1081 Longinus-LongmarTs magazine 1082 Hans lärdomsrykte förskaffade honom kallelse till den snillrika och högt bildade drottning Zenobia i Palmyra, hvilken tog honom till sin rådgifvare. L. eggade henne till krig mot romarna och blef till straff därför efter Palmyras fall afrättad på kejsar Aurelianus' befallning (273 e. Kr.). Af L:s många skrifter återstå endast fragment. En under hans namn befintlig skrift, Peri1 hy'psus (Om den sublima stilen), härrör efter all sannolikhet från en annan författare och från en ej obetydligt äldre tid. Bästa upplagor af Jahn och Vahlen (1867 och 1887); svensk öfv. (de 27 första kapitlen) af Janzon (disp. 1894). Jfr Spongberg, "De commentario Dionysii Cassii Longini m(n vyovg expositio" (disp. 1833 -35). A. M. A. Longinus, medeltida legendfigur. Se Graal, sp. 59. Longinus, F l a v i u s L., prefekt öfver den grekiske kejsarens besittningar i Italien på 500-talet. Han efterträdde Narses 568, sökte hejda langobardernas infall i Italien och lät lönnmörda konung Al-boin 572. Longinus, polsk historieskrifvare. Se D l u g o s z. Longipernnes, zool. Se Långvingade simfåglar. Long island [lå'ŋ-ai'lənd]. 1. Förenta staternas i Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet s. om Connecticut, från hvars kust den skiljes genom det tämligen grunda (högst 50 m. djupa) Long island sound (185 km. långt, högst 30--40 km. bredt), och ö. om staten New York, till hvilken den hör. Ön är 190 km. lång i s. v. och n. ö., men i allmänhet endast 20--35 km. bred och har en areal af 4,356 kvkm. 1,718,056 inv. (1905), hvaraf 1,358,686 i Brooklyn. Ön består till största delen af glaciala bildningar och genomdrages i sin längdriktning af en bergskedja, som växlar i höjd mellan 50 och 117 m. Söder om denna utbreder sig en nästan jämn slätt af omkr. 20 m. höjd, som vattnas af ett stort antal jämnlöpande grunda vattendrag. Längs en stor del af södra kusten sträcker sig en rad laguner, skilda från hafvet genom smala landtungor. Norra sidan är mera kuperad, och djupa fjorddalar sträcka sig ned till Long island sound samt bilda utmärkta hamnar. I östra ändan inskjuter den stora Peconic bay. En stor del af ön är ännu bevuxen med skog, barrträd samt ek, hickory och valnöt. Till följd af hafvets närhet har ön svala somrar och milda vintrar (medeltemperaturen för juli är 20--21° C. på östra ändan och södra kusten, mot 23° på västra ändan och i New York), och skillnaden mellan vinter- och sommartemperaturen är mindre än på de flesta andra platser inom unionen, liksom ock fuktigheten i aug. och sept. är mindre än på något annat ställe af unionens östkust. Några större landtegendomar finnas (företrädesvis på norra sidan), men ön antager alltmer karaktären af ett förstadssamhälle. Utom på Coney island, vid Far Rockaway, Long beach och på Shelter island finnas få stora hotell; sommarbefolkningen bor i privata hus. Några landställen äro stora gods med djurgårdar och fiskdammar och dyrbara slott. Den af millionären A. T. Stewart anlagda Garden city är ett mönstersamhälle, där Stewarts personal och andra kunna för billigt pris skaffa sig egna bekväma och trefliga hem. Västra tredjedelen (Brooklyn och Queens boroughs), förr Kings county och västra hälften af Queens county, ingår sedan 1898 i "the greater New York"; den östra delen utgör Suffolk county. Öfver den västra smalare delen af Long island sound, det s. k. East river (se d. o.), gå två väldiga broar, East river-bron och Williamsburgh-bron. -- Ön koloniserades af såväl engelsmän som holländare (ännu i slutet af 1800-talet var holländskan umgängesspråket i West Sayville) och blef 1674 en del af den brittiska kolonien New York. -- På det nuv. Brooklyns mark tillfogades Washington 27 aug. 1776 ett nederlag, hvarvid han förlorade 1,600 dödade och fångna samt 30 kanoner, men lyckades draga sig tillbaka öfver East river. -- 2. (Yuma) En af Bahama-öarna, 110 km. lång, 4--5 km. bred, 337 kvkm. 3,562 inv. (1901). Export af svamp, sköldpaddor, fisk och boskap. 1 o. 2. (J. F. N.) Long island city [lå'ŋ-ailənd si'ti], förr egen stad i nordamerikanska staten New York, ligger på västra ändan af Long island, vid East river, midt emot New York, samt skiljes från det i s. belägna Brooklyn af Newtown creek. Stora magasin för petroleumupplag samt flera industriella verk, såsom granithuggerier, kemiska fabriker och maskinverkstäder. L., som blef stad 1870, hade 1900 48,272 inv., men är fr. o. m. 1898 jämte Brooklyn m. fl. samhällen inkorporeradt i "the greater New York". J. F. N. Long island sound [lå'ŋ-ailənd sau'nd]. Se Long island. Longitud (lat. longitudo), längd. Se Astronomiska koordinater, Jorden, sp. 128, och Längd. -- Adj. longitudinal. Longitudbyrån. Se Bureau des longitudes. Longitudinalgördel. Se Gördelbåge. Longitudinalskärmaskin. Se Appretera, sp. 1250--51. Longitudinalsvängningar, mus., kallas luftsvängningarna i orgelpipor och blåsinstrument (dessa vibrationer röra sig fram och tillbaka i pipans eller instrumentets längdriktning), äfvensom strängars svängningar, då de strykas i längdriktningen. Vanligen strykas eller anslås dock strängar på tvären, och då uppstå transversalsvängningar. A. L.* Longjumeau [iSjymå], stad i franska dep. Seine-et-Oise, 16 km. n. v. om Corbcil. 2,168 inv. (1901). Genom fredsslutet i L. 23 mars 1568 slutades det andra hugcnottkriget. Longman [lammen], enjrelsk bokhandlarfamilj. 1. Thomas L., f. 1699, d. 1755, grundlade 1725 i London, i förening med sin forne principal, J. Osborn, en bokförlagsaffär, som ännu består under firman Longmans, Green & C:o och i hvilken L:s efterkommande äro delegare. E. Cham-bers' "Cyclopsndia" och S. Johnsons "Dictio-nary of the english language" utgåfvos på detta förlag. - 2. Thomas Norton L., f. 1771, d. 1842, den föregåendes brorsons son, utvidgade affären till storartade dimensioner och förlade bl. a. arbeten af Scott, Moore, Macaulay m. fl. framstående författare, A. Rees' omarbetning af E. Cham-bers' "Cyclopsedia" samt Lardners "Cabinet Cy-clopaedra" (134 bd, 1830-44). Longman's magazine [lammens mägosl'n]. Se F r a s e r's magazine,