1151 Lotterilista-Lottning 1152 höfligheten af särskildt tillstånd för anordnandet af nya inländska företag af ifrågavarande beskaffenhet. Så till vida som en stat fortfarande själf idkar lotterirörelse eller till förmån för vissa företag tillåter dess bedrifvande i stadigvarande anstalter, kan en dylik lagstiftning dock jämväl bero på önskan att förebygga konkurrens. Därför återfinnas ifrågavarande slags bestämmelser äfven under äldre tidsperioder. - Under en form har emellertid penninglotteriet äfven i nuvarande tid tämligen allmänt lyckats bevara sig, nämligen i samband med större lån, synnerligast statslån. Det är de s. k. p r e m i e l å n e n. Långifvarna få vid tiden för lånets återbetalande med sina till bevis å försträckningen mottagna obligationer deltaga i ett lotteri, hvari vinster utfalla på hvarje obligation och de lägsta vinsterna utgöras af de försträckta beloppen, stundom med, stundom utan en viss mindre ränta, men där det jämväl finnes ett antal högre vinster. Är lånet bestämdt att amorteras genom successiva af betalningar, tillgår det så att, då obligationerna genom särskild beteckning (bokstäfver) från början varit fördelade i vissa serier, vid hvarje särskildt tillfälle af amortisation lottning först eger rum för att bestämma hvilken serie, som skall inlösas. Därefter vidtager den egentliga lottningen mellan den dragna seriens nummer. - Ifrågavarande af lotteri och försträckning sammansatta aftal har för öfrigt gifvit anledning till ett rent lotteri, det s. k. p rom essspel e t. Någon tillhandlar sig nämligen af inne-hafvaren utaf en obligation i en dragen serie för visst pris rätten att uppbära hvad som utöfver det minsta beloppet kan utfalla på obligationen, vanligen under åtagande att i händelse af en dylik större vinst utge en ytterligare godtgörelse. Enär den egentlige egaren af obligationen härvid lämnar denna från sig till sin medkontrahent, utfärdar denne öfver sina åtagna förpliktelser en skriftlig förbindelse (promess). Den utveckling i rättsåskådningen, som, efter hvad i det föregående skildrats, egt rum i fråga om lotteriinstitutet, har lämnat spår efter sig äfven i svenska författningar. Det finnes förordningar, riktade mot oprivilegierade (1739, 1750, 1757, 1766, 1772) och utländska (1784, 1826) lotterier. Tillåtelse har gifvits att upprätta lotterier för vissa välgörande ändamål (1699, 1740) och till uppmuntran af nyttigt företag (1764) samt för försäljning af fast egendom (1824). Klasslotterier, visserligen dock i sammanhang med lån, har staten redan tämligen tidigt för sin egen räkning anordnat (1758). Med Gustaf IILs namn (1771 k. förordn, i ämnet. 1773 första dragning) är åter förbundet det Kunsfl. nummerlotteriet, hvaraf inkomsten tillföll staten, med undantag af 500 dal. smt, hvilka "till uppmuntran för giftermål och folkmängdens ökande" för hvarje dragning skulle fördelas mellan 5 giftasvuxna flickor af allmogens barn. 1840 upptog riksdagen ett af K. M:t redan tidigare (1828) väckt förslå sr om nummerlotteriets upphörande, och genom k. kung. 4 juni 1841 blef så äfven förordnadt. -. F. n. väller i fråga om lotterier k. förordn. 6 aug. 1881. Enligt denna, hvilken f. ö. hvilar på samma grundsatser som en äldre k. förordn. 21 mars 1844, kan K. M:ts befallningshafvande för särskilda fall tillstädja ut- lottande af konstsaker till svenska konstidkares understöd och uppmuntran samt af lösören i allmänhet för välgörande ändamål. Men i öfrigt må icke, ehvad det gäller pengar eller deras värde, lotteri, vid äfventyr af böter och förverkande af utfästa vinster i lösören, inrättas och öppnas för allmänheten och ej heller bevis om delaktighet i sådant in- eller utländskt företag utbjudas eller försäljas eller dess försäljning kungöras. Allenast ett den svenska statens då ännu cinlösta premielån af 1860 ställdes utoin förordningen. Men på senare tider har K. M:t i omfattande utsträckning med-gifvit stora lotterier för än ett och än ett annat företag af mera allmänt intresse, såsom för teaterbyggnad, museibehof o. a. d. -- Enligt ett 1882 beslutet tillägg till Tryckfrihetsförordningen § 13 mom. 2 straffas jämväl tryckta inbjudningar till deltagande i utländska och otillåtna inländska lotterier. Korsbandsförsändelser och bref kort, med meddelanden om lotters försäljning, bli än vidare icke befordrade, såframt icke las:a svensk myndighet tillåtit utlottningen och detta angifvits i meddelandet. Motioner om inrättande af stats- och penninglotterier i Sverige ha af riksdagen afslagits åren 1888, 1889, 1895, 1899, 1901, 1902, 1906, 1909 och 1911. - Med lotteri har likställts företag, där det åt en eller flera af deltagarna erbjudes extra förmån enligt en med lotteri jämförlig anordning. Därtill hör, att utfallet ej skall bero på någon personens skicklighet. Genom k. förordn. 4 febr. 1898 ha beträffande vadhållning medelst s. k. totalisator utfärdats särskilda bestämmelser i enlighet med dem, som gälla för lotteri. A. W. Lotterilista. Se L o 11 e r i. Lotteriplan, Lotteriprospekt. Se Lotteri. Lotti fWtti], Antonio, italiensk kompositör, f. omkr. 1667 i Yenezia, d. där 1740, var elev af Legrenzi, bragte redan vid 16 års ålder en opera, Giustino, på scenen i Venezia, där han 1687 inträdde i Markuskyrkans sångarkor samt småningom arbetade sig upp till förste organist (1704) och slutligen kapellmästare (1736). 1717-19 vistades han i Dresden på särskild inbjudning af kurfursten. L. var hufvudman för den s. k. yngre venezianska skolan och en af sin tids mest framstående konstnärspersonligheter, särskildt i den andliga musiken, hvaremot hans 17 operor äro glömda. Hans 6-8-stämmiga misereren m. m. anses såsom mönster för ren harmonisk sats, och han kunde utveckla gripande patos så, som icke många kyrkokomponister före och efter honom förmått. Hans flesta verk finnas blott i manuskript, spridda i bibliotek och privatsamlingar. Själf utgaf han endast Duetti, terzetti e madrigali (1705). I nyare tryck finnas åtskilliga stycken af honom i Eochlitz', Proskes, Commers, Schlesingers, Trautweins m. fl. samlingar. A. L.* Lottning, jur. Flerstädes i svensk lagstiftning förekomma stadganden om lottning. Sålunda stadgas i 12 kap. ärfdabalken om lottning vid skifte af arf. Åtskilliga bestämmelser om lottning röra förrättande af val och innehålla, att mellan lika röstetal (eller jämförelsetal) lotten skall skilja. Sådana bestämmelser äro gifna i lagen om val till riksdagen, i förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad om landsting m. fl. förf att-