den förste tyske kompositör, som med lycka egnade sig åt den rent komiska operan, och hans bästa saker äro ännu i dag vinnande genom sin sunda lefnadsglädje och naivt godmodiga humor, hvarjämte de äro behagligt arbetade, melodiska och väl instrumenterade. Han förstod att teckna karaktärer klart och äfven att komponera större ensembler med ganska förträfflig anläggning och genomföring. Sina texter skref han vanligen själf. Den praktiska synpunkten var för honom alltid den högsta, och med annekteringar var han icke så noga. - En staty öfver L., modellerad af Eberlein, restes 1906 i Berlins Tiergarten. Hans bref utgåfvos af Kruse (1902); hans biografi skrefs af Diirineer (1851), Wittmann (1889; 2:a uppl. 1902), Kruse (1899) m. fl. A. L. (E. F-t.) Los [lωs], socken i Gäfleborgs län, Ljusdals tingslag. 1,433 kvkm. 2,907 inv (1910). L., som äfven omfattar Hamra kapell, utgör ett konsist. pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands västra öfre kontrakt. Los, Jan, polsk språkforskare, f. 1860 i Krakau, blef efter studier vid Petersburgs universitet och utländska studier (för Jagic, Brug-mann, Leskien, Joh. Schmidt m. fl.) professor vid Krakaus universitet i slavisk filologi. L. har författat en mängd arbeten rörande polsk fonetik och polsk språkhistoria, utgifvit äldre polska texter (af Rej och Zbylitowski) samt Berichtigungen zum Reimser evangelium (i "Archiv fiir slavische philologie", IX). Jämte Karlowicz är L. hufvudre-daktör för den stora polska ordboken "Slownik gwar polskich" samt medarbetare i den af Krakaus vet. akad. utgifna ordboken öfver det äldre polska språket. A--d J. Los Angeles [sp. utt. lås ancheles; eng. utt. lås ä'njəlīs]. 1. Stad i nordamerikanska staten Kalifornien, vid den lilla floden Los Angeles, på låglandet mellan Sierra de la Monica och hafvet, 25 km. från det senare. Stadsområdet utgör 110,8 kvkm. med 319,198 inv. (1910). Det är en viktig järnvägsknut och åtnjuter, ehuru ej egentligen vinterkurort som andra sydkaliforniska orter, rykte för sitt härliga klimat. 1877--98 var minimum i jan. i medeltal + 7° C. och i aug. 15,5°, och endast under 5 dagar nedgick temperaturen under 0°. Staden är ock, särskildt dess bostadskvarter, nästan inbäddad i en tropisk vegetation (snabbväxande eucalyptus, vackra pepparträd, här och där palmer, Norfolk islands pinjer, jättestora bananer, yucca, granatträd, rosor och en rikedom af andra blomväxter året om). Den har 22 parker med en ytvidd af 15,2 kvkm. (Griffith, Elysian, Eastlake, Westlake, Echo m. fl.). Den forna spansk-moriska missionsarkitekturen med adobehus har nästan öfverallt lämnat plats för massiva stenhus eller villor i smakfull träarkitektur. Main street delar staden i en östlig och en västlig hälft och har en mängd ståtliga byggnader, bl. a. Federal building och Post office. Vid Temple street ligger County court house, vid Broadway City hall. Andra framstående byggnader äro County hall of records, Public library (omkr. 140,000 bd), det stora Auditorium och Woman's club. Utställningen i Chamber of commerce belyser södra Kaliforniens naturliga tillgångar; där finnas ock Coronel collection (skänkt 1901), innehållande minnen af den spansk-mexikanska tiden i Kalifornien, samt Palmer collection (indianska fornlämningar). I L. har ock sydvästra afdelningen (omfattande södra Kalifornien, Arizona och N. Mexico) af Archæological institute of America sina samlingar. Nära Eastlake park visas en utställning af indianska handtverk. De förnämsta undervisningsanstalterna äro södra Kaliforniens universitet (metod.-episkopalernas, 1879), Maclay college of theology, Occidental college (presbyt., 1887), S:t Vincent's coll. (rom.-katolskt, 1865) och en statens normalskola. L. är hufvudstapelplatsen för den berömda kaliforniska fruktodlingen och har stor export af inlagd frukt. Det omgifvande landet är mycket bördigt, där konstgjord bevattning kunnat åstadkommas; tusentals artesiska brunnar ha ock borrats. Äfven rika petroleum- och asfaltlager finnas i omgifningen, flera oljebrunnar i själfva staden. Andra viktiga industrier äro slakterier och inläggning af köttpreserver, gjuterier och mek. verkstäder, kvarnar, sågverk, tidnings- och boktryckerier samt järnvägsvagnsreparationsverkstäder. Tillverkningsvärdet steg 1905 till 34,8 mill. doll. Stadens hamn, San Pedro, 45 km. s. om L., var af naturen öppen och dålig, men har förbättrats af unionsregeringen genom anläggning af en vågbrytare (2,8 km. lång) m. fl. arbeten. Staden har hittills fått sitt vattenbehof fylldt genom en ledning från öfre loppet af Los Angeles-floden, men 1907 påbörjades en dyrbar, 336 km. lång ledning från Owens river i Sierra Nevada, hvilken beräknas skola lämna vatten för 1 mill. människor, belysning och drifkraft för industrien, och hvad staden ej behöfver skall användas för bevattning. -- L. (urspr. La Puebla de nuestra señora la Reina de los Angeles, "Vår fru ängladrottningens stad") anlades af spanjorer 1781 och blef stad 1835. 1850 hade det endast 2,000 inv. och ännu 1880 endast 11,183, men därefter började ett hastigt uppsving, närmast i följd af den växande fruktodlingen och förbättrade kommunikationer, så att det 1890 hade 50,395 och 1900 102,479 inv. -- 2. (Ciudad de los Angeles) Hufvudstad i chilenska prov. Biobio, på en fruktbar slätt mellan floderna Loja och Biobio. 7,622 inv. (1901). (J. F. N.) Losanteville [låsäntivil]. Se Cincinnati, sp. 325. Loschmidt [la-], Joseph, österrikisk fysiker, f. 1821 i Böhmen, d. 1895 i Wien, professor vid universitetet där. L. inlade förtjänst genom arbeten inom den kinetiska gasteoriens område (se Loschmidtska talet). D. S-t. Loschmidtska talet [la-] anger, hur många molekyler det finnes på en grammolekyl af en gas, hvilken som helst, och dess siffervärde är 69,s . 1022 (se Kinetisk gasteori). En grammolekyl väte väger 2 gram. En vätemolekyl väger alltså 2/(69,5. 10²²) eller omkr. 3 . 10 24 gram, och då vidare en vätemolekyl innehåller två väteatomer, kommer en väteatom att väga 1,5 . 10^-24 gram. D. S--t. Loschwitz, by och omtyckt luftkurort i sachsiska kretsen Dresden, vid Elbe. 3 km. ofvanför staden Dresden, dit elektriska spårvägar gå.