1095 Lopez 1096 af. allt"; spelad i nov. 1901 å Dram. teatern i en af N. Personne efter tyskan verkställd bearbetning), Los milagros del desprecio (Föraktets underverk - efterbildad af Moreto i hans "El desdén con el desdån"), La estrella de Sevilla (Sevillas stjärna), El caballero de Olmedo, El acero de Madrid ("Järnvattnet i Madrid", 1907), Dineros son calidad (Pengar äro anseende - hvarifrån Tirso de Molina hämtat uppslaget till den sedermera inom Don-Juanslitteraturen så bekanta stengästen), El castigo sin venganza (Straff utan hämnd), La boba para los otros y discreta para si (Toka för andra och klok för sig själf), El vaquero de Morana (Koherden i Moraiia), El perro del liortelano (Trädgårdsmästarens hund), La nena de platå (Silfverflickan), Lo cierto por lo dudoso (Det säkra för det osäkra), Amar sin sober a quien (Älska utan att veta hvem), Los novios de Hornachuelos (Fästfolket i Hornachuelos) etc., etc. L:s skådespel utmärkas för hart när outtömlig uppfinningsförmåga, skarp iakttagelse, kvick och liflig dialog samt vacker och fyndig vers; särskildt lycklig är han i teckningen af kvinnogestalter och i de förtjusande små interiörer ur det spanska landtlifvet, hvarmed han kryddar sina skådespel. Hans stil var enkel och i allmänhet fri från den "gongorism", som härjade bland hans samtida och mot hvilken han ofta drog i härnad. Om också bland hans efterföljare Calderön de la Barca öfverglänste honom i bildprakt och färgglöd, så var i stället L. så mycket naturligare. I sin intressanta Arte nuevo de hacer comedias en este tiempo (1609) framlade han i en hälft skämtsam ton sina åsikter om konsten att skrifva skådespel. Äfven som lyriker intager L. ett mycket framstående rum; som balladdiktare står han oöfverträffad i den spanska litteraturen, och i sina skådespel och prosaverk har han strött en mångfald vackra och känsliga dikter i varierande former. På det episka området däremot var han mindre lycklig; hans på armadan diktade Ariosto-efterbildning hade ingen framgång lika litet som hans Jerusalem conquistada ä la Tasso eller Triunfos divinos å la Petrarca. Lyckligare var han, då han parodierade de italienske epikerna i sin roliga travesti La Gatorna-quia (Kattkri^et; utg. 1634 under pseudonymen Torne de Burguillos). Bland öfriga episka dikter må nämnas hans mot den engelske sjöhjälten F. Drake riktade patriotiska La dragon-tea (Draksången) och hans odyssé La Circe. Af prosaarbeten ha redan nämnts herderomanen "La Arcadia" (15 uppl. under L:s lifstid), den religiösa herderomanen "Los pastores de Belén" (Betle-hems herdar), hvari den berömda s. k. "Madonnans vaggvisa" förekommer, och den själf biografiska romanen i dialogform "La Dorotea", som L. själf förklarade vara sitt älsklingsbarn med sånggudinnorna. L., "snillenas Fenix", som han kallades, under sin lefnad beundrad som få och sedermera exploaterad mer än mången, föll emellertid snart i relativ glömska. Det crenom nyromantikerna vaknade intresset för den ff^mla spanska dramatiken koncentrerade SIG: på Olde-rön, och goda upplagor och öfversättningar af L. voro sällsynta. På senare tider har dock hans stjärna ånyo varit i ständigt stigande. I midten af 18CO-talet utgaf J. E. Hartzenbusch i "Biblio-teca de autores espanoles" 112 al L:s skådespel, och 1890 utkom l:a volymen af Spanska akad:s stort anlagda publikation af L:s samtliga kända sceniska alster, innehållande en biografi öfver L. af Cayetano Alberto de la Barrera. 1902 hade 13 digra volymer af detta verk utkommit, omfattande bl. a. 175 "comedias" med kommentarer af den berömde spanske litteraturhistorikern M. Menén-dez y Pelayo. Bland den nyare litteraturen om L. må nämnas H. A. Rennert, "The life of Löpe de Vega" (1904). På svenska finnes jämte öfv. af "El acero de Madrid" en biografi af "Löpe" af K. A. Hagberg (1907). K. A. II. Lopez [lå^eth] 1. Lopez-Gonsalvo, udde på Afrikas västra kust, unde- 0° 36' s. br., västligaste ändan af den smala landtunga (Mandji), som i v. begränsar L. - v i k e n, i hvilken Ogove faller ut. J- F- N- Lopez [lå'peth], Narciso, partigängare på Cuba, afrättad 1851. Se Cuba, sp. 9:6. Lopez [lå'peth]. 1. Don Gar.o? Antonio L., president i Paraguay, f. 4 nov. 1790 i Asun-cion, d. där 10 sept. 1862, blef 1841 efter sin frändes presidenten Francias död en af de två konsulerna och 1844 president med diktatorisk makt på tio år, hvilken myndighet 1854 förnyades på tre år och 1857 på ytterligare tio år. L. styrde despotiskt (kongressen församlade sig endast på hans kallelse, för att bekräfta hans förordningar), men han utvecklade landets materiella hjälpkällor och stärkte dess militära makt. Se vidare Paraguay, historia. - 2. Francisco Solano L., den föregåendes son och efterträdare, f. 24 juli 1827 nära Asuncion, blef redan 1845 utnämnd till härens högste befälhafvare, skickades 1853 som sändebud till England, Frankrike och Italien, blef efter återkomsten 1855 krigsminister och utsågs efter faderns död af kongressen 16 okt. 1862 till president för tio år. I Europa gjorde L. bekantskap med en irländsk äfventyrerska, ma-dame Lynch, som blef hans älskarinna och starkt pådref honom i hans ärelystna planer. Som president lät han genast öka härens styrka och i Europa uppköpa stora kri^sförråd. Sålunda rustad, öppnade han i dec. 1864 fientligheterna med Brasilien, sedan denna stat vägrat uppgifva sin väpnade bemedling i den inbördes strid, som pågick i Uruguay. Argentinska republikens vägran att lämna fritt genomtåg åt en paraguaysk här gaf L. anledning att förklara äfven denna stat krig (april 1865), och sedan den af brasilianerna understödde presidentpretendenten Flores s. å. besegrat L:s bundsförvant, presidenten Aguirro i Uruguay, ökades för L. fiendernas antal. L. käm-pnde mot öfvermakten hårdnackadt, men med ständigt växande motgångar. Af fruktan för en sammansvärjning hemma ined planer mot hans eget lif började han 1868 ett skräckvälde, hvarunder hundratals främlingar och landsmän (däribland flera af hans närmiste släktingar) hemsöktes af hans blodsdomar, l mars 1870 blef L. vid försöket att öfvergå floden Aquidaban öfverraskad och dö-d^d af de förföljande brasilianerna. Hans äregirighet bragte Paraguay från välstånd till förlaii. Jfr Paraguay (Historia) och Masterman, "Se-ven eventful years in Paraguay" (1869). -V. i>. n.