Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
holstein-gottorpska husets äldre gren. De kontraherande makterna
erkände i princip den danska monarkiens integritet
samt betonade, att inga förändringar genom traktaten
inträdt i konungens af Danmark och Tyska förbundets
rättigheter och förpliktelser rörande Holstein och
Lauenburg enligt 1815 års förbundsakt och gällande
förbundsrätt.
V. S-g.
London quarterly review [la’ndən kωå’təli rivjō’],
The, wesleyansk tidskrift, som uppsattes 1853 och
utges från "Wesleyan methodist bookroom", London.
London school of economics and political science
[la’ndən skō’l əv īkənå’miks ənd pəli’tikl
sai’əns]. Se Handelshögskolor, sp. 1331.
London stone [la’ndən ståu’n]. Se London,
sp. 1053.
Londontraktaten. Se Londonprotokollen.
Londres [lådr], franskt namn på London. –
Londrès [lådrä’s], fr., namn på en sorts havannacigarrer.
long., förkortning för longitud.
Long, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 1,681
har. 585 inv. (1910). Annex till Levene, Skara stift,
Barne kontrakt.
Long, egendom. Se Lång.
Long [lå’nj, George, engelsk filolog, f. 1800,
d. 1879, var 1824 professor i klassiska språk vid
Virginias universitet, 1828-31 professor i grekiska
och 1842-46 i latin vid University college i London,
föreläste 1846-49 juridik vid Middle temple och
1849-71 klassiska språk vid Brighton college. Han
redigerade 1833-46 29 bd af "Penny cy-clopsedia" samt
författade The civil wars of Rome (1844-48, efter
Plutarchos), History of France and its revolutions
(1850) och Decline of the roman republic (5 bd,
1864-74). Dessutom utgaf han "Bibliotheca classica"
(sedan 1851), editioner af antika författare
m. m. L. var för sina landsmän en auktoritet i
klassisk filologi.
Long, G. W. de. Se D e L o n g.
Long [Wiil, Walter H u m e, engelsk politiker,
f. 13 juli 1854 i Bath, är sedan 1880 (konservativ)
medlem af underhuset, där han representerat 6 olika
valkretsar. Han var 1886-92 i Salisburys andra
ministär understatssekreterare i Local government
board och sedan i Salisburys tredje ministär först
jordbruksminister (1895-1906), därefter president
för Local government board (1900-02), hvilken post
han i Balfours ministär behöll till mars 1905. då
han blef minister för Irland. L. afgick med Balfour
i dec. s. å. och har sedan intagit en af de främsta
platserna bland den unionistiska oppositionens
ledande män; han var bl. a. påtänkt till dess
ledare efter Balfours tillbakaträdande (nov. 1911),
men lämnade då rum för Bonar Law. L. har många
år representerat irländska unionistkretsar och är
en af home-rule-politikens ifrigaste motståndare.
V. S-g.
Longa (lat., "den långa"), mus., i mensuralmusiken
den näst maxima största notvalören. Om
denna och tecknet därför se Mensuralmusik.
A. L.*
Long beards [lå’ŋ-bīəds], eng. Se Bartmännchen.
Longberg, K. S. SeLongomontanus.
Longberg, Johan Olsson, riksdagsman, f. i febr. 1781 i
Borås, d. 27 juli 1839 i Strömstad, valdes i egenskap
af hemmansegare inom Gästrik-
land (i Sörby, Årsunda socken) till fullmäktig för
nämnda provins i bondeståndet vid 1810 års urtima
riksdag och innehade sedermera till sin död samma
förtroende vid alla följande riksdagar. Vid 1812 års
riksdag var han led. af statsutskottet, satt 1815
i bevillningsutskottet samt det särskilda utskott,
som skulle "föreslå medlen till stadgande af rikets
penningeverk och hämmande af den tilltagande lyxen",
och tillhörde vid riksdagarna 1817-18 och 1823
konstitutionsutskottet samt sistnämnda år äfven
hemliga utskottet. Från 1812 till sin död var
L. fullmäktig i Eikets ständers bank. Vid 1812 års
riksdag gjorde sig L. bemärkt genom sitt motstånd mot
den s. k. indragningsmaktens inlörande. Å de närmast
följande riksdagarna förfäktade han ifrigt sitt stånds
särskilda förmenta intressen; bl. a. af-gaf han 1817
ett vidlyftigt memorial om skjutsväsendets ordnande
på ett för allmogen mindre betungande sätt. Den
vid riksdagen 1817-18 framträdande och 1823 fullt
utbildade liberala oppositionen i bondeståndet
fick i L. sin mest betydande förkämpe näst Anders
Danielsson och Nils Månsson i Skump-arp; särskildt
yttrade sig L. vid 1823 års riksdag varmt för närings-
och handelsfriheten. Men sedan början af 1828-30 års
riksdag återfanns han icke vidare bland oppositionens
män, han hade fått sig en annan uppgift genom att
utnämnas till bondeståndets talman, en förtroendepost,
som han med berömmelse beklädde äfven vid riksdagen
1834-35. Han var sedan 1836 led. af Landtbruksakad.
(V. M.)
Long branch [lå’ŋ-brānʃ], stad och badort i
nordamerikanska staten New Jersey vid Atlantiska
hafvet, sedan 1874 förenad med New York medelst
järnväg. 12,525 inv. (1906). Badorten besökes under
säsongen af omkr. 50,000 sommargäster, mest från
New York och Philadelphia, och har stora parker och
promenader samt många hotell och vackra villor. I en
af dessa dog Garfield 1881, och en minnesvård restes
åt honom 1900 i Ocean park. 4,5 km. v. om L. ligger
Monmouth park, en af de förnämsta amerikanska
kapplöpningsbanorna, med tribuner för 10,000 pers.
(J. F. N.)
Longchamp [låʃã’], oriktigt Longchamps, fordom
ett nunnekloster s. v. om Paris, emellan Seine och
Boulogneskogen, stiftadt 1261 af Isabella, Ludvig
IX:s syster. Klostret kallades Abbaye de l’humilité
de Notre Dame och var berömdt för de kyrkokonserter,
som man där föranstaltade särskildt under påskveckan,
då Paris’ fina värld strömmade dit ut. Då minsta
antalet fick rum i kyrkan, kom man småningom att
betrakta promenaden till L. som festens hufvudsak,
och så blef följden, att, ehuru konserterna för
länge sedan upphört och kyrkan rifvits, promenaderna
till L. under påskveckan åter upptogos under första
kejsardömet (1804–14) och ännu fortfara. Bredvid
lämningarna af det forna klostret, som upphäfdes
under revolutionen, ligger sedan 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
