1119 Lori-aporna-Lorient 1120 nom en ändamålsenlig afbalansering af marknadspriserna på jordbruks- och industriprodukter (detta borteliminerande är L:s mål, medan jordräntans konfiskering är Henry Georges). Teoretiskt tänker sig L. öfvergången så, att hvarje produktionsdug-lig människa tillerkännes ett jordområde, hvars storlek bestämmes af utrymmet. Praktiskt föreslår han t. v., att (jordbruksarbetaren erhåller som tillskott till sin lön, år från år, ett stycke jord, tills han kan slå sig ned på det och inträda i association med äldre jordegare. Litt.: Einar-.sen, "A. L." (i "Nationalökonomisk tidsskrift", 1904). E. II. T. Lori-aporna, Lorisince, zool., bilda en naturlig grupp bland halfaporna, af hvilken två släkten tillhöra den orientaliska regionen, två andra västra Afrika. Genom sättet att röra sig skilja de sig från öfriga halfapor, i det de förlorat förmågan att hoppa; de klättra långsamt steg för steg, gripande hårdt tag omkring trädgrenarna, medan bålen föga deltager i rörelserna. Denna egenskap kommer till uttryck ock genom egendomligheter i deras organisation: i det tummen företrädesvis sättes emot fjärde fingret, blir detta senare förlängdt, medan de mellanliggande, tredje och särskildt andra fingret, förkortas; det sistnämnda är hos somliga t. o. m. förkrympt och utan nagel - en fullkomligt enastående reduktionsbildning hos ryggradsdjuren. Vidare ha både svansen och ryggkotorna förkortats. Måhända kan äfven den omständigheten, att de stora blodkärlsstammarna å lemmarna representeras af nätbildningar, hvarigenom blodets rörelse i de ifrågavarande organen förlångsammas, sättas i förbindelse med den tröga muskelverksamheten. - Lori, Lons 1. Stenops (jracilis, kännetecknas af smärt bål. långa lemmar och ögonens storlek, hvarigenom mellanväggen mellan dessa förminskats till ett minimum; den silkes-lena pälsen är ofvan rödgrå och gulbrun, under grå eller blekgul; kroppslängd 25 cm. Lorin är hemma i södra Ostindiens och Ceylons skogar, sof- Xycticcbus. ver om dagen i trädhål och kommer fram först på aftonen. Dess föda torde besfå af frukt, insekter, fågelägg m. m. - Släktet Nycticebus (se fig.), bestående af få, hvarandra närstående arter, skiljer sig från den föregående genom oformligare bål, kortare och kraftigare lemmar, något mindre ögon m m.; kroppens längd 35 cm. Utbredningsområdet sträcker sig från Bengalen öfver Kochinkina och Malakka till Sumatra och Ja\i. - Af nära besläktade afrikanska släkten utmärker sig Arcto-cebus från Gamla Kalabar genom förlusten af yttre pekfinger. L-c. Lorica, lat., bröstharnesk. Se Legion, sp. 43. Loricäta (lat., "pansarklädda"), zool., är ett om krokodildjuren (Crocodilia) af somliga författare användt namn; äfven en grupp ai Decapoda bland kräftdjuren, hvars förnämsta rep -esentant är Palinurus (se d. o.), har erhållit denna benämning. L-e. Lorichs, Gustaf Daniel, konstälskare, nu-mismatiker, f. 1785 i Stockholm, d. 1855 i Madrid, idkade under flera år studier i Göttingen, ingick, efter 1895 aflagd examen, i Kabinettet för utrikes brefväxlingen samt blef kort därefter legationssekreterare i Petersburg och 18C8 i Köpenhamn. Slutligen förordnades L., 1814, att förestå Sveriges beskickning i Madrid, blef 1816 chargé d'affaires där och kvarstod i denna egenskap till 1853. Som konstnär utmärkte L. sig som en lycklig landskapstecknare. Han utförde många akvareller och oljemålningar samt sysslade äfven med dramatiskt författarskap, hvars frukter dock stannade inom enskilda kretsar. Men i synnerhet var han en framstående samlare och kännare af mynt, i synnerhet de gamla spanska. Han utgaf också Recherches numismatiques, concernant principale-ment les médailles celtibériennes (I, 1852). L:s samling af mynt och medaljer blef till stor' del inlöst af svenska staten 1863. -rn.* Lorichs [la-], Melchior, dansk kopparstickare och trägravör, f. omkr. 1527 i Flensborg, d. 1586 i Rom, var först i lära hos en guldsmed i Lybeck och arbetade sedermera dels i Köpenhamn, dels i åtskilliga utländska städer. Af L:s arbeten eger man i behåll 25 kopparstick och ett större antal duktigt utförda träsnitt, bland dem ett verk om 69 blad, framställande figurer och byggnader, som han tecknat under en resa i Turkiet. Ph. W.* Lorrcula Sow., paleont., ett under den yngre krittiden lefvande, till rankfotingarna (Cirrhipe-dia) hörande släkte. Stjälken bred, tillplattad, bestående af tre längsrade: breda sidoplåtar på hvarje sida; rygg- och buksidan täcktes af en dubbelrad små plåtar, öfre delen af skalet bestod af en oparig carina, tvåpariga terga, fyra lateralia och två scuta; rostrum saknades. A. Hnp:. Lorient flåriä7], urspr. L'0rient, arrondisse-mangshufvudstad i franska dep. Morbihan, vid en af de förenade floderna Scorff och Blavet bildad vik af Atlantiska hafvet och vid järnvägen Orleans -Brest. 40.848 inv. (1906). Staden är en viktig krigshamn, flottstation, fästning af andra rangen och säte för en marinprefekt. Den är modernt och regelbundet bye:gd, men har in^a genom ålder eller stil märkliga byggnader; allt dess intresse är fäst vid de stora inrättningarna för flottans behof, såsom segel- och sejlarverkstäder, gjuterier och smedjor m. m. samt skeppsvarfven vid Caudan, de största i Frankrike. Dessutom har L. mekaniska verkstäder, järngjuterier, tillverkning af läder, konserver, kemiska artiklar m. m. Hamnen