1129 Losslinje-Los-öarna 1130 hvilka han själf illustrerade, om sitt lands historia m. m. Losslinje, skpsb., den vattenlinje, efter hvilken fartyget ligger, då det är fullt utrustadt, men ej har någon last inne. Se D r ä k t i g h e t. J. G. B.* Lossna, bergsv., mindre spricka eller rämna i bergarten eller malmen i en grufva, efter hvilken rämna bergarten är lätt att bryta. Jfr F ö r-klyftning. Th. N-m.* Lossnings- och lastningsanordningar, sjöv., särskilda mekaniska hjälpmedel, som användas för handterande af fartygs last vid lossning och lastning. Sådana hjälpmedel ha sedan länge varit i bruk och ha tid efter annan undergått förbättringar och förändringar. Under segelfartygens tid användes för detta ändamål en s. k. handvinsch (handspel), som under långliga tider endast obetydligt förändrades. Med segelfartygens växande storlek och särskildt för laster af tyngre slag inrättades så, att denna vinsch kunde drifvas medelst ånga. I fråga om ångfartygen nyttjades äng-vinscharna mycket tidigt, och nutidens ångare använda med få undantag ännu dessa lossnings-och lastningsanordningar. Den rådande skarpa konkurrensen har emellertid medfört nödvändigheten af, att tiden för fartygens lossning och lastning i största möjliga mån förkortas, hvadan såväl antalet ångvinschar som storleken af fartygens lastrumsluckor förökats. Förutom masterna, som numera alltid tagas i bruk för lossning och lastning, ha äfven s. k. hissbomstöttor med tillhörande vinschar vunnit stor användning för samma ändamål och ofta å ångare helt ersatt fartygsmasterna. Mångfaldiga försök ha på senare tider gjorts att införa olika system för lossnings- och lastningsanordningar ombord på fartyg, såsom hydrauliska kranar, vridbara ångkranar m. m. Anskaffningskostnaden har emellertid varit det förnämsta hindret för det allmännare införandet af desamma, särskildt å fartyg, som göra långa resor, under hvilka vinscharna ej användas ofta nog för att berättiga kostnaden för installationen. På allra senaste tid ha elektriskt drifna vinschar kommit i bruk särskildt för vissa slag af fartyg, såsom malmångare m. m. Äfven större och dyrbarare passagerarångare använda numera ofta elektriska vinschar och då närmast för att undvika det störande bullret från ångvinscharna. Frågan om last-behandlingsmedlen ombord på stora ångare, som gå på reguljära trader, är ej af fullt så stor vikt, ty dessa ha i regel egna kajplatser vid hvarje hamn, hvilka kajer oftast äro försedda med nödiga hjälpmedel, såsom fasta eller på spår gående kranar, drifna af ånga, elektricitet eller hydraulisk kraft. I spannmålstraden reguljärt gående fartyg lossa nämligen sin last vid kajer försedda med spannmålselevatorer, som snabbt upptaga spannmålen och föra den till magasinen. Samma sak gäller äfven kolångare, som ofta lossas medelst å land anbragta maskiner eller mottaga sin kollast under å land anbragta s. k. kolsprutor eller andra stationära mekaniska lastningsanordningar. På fartyg, som ej gå till hamnar, där goda anordningar för snabb lossning och lastning finnas, har man sökt genom särskilda metoder nedbringa tiden för fartygens stillaliggande i hamn. Den mest kända af dessa lossningsapparater utgöres af en af svenske sjökaptenen Sieurin uppfunnen och patenterad ångvinsch (fig. l o. 2), användbar så- Fig. 1. Sienrins ångvinsch. väl för styckegodslast som för massgodslaster. Också har ett stort antal ångare försetts med Sieurins Fig. 2. Lastning medelst Sieurins ångvinsch. ångvinsch, som äfven kan med lätthet anbringas å äldre fartyg. Jfr Kran. Ax. L. Lösta, bot., namn på gräs af släktena Bromus och Brachypodium. Los-öarna (af sp. Islas de los idolos, "afguda-öarna"), en grupp af fem vulkaniska, af porfyr och basalt uppbyggda, ända till 200 m. höga öar vid kusten af Franska Guinea (Väst-Afrika) under 9,5° n. br. De största äro Tamara och Factory. Omkr. l,SCO inv., inflyttade negrer från Senegam-bien. öarna, som förr voro ett stamhåll för slaf-handlare och pirater, fingo 1812 en brittisk gar-