999 Lokaljack-Loke 1000 Lokaljack. Se Centralstation, sp. 1457. Lokalmissvisning, den afvikning en magnetnål gör till följd däraf, att de magnetiska polerna icke öfverensstämnia med jordens verkliga nord-och sydpol. Se Deklination 3 och K o m- p a s s. L. H.* Lokalstrid 1. Ortstrid, krigs?., kallas hvarje strid, som utkämpas om ett ort föremål, en by, en skog, ett vattendrag c. d., vare sig att hela styrkan på ena sidan tagit ställning i eller vid detta föremål för att därigenom vinna ökad styrka, eller att lokalstriden ingår som del i ett större slag, på hvilket den inverkar mer eller mindre afgörande. I våra dagar, då den försvarande söker all möjlig hjälp af marken och på densamma befintliga ortföremål och då de kämpande styrkorna utbreda sig öfver ett stort område, förekomma lokalstrider ganska ofta. De äro vanligen ytterst sega och blodiga samt bli af rätt stort inflytande på slagens utgång (t. ex. striden i Swiepskogen vid Könisgrätz. i byn Bazcilles vid Sedan). 7 c- °- 'N- Lokalsuperior. Se Kon gr ega t i ön, sp. 747. Lokaltecken, psyk., kallas efter Lotzcs föredöme de förnimmelseclement, som möjliggöra vår uppfattning af tingens rumsförhållanden. Lotzc ansåg, att synsensationerna ej såsom sådana ega rumsbestämdhct, utan få sådan i vår uppfattning på grund af de rörelsesensationer (muskel-sensationer) eller ineffektiva rörelsetendcnser, som regelbundet åtfölja hvarje synsensation i följd af behof vet och benägenheten att inrikta ögat så, att ljusstrålarna från det observerade föremålet träffa det tydligaste seendets område på näthinnan. Denna genetiska rumsteori bestrides af Ebbinghaus, Witasek m. fl., hvilka försvara en nativistisk rumsteori och antaga, att sy n sensationerna själfva äro kvalitativt olika alltefter de olika punkter på näthinnan, som träffats af irritamentet. En förmedlande ståndpunkt intager Wundt, som uppställt teorien om komplexa lokaUecken. Enligt denna hypotes skulle rumsuppfattningen vara resultatet af en sorts "psykisk kc-mism", en syntes mellan vissa kvalitativa bestämningar hos synsensationerna och de dem åtföljande, i grader af intensitet inbördes åtskilda spännings- och känsclscnsationerna. Eumsbestämdheten skulle enl. Wundt icke kunna grundas på någondera sensationsarten i och för sig, utan komma till som något specifikt nytt vid deras syntes. Lipps bekämpar den Lot-zeska lokal teckensteorien, men icke till förmån för en natidstisk uppfattning, utan han söker genom en särskild anpassningsteori genetiskt förklara rumsuppfattningens uppkomst hos människosläktet, låt vara att den i viss mån är medfödd hos individen. Det sagda hänför sig närmast till frågan om lokalteckcn för förläggandet af våra synscnsationcrs innehåll till olika riktningar. Det skulle bli för långt att här antyda de olika hypoteserna äfven om lokaltecken för afstånd samt för känselsensationcrnas hänförande till rumsförhållanden. Inom den svenska litteraturen har E. Geijer lämnat en kritisk framställning af "Lotzes lära om rummet" (i Svensk tidskrift", 1880). hvarefter han i "Philosophische monatshefte" publicerat "Darstcllung un d kritik der lotzeschon lehre von den localzeichen" Q885h S-e. Lokaltid. Se Tid. Lokaltrafik, järnr., ur taxcsynpunkt den trafik, som sker med tillänipninjr af lokaltariffer; i mera yttre bemärkelse den trafik, som eger rum på kortare sträckor af ett bannät inom ett \isst område. H. L. Lokalt veto, rättighet för en kommuns medlemmar (därför stundom kalladt kommunalt veto) att själfva genom omröstning (i hvilken deltaga alla myndiga kommunmedlemmar, såväl män som kvinnor) afgöra, huruvida minuthandel med och utskänkning af spritdrycker må ega rum inom samhället. Utfaller omröstningen med minst två tredjedelar af de af-gifna rösterna för upphäfvande af rätt till dylik minuthandel och utskänkning, länder beslutet till efterrättelse, och frågan får sedermera ej upptagas förr än efter viss tid. Lokalt veto är inf örat i Norge (se därom Brännvinslagstiftning, sp. 445). 'Vid svenska riksdagen ha sedan 1907 motioner om lokalt vetos införande väckts, vunnit bifall af Andra kammaren, men af slagits af Första kammaren. 17 nov. 1911 tillsatte K. M:t en kommitté af 12 personer (hvaribland l kvinna) för att bl. a. utarbeta nödiga bestämmelser för genomförande af lokalt veto för försäljning och utskänkning af brännvin, vin och öl. Lokaltåg, järnv., sådana en banas tåg, som ha till uppgift att ombesörja den speciella trafiken mellan ett större samhälle eller trafikcentrum och dettas närmare omgifningar. Lokaltågen äro för det mesta lätta tåg, som gå ofta och på regelbundna tider samt framföra för trafikan i fråga särskildt lämpliga personvagnar. Exempel på liflig trafik med sådana tåg erbjuder i vårt land linjen mellan Malmö och Lund m. fl. närbelägna orter. H. L. Lo-kao. Se Kin a gr ön t. Lokasenna, Loketrätan, en eddadikt i Ijodahåttr, i hvars prosaiska inledning förtäljes, att Ägir inbjöd åsar och alfer till ett gästabud och att Loke, då han hörde gästerna prisa, hur goda tjänare Ägir hade, dödade den ene och därför bortjagades af gudarna, men återkom och trängde in i salen, hvarefter en ordväxling uppstod, under hvilken Loke förevitade gudar och gudinnor, hvad som låg hvar och en till last, men slutligen vek därifrån för Tor, som nu först kom till gästabudet från sin färd i östervåg och hotade Loke med sin hammare. L. anses författad vid midten eller mot slutet af 900-taiet. L. kallas äfven Lokaglepsa och sEfjisdrekka. "Ägirs gästabud". - Litt.: F. Jönsson, "Den oldnorske og oldislandske litteraturs histo-rie", I; M Hirschfcld, "Untcmichungen zur Lokasenna" (i "Acta germ.". I. 1890). B-e. Lokativ (lat. loc.ntivus. af lo'cus. ort. ställe). Se Kasus 2, sp. 1237. Lokatter, zool., namn på undersläktet Catolynx af kattdjuren (se d. o.). Loke [lake] är en af hufvudpersonerna i den nordiska mytvärlden. Han räknas visserligen till asagudarna, men bildar i själfva verket en oförsonlig motsats till både gudar och andra goda makter samt är den egentliga orsaken till asavärldens undergång. Den poetiska Eddans upplysningar om L. äro följande. I Lokasenna (se d. o.) säges, att han i begynnelsen blandat blod, alltså slutit fostbrödra-lag, med Oden, att han åtta år varit under jorden som kvinna, att han vållat Balders död. att han haft en son med Tyrs hustru och varit älskare till Skade och Sif, att han varit främst verksam vid dråpet af jätten Tjatsc. och han hotas