denna egenskap af befälhafvare ställd under krigslagarna. A. G.* Lotsdistrikt. Se Lotsverket. Lotsen, Lotsfisken, Naucrates ductor L., zool., är en till makrillfiskarnas familj hörande fiskart, som till följd af sitt lefnadssätt blifvit mycket ryktbar. Längden är omkr. 30 cm. och kroppsformen medelmåttigt utdragen, med nästan cylindrisk tvärgenomskärning. Liksom taggmakrillen (Caranx), hvilken han står tämligen nära, har lotsfisken en kölformig upphöjning längs stjärtsidorna. Främre ryggfenan är reducerad till blott tre, fristående taggar; inga "falska ryggfenor" finnas bakom ryggfenan. Tänderna äro små, borstlika. Färgen är vackert marinblå, med fem mörkare, rundt om kroppen gående tvärband. Namnet "lots" har uppkommit af fiskens vana att åtfölja fartyg och hajar, hvilka sistnämnda den anses liksom leda eller visa fram till bytet. Man har många berättelser härom, liksom om hajens tacksamhet mot lotsfisken, hvilken skulle visa sig däruti, att hajen aldrig angriper denna sin ledsagare. Antagligaste förklaringen synes vara, att lotsfisken, som äfven hämtar föda dels från hajens exkrementer, dels af de mindre bitar af dennes födoämnen, hvilka han lyckas uppsnappa, gärna håller sig i dess närhet, hvilken dessutom torde gagna honom därigenom, att den håller andra fiskar på afstånd; lotsfisken åtföljer också gärna fartyg. Hajen är för trög att kunna fånga den mycket snabba och lifliga lotsfisken. Denna är utbredd i samtliga tropiska och tempererade haf och kommer, ledsagande fartyg, ej så sällan ända upp till Englands södra kust under sommaren, då vattnet i hafvet ännu är varmt. Denna fiskarts egendomliga vana att åtfölja fartyg var känd redan af de gamle, och man tror, att det var denna fiskart, som af dem benämndes Pompilus och hvilken ansågs som helig till följd af sin förmåga att föra vilsekomna sjöfarande till land. R. L.* Lotsexamen. Se Lots. Lotsfisken, zool. Se Lotsen. Lotsflagga. Af lotsflaggor finnas två olika slag. Den ena föres af lotsbåt (se d. o.), den andra, den s. k. lotsgösen (se Gös), på fartyg för att påkalla lotsbiträde. A. G.* Lotsfördelning. Se Lotsverket. Lotsförman. Se Lots. Lotsförordningen, det vanligen använda namnet på k. förordningen ang. lotsverket. Den nu (1911) gällande är gifven 15 febr. 1881, men har sedan dess flera gånger ändrats i vissa delar. Den senaste ändringen trädde i kraft 1 maj 1911. De viktigaste bestämmelserna uti lotsförordningar äro följande. För fartyg i främmande stats tjänst skall kronolots anlitas i alla de i gällande lotsledsförteckning upptagna lotslederna och öfriga inomskärs belägna, af lotsen kända farleder, som passeras. När annat fartyg ankommer från eller afgår till utländsk ort, skall kronolots anlitas för fartygets vägledning i alla de i lotsledsförteckningen upptagna lotsleder och öfriga inomskärs belägna, af lotsen kända farleder, som passeras, i förra fallet från öppen sjö eller riksgränsen till första lossnings- eller lastningsort äfvensom till plats, som anlöpes för uppläggning eller för inhämtande af order, oafsedt om fartyget varit destineradt till eller inklarerats vid annan svensk ort, och i senare fallet från sista lastningsorten eller, om fartyget är barlastadt, från sista afgångsorten till öppen sjö eller riksgränsen. Som fartyg anses ock lastpråm. Från skyldighet att anlita kronolots befrias dels svenska kronans fartyg, dels nedannämnda fartyg, såväl svenska som sådana utländska, hvilka traktatsenligt skola vara med svenska fartyg likställda, nämligen: fartyg, hvars afgiftspliktiga dräktighet icke öfverstiger 40 ton, såframt det icke bogserar lotspliktigt fartyg; ångfartyg, som gör regelbundna resor endast mellan svenska och danska orter vid Öresund, äfvensom isbrytarfartyg, då det användes för isbrytning; fartyg på resa mellan svensk ort och utländsk plats, belägen vid Östersjön, Öresund, Belten, Kattegatt eller Skagerack intill linjen Lindesnæs--Hanstholm, dels när det passerar i lotsledsförteckningen upptagen lotsled eller annan inomskärs belägen farled, hvilken tillhör annat lotsdistrikt (se Lotsverket) än det, hvarinom den svenska orten är belägen, dels vid passerandet af lotsled eller annan farled i Öregrunds skärgård, i händelse den svenska orten är belägen n. om breddgraden för Örskärs fyr; fartyg, som för proviantering, kolning, dödsfall ombord eller ogynnsam väderlek går in till och därefter direkt till sjöss ut ifrån svensk hamn eller redd, utan att i något fall landsätta andra passagerare än sjuka eller aflidna eller taga passagerare ombord eller verkställa lossning eller intaga annat gods än proviant, kol eller skeppsförnödenheter för fartygets eget behof; fartyg, som gör resor endast mellan svensk ort och utländsk innanför linjen Lindesnæs--Hanstholm belägen plats, när det passerar i lotsledsförteckningen upptagen lotsled eller annan farled för lotsning, hvarigenom fartyget under det löpande kalenderåret erlagt fulla lotsafgifter tio gånger, om det är ångfartyg eller lastpråm, och sex gånger, om det är segelfartyg, med iakttagande att, om lotsledens ändpunkter sammanfalla med ändpunkterna af lotsled i motsatt riktning eller lotsleden till hela sin längd utgör en del af annan i motsatt riktning gående lotsled, lotsafgifterna skola ha erlagts angifvet antal gånger antingen i endast en riktning eller ock sammanlagdt i båda riktningarna; fartyg, som vid resa för att idka fiske eller annan fångst på hafvet utgår eller utgått från svensk hamn och hvars afgiftspliktiga dräktighet icke uppgår till 130 ton; befrielse åtnjutes dock icke af fartyg, som under resan anlöper utländsk hamn, såframt ej detta sker allenast för fartygets utrustning eller för att bereda eller afsätta den under resan gjorda fångsten. I vissa fall kunna lotspenningarna utgå med allenast hälften af det belopp, som eljest bort utgöras. Under benämningen ångfartyg inbegripes hvarje fartyg, som för sitt framdrifvande är försedt med maskineri. Förutom en mängd bestämmelser rörande lotsningstjänsten och därmed samhörande förhållanden samt beträffande fyrar, båkar och andra säkerhetsanstalter för sjöfarten, innehåller den s. k. lotsförordningen dessutom stadganden rörande fyr- och båkafgiften (se d. o.). U. G. Lotsgös. Se Gös. Lotshemman äro sådana vid kusten belägna hemman, hvilkas egare äro skyldiga att besörja