medlemmar valdes af Common council i City, vestries och district boards. Vidare fixerades då för första gången den areal, som hufvudstaden skulle omfatta för kommunala ändamål. Denna Board of works hade ett visst öfverinseende öfver vestries, district boards och Sewers board såsom högsta myndighet för afloppsledningar och byggnadsväsendet. Genom Local government act af 1888 ändrades allt detta, i det att hela L. blef ett administrativt grefskap med gemensam förvaltning i en mängd frågor. Detta väckte likväl snart missnöje hos de rikare parishes, och 1897 petitionerade Westminster och Kensington att få bli egna boroughs enligt gällande municipal Corporation acts. Detta ansågs dock ogörligt, men det stadgades genom London government act (1899), att grefskapet L. skulle delas i City och 28 metropolitan boroughs med särskilda lokala myndigheter vid sidan af grefskapets. Såsom allmän, karakteristisk olikhet mellan dessa båda slag af myndigheter fasthölls, att alla rättigheter och plikter, som fordra likhet i verkställigheten öfver hela staden, skulle tillhöra grefskapet och dess råd, medan allt, som var af rent lokal natur, skulle tillhöra ofvannämnda metropolitan boroughs' representationer (Borough councils). Grefskapet L:s högsta myndighet är grefskapsrådet (The London county council), inrättadt genom 1888 års act. Rådet består af en ordförande (chairman), 19 aldermen och 118 councillors, tills. 138 pers. eller, om ordföranden är en vald councillor eller ålderman, hvilket förekommit, 137. Councillors väljas i 58 valkretsar direkt af de skattebetalande för 3 år och välja i sin tur aldermen för 6 år, halfva antalet hvart tredje år. Båda korporationerna ha samma myndighet. Rådet har alla de uppgifter, som förr tillkommo Board of works i fråga om gator, torg och parker, byggnadsväsen, brandväsen etc., vidare tillsynen öfver sjukvård, fattigvård, den offentliga undervisningen (såväl folkskolor som sekundärskolor, tekniska läroanstalter och seminarier), teatrar och förlustelseställen, slakthus, öfver historiska byggnader och monument samt f. ö. allt, som kan gagna L:s befolkning. Rådet upptar lån äfven för utgifter beslutade af metropolitan boroughs. Det uppdrager en mängd af dessa uppgifter till olika valda kommittéer, bland hvilka de viktigaste äro finanskommittén, utan hvars betänkande rådet icke kan anslå en utgift af öfver 50 pd, the Asylums committee, arbetarbostadskommittén, undervisningskommittén, kloakledningskommittén, eldsläckningskommittén och "highways"-kommittén, som inköpt de viktigaste spårvägslinjerna. -- I hvarje metropolitan borough finnes en mayor, aldermen och councillors (mot 1 ålderman 6 councillors; dock minst 30 och högst 60 councillors), hvilka väljas för 3 år. Valrätt vid utseende af councillors ha de, som ega valrätt till underhuset, men äfven kvinnor (dessa äro dock ej valbara); alderman väljes för 6 år af councillors och mayorn för 1 år. På Borough council, den af ofvannämnda personer bestående lokala myndigheten, ha de rättigheter öfverflyttats, som förr tillhörde vestries och district boards. -- City är visserligen en del af grefskapet och väljer ombud i grefskapsrådet samt är alltså underkastadt dess myndighet i de frågor, som tillhöra detta, men har för öfrigt behållit sin gamla organisation. Citys stadssamhälle (City Corporation) är äldre än den normandiska eröfringen. Det styres af lord mayor, aldermen och common councillors. Lord mayorn, som väljes årligen 9 sept. af aldermen på förslag af Common hall (se nedan), är ex officio ordförande i alla Citysamhällets föreningar och kommittéer, lord lieutenant i City, fredsdomare och Citys representant vid alla högtidliga tillfällen samt åtnjuter i ersättning för den gästfrihet man fordrar af honom 10,000 pd i årlig lön, godtgörelse för extra utgifter samt ämbetsbostad i Mansion house. 8 nov. aflägger den nyvalde lord mayorn ed inför Court of aldermen; följande dag beger han sig i högtidlig procession (lord mayor's show) från City till Westminster hall, där han svär kronan trohetsed, hvarefter på aftonen följer en stor festmåltid i Guildhall, som bekostas af honom och de båda sherifferna. Sherifferna väljas af Common hall och tillträda ämbetet samtidigt med lord mayorn. City indelas i 27 wards, och för hvarje ward utses årligen 4--16 common councillors af ett ward-mote, i hvilket endast borgare (freemen) ha säte och stämma. Aldermen utses likaledes af ward-mote, men för lifstid och till ett antal af 26 (en för hvarje ward, utom att för de två wards i Cripplegate utses en gemensam). De bilda Court of aldermen, d. v. s. Citys magistrat, och tillsammans med common councillors Court of common council (motsvarande ungefär de svenske stadsfullmäktige), som inalles räknar 232 medlemmar med lord mayorn som ordförande. Denna court fördelar sig på 30 kommittéer för handläggning af olika slags ärenden. Ett tredje råd är Common hall, som består af lord mayorn, 4 aldermen och samtliga "livery men" i Citygillena; den uppsätter två aldermen på förslag till lord mayor, bland hvilka Court of aldermen väljer denne. En betydande roll i förvaltningen spela de 79 Citygillena (City companies), af hvilka 76 äro s. k. livery companies (se d. o.). Dessa gillen kvarstå från den tid, då ernående af borgerskap i City var bundet vid medlemskap i ett skrå. Många af dem ha under tidernas lopp samlat stora rikedomar, som de frikostigt använda för välgörande ändamål och särskildt för undervisningen. Enligt en vidlyftig rapport öfver dessa gillen, som 1884 publicerades i 5 delar, beräknades då deras årliga inkomster till 750--800 tusen pd, värdet af deras hallar till omkr. 55,000 pd, af deras skolor och välgörenhetsinrättningar till 18,000 pd, värdet af deras silfver och möbler till 320,000 pd, och den årliga afkastningen från de pastorat, som de ha rätt att bortgifva, till 12,300 pd. Femton af dem ha mer än 10,000 pd i årlig inkomst (för köpmannagillet, mercers, stiger den till 111,000 pd). Deras "livery" eller ämbetsdräkt, som formligen antogs på Edvard III:s tid, bäres numera endast af medlemmar i en högre grad, s. k. "livery men". Gillenas betydelse har genom senare tiders förändringar på det ekonomiska området mycket reducerats. -- För parlamentsval är L. deladt i 29 parliamentary boroughs, inalles 19 n. om Thames och 10 s. om floden. Som dessa äro äldre än de 1899 upprättade metropolitan boroughs, sammanfalla de icke med dessa. Hvarje borough bildar 1--7 divisions, som hvar och en väljer en parlamentsledamot, utom City, som utser två, så att L. har att utse 61 parlamentsledamöter. -- I kyrkligt hänseende hör L. n. om Thames till biskopsstiftet London (med 408 församlingar), hvars domkyrka är S:t Paul,