Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorimer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förste tyske kompositör, som med lycka egnade sig
åt den rent komiska operan, och hans bästa saker äro
ännu i dag vinnande genom sin sunda lefnadsglädje och
naivt godmodiga humor, hvarjämte de äro behagligt
arbetade, melodiska och väl instrumenterade. Han
förstod att teckna karaktärer klart och äfven att
komponera större ensembler med ganska förträfflig
anläggning och genomföring. Sina texter skref han
vanligen själf. Den praktiska synpunkten var för honom
alltid den högsta, och med annekteringar var han icke
så noga. - En staty öfver L., modellerad af Eberlein,
restes 1906 i Berlins Tiergarten. Hans bref utgåfvos
af Kruse (1902); hans biografi skrefs af Diirineer
(1851), Wittmann (1889; 2:a uppl. 1902), Kruse (1899) m. fl.
A. L. (E. F-t.)
Los [lωs], socken i Gäfleborgs län, Ljusdals
tingslag. 1,433 kvkm. 2,907 inv (1910). L., som äfven
omfattar Hamra kapell, utgör ett konsist. pastorat
i Uppsala stift, Hälsinglands västra öfre kontrakt.
Los, Jan, polsk språkforskare, f. 1860 i Krakau,
blef efter studier vid Petersburgs universitet
och utländska studier (för Jagic, Brug-mann,
Leskien, Joh. Schmidt m. fl.) professor vid Krakaus
universitet i slavisk filologi. L. har författat
en mängd arbeten rörande polsk fonetik och polsk
språkhistoria, utgifvit äldre polska texter (af Rej
och Zbylitowski) samt Berichtigungen zum Reimser
evangelium (i "Archiv fiir slavische philologie",
IX). Jämte Karlowicz är L. hufvudre-daktör för den
stora polska ordboken "Slownik gwar polskich" samt
medarbetare i den af Krakaus vet. akad. utgifna
ordboken öfver det äldre polska språket.
A–d J.
Los Angeles [sp. utt. lås ancheles; eng. utt. lås
ä’njəlīs]. 1. Stad i nordamerikanska staten
Kalifornien, vid den lilla floden Los Angeles, på
låglandet mellan Sierra de la Monica och hafvet,
25 km. från det senare. Stadsområdet utgör 110,8
kvkm. med 319,198 inv. (1910). Det är en viktig
järnvägsknut och åtnjuter, ehuru ej egentligen
vinterkurort som andra sydkaliforniska orter, rykte
för sitt härliga klimat. 1877–98 var minimum i jan. i
medeltal + 7° C. och i aug. 15,5°, och endast under 5
dagar nedgick temperaturen under 0°. Staden är ock,
särskildt dess bostadskvarter, nästan inbäddad i en
tropisk vegetation (snabbväxande eucalyptus, vackra
pepparträd, här och där palmer, Norfolk islands
pinjer, jättestora bananer, yucca, granatträd, rosor
och en rikedom af andra blomväxter året om). Den
har 22 parker med en ytvidd af 15,2 kvkm. (Griffith,
Elysian, Eastlake, Westlake, Echo m. fl.). Den forna
spansk-moriska missionsarkitekturen med adobehus har
nästan öfverallt lämnat plats för massiva stenhus
eller villor i smakfull träarkitektur. Main street
delar staden i en östlig och en västlig hälft och har
en mängd ståtliga byggnader, bl. a. Federal building
och Post office. Vid Temple street ligger County
court house, vid Broadway City hall. Andra framstående
byggnader äro County hall of records, Public library
(omkr. 140,000 bd), det stora Auditorium och Woman’s
club. Utställningen i Chamber of commerce belyser
södra Kaliforniens naturliga tillgångar; där finnas
ock Coronel collection (skänkt 1901), innehållande
minnen af den spansk-mexikanska tiden i Kalifornien, samt
Palmer collection (indianska fornlämningar). I
L. har ock sydvästra afdelningen (omfattande södra
Kalifornien, Arizona och N. Mexico) af Archæological
institute of America sina samlingar. Nära Eastlake
park visas en utställning af indianska handtverk. De
förnämsta undervisningsanstalterna äro södra
Kaliforniens universitet (metod.-episkopalernas,
1879), Maclay college of theology, Occidental college
(presbyt., 1887), S:t Vincent’s coll. (rom.-katolskt,
1865) och en statens normalskola. L. är
hufvudstapelplatsen för den berömda kaliforniska
fruktodlingen och har stor export af inlagd frukt. Det
omgifvande landet är mycket bördigt, där konstgjord
bevattning kunnat åstadkommas; tusentals artesiska
brunnar ha ock borrats. Äfven rika petroleum- och
asfaltlager finnas i omgifningen, flera oljebrunnar
i själfva staden. Andra viktiga industrier äro
slakterier och inläggning af köttpreserver, gjuterier
och mek. verkstäder, kvarnar, sågverk, tidnings- och
boktryckerier samt järnvägsvagnsreparationsverkstäder.
Tillverkningsvärdet steg 1905 till 34,8
mill. doll. Stadens hamn, San Pedro, 45 km. s. om L.,
var af naturen öppen och dålig, men har förbättrats
af unionsregeringen genom anläggning af en vågbrytare
(2,8 km. lång) m. fl. arbeten. Staden har hittills
fått sitt vattenbehof fylldt genom en ledning
från öfre loppet af Los Angeles-floden, men 1907
påbörjades en dyrbar, 336 km. lång ledning från
Owens river i Sierra Nevada, hvilken beräknas skola
lämna vatten för 1 mill. människor, belysning och
drifkraft för industrien, och hvad staden ej behöfver
skall användas för bevattning. – L. (urspr. La
Puebla de nuestra señora la Reina de los Angeles,
"Vår fru ängladrottningens stad") anlades af
spanjorer 1781 och blef stad 1835. 1850 hade det
endast 2,000 inv. och ännu 1880 endast 11,183, men
därefter började ett hastigt uppsving, närmast i
följd af den växande fruktodlingen och förbättrade
kommunikationer, så att det 1890 hade 50,395 och 1900
102,479 inv. – 2. (Ciudad de los Angeles) Hufvudstad
i chilenska prov. Biobio, på en fruktbar slätt
mellan floderna Loja och Biobio. 7,622 inv. (1901).
(J. F. N.)
Losanteville [låsäntivil]. Se Cincinnati, sp. 325.
Loschmidt [la-], Joseph, österrikisk fysiker, f. 1821
i Böhmen, d. 1895 i Wien, professor vid universitetet
där. L. inlade förtjänst genom arbeten inom den
kinetiska gasteoriens område (se Loschmidtska talet).
D. S-t.
Loschmidtska talet [la-] anger, hur många molekyler
det finnes på en grammolekyl af en gas, hvilken
som helst, och dess siffervärde är 69,s . 1022
(se Kinetisk gasteori). En grammolekyl väte väger 2
gram. En vätemolekyl väger alltså
2/(69,5. 1022)
eller omkr. 3 . 10 24 gram, och då vidare
en vätemolekyl innehåller två väteatomer,
kommer en väteatom att väga 1,5 . 10-24 gram.
D. S–t.
Loschwitz, by och omtyckt luftkurort i sachsiska
kretsen Dresden, vid Elbe. 3 km. ofvanför staden
Dresden, dit elektriska spårvägar gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
