "Frondc" m. fl. tidningar. Till utställningen 1900 författade hon på offentligt uppdrag en redogörelse för L'evolution feminine. Franska akad. har prisbclönt henne flera gånger. 1904 ingick hon äktenskap med konservatorn Henry Lapauze. Loiseleur [loaslör], Jean August e Jules, -fransk skriftställare, f. 1816, d. 1900, bibliotekarie i Orleans, utgaf bl. a. Problémes historiques (1867), Le masque de f er (1868), La doctrine secréte -des templiers (1871) samt de i biografiskt afseende mycket värdefulla arbetena Les points cbscurs de la vie de Moliére (1877) och Moliére; nouvelles con-troverses sur sa vie et sa famiUe (1886). Loiseleur-Deslongchamps [l^aslor dela J a']. 1. Jean Louis Augustin L., fransk botanist, f. 1775, d. 1849, skref öfver Frankrikes flora .och inhemska medicinalväxter. - 2. August e Louis Armand L., den föregåendes son, fransk orientalist, särskildt sanskritist, f. 1805, d. l $40. Hans hufvudsakliga publikationer äro en uppläsa af "Mänava-Dharma-Qästra" (Manus lagbok, 2 vol., 1832-33), en edition af "Tusen och en natt" <1S38), Essai sur les j allés indiennes (1838) och Tocabulaire d^Amarasinlia ou Amarakocha (en edition af A m ar a - k ö c a, se d. o.; 2 vol., 1839 -45). ' 2. K-F. J. Loiseleuria [loasloria], bot., växtsläkte af fam. Ericacece. med l art, L. procumbens (Azalea pro-c.umbcns), krypljung, som ut^ör den för våra torrare fjällhedar mest karakteristiska växtarten. Den har h. o. h. iklädt sig den busktyp, som är den härskande på dessa hedar. Med grenarna krypande i jorden, endast uppskjutande de bladbärande spetsarna, bildar krypljungen ytterst täta och fasta mattor, ofta utbredda öfver vida ytor, ymnigt öfver-.strödda med små, lifligt röda blommor, som göra ett Tryckt den 14/i2 11 vackert afbrott mot de mörkgröna, något glänsande bladen, hvilka likna lingonrisets, men äro mycket mindre. S. A. (G. L-nu Loisl., vid växtnamn beteckning för franske botanisten Loisclcur-Dcslongchamps (se d. o.). Loisy [loasi], Alfred, fransk religionshistoriker, katolicismens förnämste exeget i vår tid, i. 1857, blef präst 1879 samt var lärare vid Paris' katolska universitet 1882-93 och vid École des hautes études 1900-04. I de påfliga aktstyckena mot "modernismen" 1907 voro af de fördömda meningarna flera hämtade från L:s skrifter, särskildt hans "L'évangile et 1'église", än från någon annans. Han framstod sålunda som modernismens hufvudman och drabbades af det stora bannet 1908. Han blef professor i religionshistoria vid College de France 1909. I Uévangile el Véglise (1902; 4:e uppl. 1908) framställde L. en mot Harnacks "Wesen des christentums" riktad apologi för katolicismen från utvecklingstankens synpunkt. Bland hans öfriga skrifter må nämnas La religion d'Israel (1901; 2:a uppl. 1909), Autour d'un petit livré (1903), Le qua-triéme évangile (1903), Les évangiles synoptiqucs (1907-08), Jesus et la tradition évangehque (1910) och A propos d'histoire des religions (1911). Se X. Söderblom, "Religionsproblemet" (1910). N. S. Loitz [löts], stad i preussiska reg.-omr. Stralsund (Pommern), vid Peene. 4,020 inv. (1905). Glasfabrik. L. intogs af Gustaf II Adolf i febr. 1631 och befästes samt förstärktes ytterligare 1638 af H. Wrangel. Befästningarna slopades 1681. 4 okt. 1758 intogs L. af preussarna; en af dem sedermera anlagd redutt midt för L. på Peenes andra strand intogs 19 juli 1761 af svenskarna under Ehrensvärd. 1807 befästes L. af Tawast. J. F. N. L. W:son M. Loja [lå'cha], förr skrifvet Loxa. 1. Kretsstad i spanska prov. Granada, i en vacker dal, som genomflytes af Genil, omkring en gammal morisk borg, hvilken fordom som en nyckel till Granada var af stor militärisk vikt. 19,198 inv. (1900). -- 2. Provins i sydamerikanska staten Ecuador, vid gränsen mot Peru. 18,800 kvkm. Omkr. 66,000 inv. L. sträcker sig från kusten till ö. om Anderna och har därför mycket skiftande klimat och produkter. Jordbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringarna; kinabarken härifrån var förr högt skattad. Kvicksilfvergrufvor finnas i prov. -- 3. Hufvudstad i nyssnämnda prov., 2,220 m. ö. h., vid Rio Zamora. Omkr. 10,000 inv. Biskopssäte. Ylleväfveri. 1--3. J. F. N. Lojal (fr. loyal, af loi, lag), lagenlig, laglydig; hederlig, ärlig, "välsinnad" (i politiskt afseende). tillgifven den bestående samhällsordningen, undcr-såtligt trogen och tillgifven. - Subst, lojalitet (fr. loi/auté). Jfr Illojal. LojalFster (eng. loyalists) kallades de engelske kolonister i Nord-Amerika, som under oafhängighetskriget (1775-83) fasthöllo vid förbindelsen med Storbritannien. Till dem hörde en mängd civila och militära ämbetsmän, godsegare, jurister, köpmän, lärare och präster och - särskildt i do norra kolonierna - större delen af de högkyrkliga (anglikanska) församlingarnas medlemmar. John Adams beräknade efter oafhängighetsförklaringen 1776 loja-listernas antal till 1/s af de 13 nya staternas befolkning; talrikast voro de i staten New York, där 23,500 .16 b. 32