1071 London-Londondeklarationen 1072 London [Ia7ndon]. 1. Stad i canadiska prov. Ontario, vid floden Thames, på halfön emellan sjöarna Huron, Erie och Ontario, centralpunkt för järnvägarna därstädes. 37,981 inv. (1901) och med förstäderna London Junction och E a l i n g 45,000. Säte för en rom.-katolsk biskop och en anglikansk biskop (af Huron). Stadens lokala nomenklatur är i stor utsträckning bildad efter den stora europeiska stads, hvars namn den fått. Bland undervisningsanstalterna märkas Western university, det presbyterianska Knox college och Hcllmuth ladies college. Tillverkning af maskiner, landtbruksredskap, mjöl m. m. Stor handel. Staden anlades 1825-26. - 2. Stad i nordamerikanska staten Ohio. 3.511 inv. (1900). Boskapshandel. l o. 2. J. F. N. London [London], Jack, amerikansk författare, f. 12 jan. 1876 i San Francisco, pröfvade under sin barndom och uppväxttid de mest olika öden som tidningspojke, cowboy, hamnarbctare, jägare, guld-gräf vare, matros o. s. v., genomvandrade Förenta staterna och Canada, lefde en tid i White-chapel och förvärfvade kännedom om lifvet i samhällets lägre lager och skilda yrken. L. debuterade som författare 1900 med The son of the wolf (" Varghunden' M 908) och har sedan utgifvit The god of hisfathers (1901; "Hans fäders gud", 1911), A daughter of the snows (1902; "En nordlandets dotter", 1911), The children of the frost (1902). The cruise of the Dazzler (s. å.; "På kryssning med Blixten", 1910), The people of the abyss (1903; "Af-grundens folk", 1910), Kempton-wace letters (1903), The call of the wild (s. å.; "Skriet från vildmarken", 1907), The faith of men (1904; "För mycket guld", 1910), The sea wolf (s. å.; "Yarg-Larsen", 1909), The game (1905), War of the classes (s. -d.),'Taks of the fish patrol (s. å.), Moon-face (1906), White fång (1907), Before Adam (s. å., "Före Adam", 1909), Love of Hj e (1907), The iron heel (s. å.), The road (s. å.), Martin Eden (1910) och The cruise of the Snark (1911; "På kryssning med Snark", s. å.). L. är äfven verksam som tidningsman och skref under rysk-japanska kriget korrespondenser från krigsskådeplatsen. I hast vorden en af samtidens mest lästa författare, är L. en i flera afseenden intressant företrädare för det moderna Amerikas litteratur. Hans arbeten ha sin styrka i framställningen af elementära karaktärer och vildmarksskildringar samt i en socialistiskt färgad målning af eländet i storstäderna. Mycket anlagda på effekt, äro L:s. verk i allmänhet burna af en naturalistiskt bjärt romantik, som med förkärlek uppsöker det ovanliga och säregna utan att vilja lämna den yttre ramen för sannolikheten. R-n B. Londonbassängen, geol. Se Bassäng. Londonclay [la^denkléY; af eng. clay, lera], geol. Se Tertiärsystemet. Londondeklarationen benämnes det förslag till internationell öfverenskommelse angående vissa till sjökrigsrätten hörande ämnen, hvilket på en konferens i London 4 dec. 1908-26 febr. 1909 utarbetades af delegerade för Tyskland, Förenta staterna, Österrike-Ungern, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Italien, Japan, Nederländerna och Ryssland. På den andra s. k. fredskonferensen i Haag 1907 hade på förslag af Tyskland, Förenta staterna, Frankrike och Storbritannien antagits en konvention om en internationell prisdomstol, af sedd att utgöra högsta instans i tvister om rättmätigheten af priserr som tagits i sjökrig. Enligt nämnda konvention, liksom enligt de fyra makternas förslag, skulle den internationella prisdomstolen, när förekommande rättsfrågor icke kunna lösas på grund af bestämmelserna i fördrag mellan vederbörande makter och när ej heller tillräcklig ledning kan hämtas från allmänt erkända folkrättsliga grundsatser, döma enligt allmänna rätts- och billighetsprinciper. Det var sålunda förutsatt, att den internationella prisdomstolen skulle kunna fungera äfven utan att de materiella rättsgrundsatserna blifvit på förhand fullständigt fastslagna. Kort efter fredskonfcrensen fick emellertid den storbritanniska regeringen, ehuru själf förslagsställare, betänkligheter mot att medgifva den internationella prisdomstolen en så vidsträckt befogenhet och utfärdade därför 28 febr. 1908 inbjudning till en konferens med syfte att bestämma "allmänt erkända folkrättsliga grundsatser" i prisdomstols-konventionens mening. Inbjudna blefvo allenast de åtta stormakterna samt, af särskilda skäl, Spanien och Nederländerna. ,_ Resultatet af konferensens arbeten är samman-fattadt i en 26 febr. 1909 daterad deklaration rörande sjökrigsrätten. Denna deklaration innehåller i .särskilda kapitel bestämmelser om blockad i krigstid, om krigskontraband, om otillåtet (neutralitets-vidrigt) bistånd åt krigförande (assistance hostile), om förstörande af neutrala priser, om förändring af flagga (från fientlig till neutral), om fartygs (eller lasts) egenskap af fientlig eller neutral, om kon-vojerande, om motstånd vid visitationsrättens utöf-vande samt om skadestånd. Dessa bestämmelser, hvilka förklaras utgöra ett odelbart helt, äro afsedda att tillsammans med förut, särskildt å andra fredskonferensen, antagna regler utgöra en i det närmaste fullständig kodifikation af sjökrigsrätten. Beträffande rätt att på öppen sjö transformera handelsfartyg till krigsfartyg och att återgifva ett till krigsfartyg transformeradt handelsfartyg dess ursprungliga karaktär kunde man i London lika litet som i Haag komma till något resultat; ej heller förmådde man i London lösa frågan, om man vid bedömande af egendoms karaktär af fientlig eller neutral skall fästa sig vid egarens nationalitet eller vid hans domicil. I deklarationens slutbestämmelser uttalas bl. a., att de i konferensen deltagande makterna sätta ett särskildt värde på de af dem antagna bestämmelsernas allmänna erkännande och hoppas, att öfriga makter skola tillträda deklarationen. I sådant syfte har också utfärdats inbjudning till dessa makter. Icke desto mindre är det att beklaga, att, sedan man i fredskonferenserna fått ett organ för kodifikation af folkrätten, sådan kodifikation i mycket viktiga ämnen företages af ett fåtal makter, utan att grunderna för deltagande i eller uteslutande från förhandlingarna kunna i allo anses objektivt giltiga. Saken hjälpes ej därigenom, att i deklarationens in-