och s. om Thames till det 1904 bildade biskopsstiftet Southwark (med 202 församlingar), hvars katedral är S:t Saviour's church. Två församlingar tillhöra stiftet S:t Albans. Westminster är säte för en romersk-katolsk ärkebiskop och Southwark för en katolsk biskop. Dessutom har ärkebiskopen af Canterbury sitt residens i L. (i Lambeth palace, som tillhör hans stift; se Lambeth med fig.). Rättskipning. De högsta kriminala domstolarna äro Central criminal court och Quarter sessions (med olika kompetens). Den förra inrättades 1834 och residerade förr i Old Bailey vid Newgate, numera i en nybyggnad från 1906 (fig. 18). Den håller 12 sessioner om året. Quarter sessions för grefskapet L. hållas 36 gånger årligen, för kvarteren norr om Thames i Clerkenwell (Finsbury) och för den södra sidan i Newington causeway (Southwark) -- City har en särskild domstol under lord mayor och aldermen i Guildhall. Polisdomstolarna äro 14; i City hållas de i Mansion house, när lord mayorn och en alderman sitta som domare, och i Guildhall, när en alderman presiderar. -- I civila mål döma 13 county courts och 19 petty sessional courts (en af hvardera i City). -- I L. finnas 5 fängelser (Brixton, Holloway, Pentonville, Wandsworth och Wormwood scrubbs). Finanser. Hela summan af lokala utgifter steg under det finansår, som slutade 31 mars 1907, till något öfver 24,7 mill. pd (10 år förut var den blott 14,8 mill. pd). Denna utgiftssumma fördelades på följande hufvudtitlar: grefskapsrådet 9,5 mill., metropolitan boroughs 5 mill., fattigvården (board of guardians) 3,6 mill., vatten (water board) 2,3 mill., polisen (omfattande 1909: 18,683 man) 1,9 mill., City corporation 1,27 mill., Asylums board 934,000 pd, andra utgifter 187,500 pd. Grefskapets skuld uppgick 31 mars 1908 till 114,2 mill. pd. För räkenskapsåret 1911--12 beräknades grefskapsrådets inkomster och utgifter till 11,831,879 pd, oberäknadt inkomster af och utgifter för affärsföretag (spårvägar, arbetarbostäder m. m.). Af inkomsterna utdebiteras på de skattebetalande 7,06 mill. pd efter en skattesats af 1 sh. 9 1/4 d. per pound för undervisningsändamål och 1 sh. 2 3/4 d. för andra ändamål i hela grefskapet (City inberäknadt) och dessutom inom grefskapet utanför City 2 1/4 d. pr pound. Största utgiftsposten var för undervisning, 5,011,032 pd för folkskolor och likställda läroanstalter samt 1,006,761 pd för högre skolor. Det för kommunalskatt taxerade värdet å fastigheter var 6 april 1911 39,004,436 pd i grefskapet L. och 5,672,277 pd i City samt Inner och Middle Temple. En utdebitering af 1 d. pr pound öfver hela grefskapet ger 186,152 pd. Egendomsförhållanden i L. Liksom Storbritanniens jord i allmänhet tillhör ett ringa antal jordegare, så innehafvas stora sträckor af L., hela kvarter och stadsdelar, af några få magnater. De fyra förnämste af dem äro viscount Portman samt hertigarna af Bedford, Portland och Westminster. Viscount Portman eger 2,000 hus i den värdefullaste delen af Westend. Hertigen af Portland eger bl. a. hela den gata, hvilken såsom en nordlig förlängning af Regent street under namn af Portland place för till Regent's park. Hertigens af Bedford domäner ligga något östligare; de omfatta omkr. 50 har i Bloomsbury (kvarteret omkring British museum). I Covent garden stå operahuset och saluhallarna på hertigens mark, och han uppbär provision på allt hvad där säljes. Men störst äro hertigens af Westminster besittningar, omfattande öfver 250 har, däribland Westends båda dyraste stadsdelar, Belgravia och Mayfair. J. F. N. Historia. Namnet L. (lat. Londīnium) är af keltiskt ursprung, men dess yttersta härledning är mycket osäker. Redan före den romerska eröfringen af Britannien torde strax ofvanför Thames' mynning ha funnits en jämförelsevis betydande handelsplats, som småningom öfverflyglat en äldre sådan, belägen på den lilla ön Thorney, där handelsvägen från Dover passerade det längst ned belägna vadstället öfver Thames. L. omtalas af Tacitus (61 e. Kr.) och bar som romersk koloni äfven namnet Londinium Augusta, men fick aldrig rang af municipium och var icke det romerska Britanniens hufvudstad. Det anses på romartiden ha sträckt sig från det nuv. Tower i ö. till Ludgate i v. och från Thames till den kärrtrakt, som sedan kallades Moorfields och Finsbury l. Fensbury. Redan i 1:a årh. e. Kr. var L. en samlingsplats för köpmän från främmande länder och medelpunkt för en betydande sjöhandel. Romarna byggde där ett citadell, och spår af dess grundmurar samt af flera stadsmurar från romersk tid ha upptäckts vid gräfningar under de senaste årtiondena. Det anses sannolikt, att romarna äfven byggde den första bron öfver Thames, men om dess ålder och läge ha stridiga åsikter uttalats. Sedan de romerska legionerna lämnat England, omtalas L. 457, då Kents undan angelsaxerna flyende befolkning säges ha sökt skydd där eller satt sig i säkerhet öfver bron till Thames' södra strand. Därefter omtalas L. i krönikorna ej förr än 604, då ett biskopssäte inrättades där. Det var då en af östsachsarnas hufvudorter och blef med tiden en allt lifligare handelsplats, oftast lydande under Mercia. L. plundrades under 800-talet två gånger af danskarna, men Alfred den store dref undan dem (886), återuppbyggde L:s murar och möjliggjorde för de flyktade Londonborna att återvända till sin stad, där de till 912 lydde under Ethelred, alderman öfver Mercia. De tillfogade därpå (896) danskarna ett kännbart nederlag. Staden erhöll gång på gång vidsträckta privilegier af de angelsaxiske konungarna. Den brändes 982 af danskarna och utstod 994 en svår belägring af vikingar under Olof Tryggvesson och Sven Tveskägg. L:s invånare stridde tappert mot Sven äfven 1009 och 1013 och valde i april 1016 efter Ethelreds död Edmund Järnsida till konung samt uthärdade s. å. en svår belägring af danskarna under Knut den store. Efter Edmunds död (nov. s. å.) måste äfven L. hylla Knut, som då blef hela Englands herre. Danskar blefvo från denna tid bofasta i L., troligen i Aldwych mellan det egentliga L. och Westminster. -- Efter den normandiska eröfringen (1066) byggde Vilhelm Eröfraren citadellet Tower längst österut i staden för att stadga sitt välde öfver L. Han gaf L. ett privilegiebref, och 1083 började den gamla S:t Paulskatedralen byggas på den plats, där en troligen redan under 600-talet grundlagd kyrka legat. Henrik I kröntes 1100 i London och gaf staden ett utförligt privilegiebref. Allt flera kyrkor och kloster byggdes i L., och 1176 började den stora stenbron öfver Thames (London