Hjälmaren samt därmed sammanhängande vattenvägar äfvensom Gottland och kringliggande öar; Östra l., omfattande kusterna från mellersta distriktets södra gräns till gränsen mellan Kristianopels och Torhamns socknar i Blekinge län, sjön Vättern, Östgöta kanal och därmed sammanhängande vattenvägar samt ön Öland; Södra l., omfattande kusterna vid Östersjön, Öresund och Kattegatt af Blekinge län från östra distriktets södra gräns samt af Kristianstads och Malmöhus län; Västra l., omfattande kusterna af Hallands samt Göteborgs och Bohus län, sjön Vänern, Västgöta kanal och öfriga med Vänern sammanhängande vattenvägar. Chefen för ett lotsdistrikt benämnes lotskapten och lyder direkt under Lotsstyrelsen. Lotskaptensexpeditionerna inom de särskilda distrikten äro förlagda till Luleå, Gäfle, Stockholm, Kalmar, Malmö och Göteborg. Uti hvarje distrikt finnes en på lotskaptensexpeditionen tjänstgörande lotslöjtnant, som är lotskaptenens närmaste biträde och ställföreträdare. Inom mellersta lotsdistriktet finnes ytterligare en lotslöjtnant, stationerad i Visby och försedd med i viss mån utsträckt myndighet. Befälhafvare på de särskilda platserna inom distrikten äro: fyrmästare, på större fyrplatser, fyrvaktare, vid mindre sådana, öfverlotsar, vid större lotsplatser, och lotsförmän, vid mindre sådana, samt uppsyningsmän, vid lifräddningsstationerna. Till betjäningen höra vid fyrinrättningen fyrvaktare och fyrbiträden, vid lotsinrättningen mästerlotsar, lotsar och lotslärlingar, vid lifräddningsanstalterna båtstyrare, roddare och biträden. Till lotsverkets personal räknas dessutom befälhafvare och besättning på lotsverkets fartyg, lärare och lärarinnor vid lotsbarnskolorna (se d. o.) m. fl. Hela den vid lotsverket (Lotsstyrelsen icke inbegripen) i aktiv tjänst anställda personalen uppgick 31 dec. 1910 till 1,544. Vid samma tid utgjordes lotsverkets materiel af bl. a. 319 fyrinrättningar på land, 22 fyrskepp, 51 lysbojar, 12 ljudbojar, 66 större och mindre mistsignalapparater, 448 båkar och andra fasta sjömärken, 913 bonings-, uppassnings- och förrådshus, 969 större flytande sjömärken, såsom bojar, konprickar m. m., 10 ångfartyg, 165 chefs- och lotskuttrar, motorbåtar, båtar vid fyrplatser, pråmar m. m. (häri ej inbegripna de båtar med eller utan motor, som tillhöra fyrskeppen och ångfartygen), 15 lifräddningsstationer med därtill hörande 12 lifbåtar, 10 raketapparater och 14 byggnader m. m., alltsammans till ett kapitalvärde af 11,973,899 kr., däri ej inberäknadt värdet af ett mycket stort antal motorbåtar, kuttrar och andra båtar, som af lotsarna användas i tjänsten, men äro deras enskilda tillhörighet. U. G. Lotsverkets enskilda pensionskassa har sitt säte i Stockholm och har till ändamål, att ur en fond, bildad genom årsafgifter af delegarna och genom tillfälliga inkomster, såsom böter, ådömda enligt gällande lotsförfattningar, försäljning af tomfat från fyrarna m. m., lämna dels årliga pensioner att utgå antingen till delegaren själf eller hans hustru eller döttrar vid uppnådd 50 eller 55 års ålder eller till efterlefvande änka och minderåriga barn, efter delegares död, dels ock tillfälliga understöd. Rätt till inträde i kassan har, efter bepröfvande af kassans styrelse, hvarje vid Lotsstyrelsen eller lotsverket å ord. eller e. o. stat anställd person intill 55 års ålder. Kassans behållna tillgångar utgjorde 31 dec. 1910 1,043,178 kr. Det första reglementet för kassan är utfärdadt 13 febr. 1885, nu gällande reglemente är af 23 sept. 1895. U. G. Lott, Franz Kar l, österrikisk filosof, f. 1807 i Wien, d. där 1874, e. o. professor 1848 vid Göttingens och 1849 vid Wiens universitet samt 1857 ord. professor där, tillhörde med vissa modifikationer Herbarts skola. Skr.: Zur logik (1845), Kritik der herbartischen ethik (1874), Metaphysik (1880, utg. af T. Vogt, som 1874 skref hans biografi) m. fl. Lottefors, träsliperi, sågverk, hyfleri och snickerifabrik samt mek. verkstad i Bollnäs socken, Gäfleborgs län, vid Ljusnan och 1 km. från Lottefors hållplats å Norra stambanan, tillhörigt Adolf Ungers industri-a.-b. (bildadt 1899, aktiekapital 1,1 mill. kr.), som inom socknen eger jordbruksfastigheter, tax. till 123,500 kr., och annan fastighet, tax. till 769,500 kr. (1910), i Arbrå socken jordbruksfastigheter, tax. till 387,700 kr., och annan fastighet (Forsänges manufakturverk, Lunnäs kvarn och mälteri, Fessendals kakelfabrik, Koldemo tegelbruk och kakelfabrik, Norränge och Forsbro sågar), tax. till 204,400 kr., i Arbrå municipalsamhälle mekanisk verkstad (se Arbrå 2), elektricitetsverk och kraftstation m. m., tax. till 574,200 kr., samt i Undersviks socken jordbruksfastigheter tax. till 11,000 kr. Lotteri (fr. loterie, it. lotto) är ett särskildt slags spel och föres som sådant i de juridiska rättssystemen till de s. k. äfventyrsaftalen. Vinster, en eller flera, ställas af lotteriets anordnare i utsikt för dem, som vilja deltaga i spelet, och dessa bereda sig genom inköp af lotter, lydande å vissa nummer, rätt till ett dylikt deltagande, öfver spelets utgång af gör slumpen allena, och af görandet sker vanligen genom s. k. dragning, hvarmed förstås, att ur en samling af nummer, motsvarande lotternas, ett uttagande på måfå eger rum. Lot-teriaftalet kommer i hvarje särskildt fall till stånd genom lottköpet. Underlåtenhet att tillbakaskicka lotter, som blifvit någon tillsända af lotteriets anordnare (direktion) eller dennes som ombud verksamma försäljare (kollektörer], medför således hvarken förpliktelse till lotternas betalande eller rätt till vinster, som på dem utfalla. Eättsförhållandet emellan lotteriets anordnare och spelarna beror närmast på de villkor, under hvilka den förre inbjudit till lotters tagande. Vid yrkesmässigt ut-öfvande af lotterirörelse tillkännages dessa villkor genom kungjorda lotteriplaner 1. lotteriprosvekt. Lotterivinsterna kunna bestå af hvilka värdeföremål som helst. Så bortlottas konstföremål och industrialster af konstvärde, hvilka befaras eljest icke skola kunna afsättas (varulotteri, konst-och industrilotteri, konstflitslot-teri etc.), äfvensom fast egendom, hvilken, då egaren på grund af ekonomiskt obestånd måste af-hända sig densamma, antages vid en vanlig försäljning icke kunna betinga sitt verkliga värde. - Viktigast äro dock de lotterier, vid hvilka vinsterna utgöras af pennin gbeloDD. Penninglotterier förekomma under två särskilda huf-