997 Lokal-Lokalitet 998 Lokal (af lat. lo'cu,s, se d. o.), subst., läge, lägenhet, plats, rum, för ett visst ändamål afscdd (inredd) plats 1. lägenhet; adj., ortlig, som tillhör eller är utmärkande för en viss ort, som är inskränkt till en viss ort eller ett visst ställe (t. ex. om sjukdomar, åkommor, smärtor o. d., som begränsa sig till vissa regioner af kroppen, i motsats till s. k. konstitutionella sjukdomar, som angripa hela organismen; om lokala perturbalioncr se J o r d m a g-n e t i s m, sp. 150). Lo kalaks, kapell under Vchmo pastorat, Vehmo härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal 88 kvkm.; befolkningen, finsk, 1,914 pers. (1909). - Vid L. utfördes en af de planlösa landstigningar, som efter finska krigets utbrott egde rum på hösten 1808. Se Lantingshau-sen2. A. G. F. Lokalattraktiön, geod., lodafvikningens (se d. o.) orsak, sålunda jordens genom förekomsten af berg-massor öfver eller förtätningar eller förtunningar under jordytan i en viss trakt ökade eller minskade attraktion. E. J.* Lokalbad. Se Bad, sp. 614. Lokalbana, sådan järnväg, som är af sed d att ombesörja trafiken inom ett mindre eller relativt begrän-sadt område eller endast att utgöra anslutningsbana till hufvudlinje. Med anledning af denna mera inskränkta uppgift bygges sådan bana äfven på ett billigare sätt - med lättare öfverbyggnad, mindre god tracé etc. - än hufvudbana. Häraf den franska benämningen på lokalbanor: "chemins de f er écono-miques". Jfr Järnväg, sp. 423. H. L. Lokalbref, postv., benämnas, enligt poststadgan, de bref, "som behandlas å postanstalt utan att fört-skaffas med post eller af landtbrefbäraie". De äro sålunda uteslutande afsedda för behandling å in-lämningspostanstalten och för befordran inom dess område. De städer, där flera postanstalter finnas inrättade, såsom Stockholm, Göteborg och Malmö, anses, hvar för sig, utgöra ett för dessa postanstaltcr gemensamt område, så att behandling å två eller flera af dem ej betager ett bref egenskapen af lokal-bref; och posttransporter dem emellan räknas ej som postföring i vanlig mening. Till lokalbrefven hänföras fr. o. m. 1885 (förut kallades de lösbref) äfven sådana, för handläggning af en enda postanstalt afsedda bref, som dit inkomma i lösväska (se d. o.), hvilken till postanstalten fortskaffats af ega-rens bud eller eljest genom hans försorg utan anlitande af allmänna posten, liksom ock för befordran i omvänd ordning afsedda bref, som till postanstalt inlämnats eller ur dess brcflådor upphämtats. Förslag är å bane att vidga de gränser, inom hvilka bref (och korsband) må kunna befordras mot det i förhållande till vanliga portot ("fjärrportot") hälften billigare lokalportot. Särskildt är ifrågasatt, att egnahemsområden och villasamhällen, åtminstone sådana, hvilkas postutväxling förmedlas enbart genom landtbrcfbärare och ej af egen fast postanstalt, skulle få med sitt modcrsamhälle sammanslås till ett gemensamt lokalpostområde. - Genom k. bref 22 dec. 1848 medgafs, att bref, adresserade till i Stockholm boende personer, finge till stadens postkontors afdelning för ankommande poster inlämnas f. v. b., emot villkor, bl. a., att befordringcn sattes i sammanhang med de då bestämda brcfbäringsturerna. För dylikt bref skulle erläggas antingen, vid inlämnandet, l skilling banko och, vid aflämnaudet, likaledes l skilling banko ("brefbärarskillingen"), eller ock vid inlämnandet 2 sk. b:ko, då bref vet af bref bäraren aflämna-des utan lösen. Dessa medel skulle tillfalla: hälften vederbörande posttjänstemän och andra hälften brefbärarna. 1855 utsträcktes tillämpningen af hvad sålunda förordnats till öfriga postkontor i riket, där lokalbrefbäring kunde förekomma. Genom k. br. 9 nov. 1861 förordnades, för tillämpning fr. o. m. 1862 års början, att lokalbrefsportot - dåmera 3 öre - skulle ingå till postkassan. Fr. o. m. 1883 af skaffades h. o. h. "brefbärarskillingen" (denna hade för beställning inom hufvudstaden af de post-befordrade brefvcn fastställts redan 1836 samt er-lades för dem städse af adressaten), och portot för lokalbrefven röjdes i motsvarande mån. Fr. o. m. 1885 utgör det 5 öre för enkel viktsats. 1910 förekom lokalbrefbäring vid 145 af rikets postkontor, då uppgående till 242. - Lokalbrefkort såsom ett särskildt slag af försändelser infördes fr. o. m. 1873. Portot sattes till 6 öre, och någon brefbärar-afgift fick icke upptagas för dessa försändelser. För inrikes bref kort i öfrigt, införda fr. o. m. 1872, var portot första året 12 öre (= brefpoitot) och blef fr. o. m. 1873 nedsatt till 10 öre. Lokalbrcfkorten som säregen försändelsetyp upphörde vid 1877 års början, då för alla inrikes bref kort portot fastställdes till 6 öre. Fr. o. m. 1885 är det 5 öre. - Postverkets uteslutande rätt att mot afgift besörja regelbunden befordran af förseglade eller eljest tillslutna bref äfvensom af brefkort ej blott mellan in- och utrikes samt mellan inrikes orter, utan äfven å de särskilda inrikes orter, där postverket anordnat lokalbefordran, fastslogs uttryckligen genom k. kung. 21 dec. 1888. Dessförinnan hade postverket i sistbe-rörda hänseende vid åtskilliga tillfällen lidit intrång i sin verksamhet. Se S t ad s p o s t R. L-n. Lokalbrefkort, postv. Se Lokalbref. Lokalfärg. 1. Målark., den färg, som ett föremål "eger i sig själf", som man säger, d. v. s. på vanligt afstånd från ögat och under normal belysning. Lokalfärgen modifieras genom starkt ljus. skuggor, reflexer o. s. v. - 2. Litt. I motsats mot den jämförelsevis abstrakta allmänmänsklighet, som utmärkte det fransk-klassiska litterära sträfvandet, sökte den romantiska riktningen betona de af olika länders förhållanden framkallade säregenheterna och kräfde därför "lokalfärg", d v. s. karakteristiska landskaps- och fclkdrag, af författaren. Detta kraf har sedan ytterligt skärpts af realistiska och naturalistiska skolor, som kraft rent af "fotografisk trohet". 2. R-n B. Lokalförsändelse. Se F ö r s ä n d e l s c, sp. 509. Lokalhistpria, ortshistoria. Lokalisatiön. Se Lokal i ser a. Lokalisera (se Lokal), lämpa efter ortliga eller inhemska förhållanden (t. ex. en utländsk teaterpjäs); göra hemmastadd; inskränka till en viss ort, begränsa inom ett visst landområde (t. ex. en smittsam sjukdom, ett krig); med., bestämma, hvilket organ i kroppen en sjukdom begränsat sig till eller hufvudsakligen angripit. - Lokalisatiön, fysiol., förläggande af olika nervfunktioner till bestämda ställen (centra) i det centrala nervsystemet. Jfr Hjärnan, sp. 839. Lokalitet, fr. localité (se. Lokal), lägenhet, ställe,, plats.