Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotterilista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spridning erhöllo dock följande arbeten:
An encyclopædia of gardening (7 upplagor 1822–41; äfven öfversatt till tyska),
An encyclopædia of plants (1829; 2:a uppl. 1841) och
Arboretum et fruticetum britannicum (8 bd, 1838).
1826–43 utgaf L. tidskriften "The gardener’s magazine".
C. G. D.
Loudun [lodö’], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Vienne (Poitou). 4,096 inv.
(1901; som kommun 4,615 inv.). College
och bibliotek. Fabrikation af spetsar,
snörmakeriarbeten och landtbruksredskap. Handel
med vin och landtmannaprodukter.
J. F. N.
Lou Felibrige [lo felibri’dṡe]. Se Feliber-förbundet, sp. 5.
Lougen [laugen], älf. Se Laagen.
Lough [låch], ir., motsvarar gael. loch och
wales. llwch, insjö, hafsvik.
L. Allen [ä’lən]. Se Allen 2. –
L. Corrib [kå’rib]. Se Corrib. –
L. Derg [də’g]. Se Derg. –
L. Foyle [fåi’l]. Se Foyle. –
L. Leane [li’n]. Se Killarney.
Loughborough [la’fbarə], stad i engelska grefsk. Leicester,
vid Trents biflod Soar. 21,508 inv. (1901). Latinskola (från 1495),
kommunalt bibliotek. L. är ett af hufvudsätena för strumpväfveriet
samt har f. ö. ett klockgjuteri och maskinverkstad.
J. F. N.
Loughton [lau’tn], stad i engelska grefsk. Essex. 4,730
inv (1901). Mycket besökt af londonbor på söndagar på grund af
sitt läge nära Epping-skogen.
J. F. N.
Louhans [loã’], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid Seille, en biflod
till Saône. 3,216 inv. (1906). Kommunalt college och
college för flickor. Handel med landtmannaprodukter m. m.
J. F. N.
Louhi [lå’ohi], i Kalevala (se d. o.) namnet på
Pohjolas mäktiga och trollkunniga härskarinna,
som framför allt uppträder i striderna om Sampo
och förföljer Sampos röfvare bl. a. i gestalten
af en örn med hundra män under vingarna och
tusen på stjärten. I folkets egna runor äro de
ursprungligare namnformerna Lo’uhiatar, Lo’viatar
etc. vanligare. Namnet synes betyda "en i hypnotisk
dvala fallande, kvinnlig schaman", och hela denna
figur uppträder hos folket mest i besvärjelser.
K. B. W.
Louis [loi], fransk namnform för Ludvig;
förkortning af louisd’or (se d. o.).
Louis [loi], Antoine, fransk militärläkare,
f. 1723, d. 1792, blef 1743 regementskirurg,
1757 kirurg vid Charitésjukhuset i Paris och 1764
kirurgiska akad:s ständige sekreterare. L. utöfvade
omfattande litterär verksamhet och var en
af 1700-talets snillrikaste kirurger. Framför
allt var hans långvariga arbete som kirurgiska
akad:s sekreterare betydelsefullt. Han är känd
äfven genom sin andel i konstruktionen af ett
afrättningsinstrument, louison l. louisette,
sedermera kalladt giljotin (se Fallbila).
R. T–dt.
Louis [loi], Pierre Charles Alexandre, fransk läkare,
f. 1787, d. 1872, blef 1813 med. doktor, arbetade
flera år vid Charitésjukhuset, var senare läkare vid
Hôpital de la pitié och Hôtel-Dieu. L. inlade både
som lärare och forskare betydande förtjänster. Hans
viktigaste arbeten äro
Recherches anatomiques, pathologiques et thérapeutiques sur la phthisie (1825) och
Recherches sur la maladie connue sous les noms de fièvre typhoide etc. (1829).
R. T–dt.
Louis d’argent [loi darʃã’], fr. (eg. "Ludvig i silfver"), franskt mynt. Se Écu.
Louisd’or [loidår], fr. (eg. "Ludvig i guld";
vanl. förkortadt till endast louis). 1. Ett franskt
guldmynt, som präglades första gången under Ludvig XIII, 1640,
och senast 1795. De äldsta
 |
| Dubbel louisd’or (förminsk. till 2/3), slagen för Ludvig XIII. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
