spridning erhöllo dock följande arbeten: An encyclopædia of gardening (7 upplagor 1822--41; äfven öfversatt till tyska), An encyclopædia of plants (1829; 2:a uppl. 1841) och Arboretum et fruticetum britannicum (8 bd, 1838). 1826--43 utgaf L. tidskriften "The gardener's magazine". ^{C. G. D.} Loudun [lodö'], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Vienne (Poitou). 4,096 inv. (1901; som kommun 4,615 inv.). College och bibliotek. Fabrikation af spetsar, snörmakeriarbeten och landtbruksredskap. Handel med vin och landtmannaprodukter. ^{J. F. N.} Lou Felibrige [lo felibri'dṡe]. Se Feliber-förbundet, sp. 5. Lougen [laugen], älf. Se Laagen. Lough [låch], ir., motsvarar gael. loch och wales. llwch, insjö, hafsvik. L. Allen [ä'lən]. Se Allen 2. -- L. Corrib [kå'rib]. Se Corrib. -- L. Derg [d<over>ə</over>'g]. Se Derg. -- L. Foyle [fåi'l]. Se Foyle. -- L. Leane [l<over>i</over>'n]. Se Killarney. Loughborough [la'fbarə], stad i engelska grefsk. Leicester, vid Trents biflod Soar. 21,508 inv. (1901). Latinskola (från 1495), kommunalt bibliotek. L. är ett af hufvudsätena för strumpväfveriet samt har f. ö. ett klockgjuteri och maskinverkstad. ^{J. F. N.} Loughton [lau'tn], stad i engelska grefsk. Essex. 4,730 inv (1901). Mycket besökt af londonbor på söndagar på grund af sitt läge nära Epping-skogen. ^{J. F. N.} Louhans [loã'], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid Seille, en biflod till Saône. 3,216 inv. (1906). Kommunalt college och college för flickor. Handel med landtmannaprodukter m. m. ^{J. F. N.} Louhi [lå'ohi], i Kalevala (se d. o.) namnet på Pohjolas mäktiga och trollkunniga härskarinna, som framför allt uppträder i striderna om Sampo och förföljer Sampos röfvare bl. a. i gestalten af en örn med hundra män under vingarna och tusen på stjärten. I folkets egna runor äro de ursprungligare namnformerna Lo'uhiatar, Lo'viatar etc. vanligare. Namnet synes betyda "en i hypnotisk dvala fallande, kvinnlig schaman", och hela denna figur uppträder hos folket mest i besvärjelser. ^{K. B. W.} Louis [lo<over>i</over>], fransk namnform för Ludvig; förkortning af louisd'or (se d. o.). Louis [lo<over>i</over>], Antoine, fransk militärläkare, f. 1723, d. 1792, blef 1743 regementskirurg, 1757 kirurg vid Charitésjukhuset i Paris och 1764 kirurgiska akad:s ständige sekreterare. L. utöfvade omfattande litterär verksamhet och var en af 1700-talets snillrikaste kirurger. Framför allt var hans långvariga arbete som kirurgiska akad:s sekreterare betydelsefullt. Han är känd äfven genom sin andel i konstruktionen af ett afrättningsinstrument, louison l. louisette, sedermera kalladt giljotin (se Fallbila). ^{R. T--dt.} Louis [lo<over>i</over>], Pierre Charles Alexandre, fransk läkare, f. 1787, d. 1872, blef 1813 med. doktor, arbetade flera år vid Charitésjukhuset, var senare läkare vid Hôpital de la pitié och Hôtel-Dieu. L. inlade både som lärare och forskare betydande förtjänster. Hans viktigaste arbeten äro Recherches anatomiques, pathologiques et thérapeutiques sur la phthisie (1825) och Recherches sur la maladie connue sous les noms de fièvre typhoide etc. (1829). ^{R. T--dt.} Louis d'argent [lo<over>i</over> darʃã'], fr. (eg. "Ludvig i silfver"), franskt mynt. Se Écu. Louisd'or [loid<over>å</over>r], fr. (eg. "Ludvig i guld"; vanl. förkortadt till endast louis). 1. Ett franskt guldmynt, som präglades första gången under Ludvig XIII, 1640, och senast 1795. De äldsta <img c>Dubbel louisd'or (förminsk. till 2/3), slagen för Ludvig XIII.

louisd'orerna buro på åtsidan konungens bröstbild och på frånsidan ett kors af 4 eller 8 liljor (se fig.). Under Ludvig XV pryddes frånsidan med ovala sköldar; under Ludvig XVI visade den sköldar med hörn. Den sistnämnda sorten, med liljor och Navarra-vapnets kedjor i sköldarna, kallas vanligen louis neufs. Af de nämnda sorterna funnos äfven dubbla l. dubloner. Louisd'or-sorter med speciella namn äro bl. a. de Noailles, Mirliton, Chevalier (l. Croix de Malte) och Louis au soleil. Antalet louisd'orer, som slogos af en mark (22 karats) guld, växlade vanligen emellan 30 och 37 1/2. De äldstas värde var 10 livres. 1726 fastställdes sköld-louisd'orens värde till 24 livres tournois. Med francens införande (definitivt 1803) trädde 20-fr.-stycket i louisd'orens ställe. -- 2. Allmän benämning på åtskilliga tyska och danska mynt af 5 guldthalers värde, bl. a. Georgsd'or, Ernst-Augustd'or, Christiansd'or, Frederiksd'or. Jfr Adolfsd'or. Louis-douze [lo<over>i</over> doṡ], fr. Se Ludvig den tolftes stil. Louise [lo<over>i</over>ṡ], fransk namnform för Lovisa. Louise Antoinette Marie [lo<over>i</over>ṡ ãtωanä't mar<over>i</over>]. Se Lovisa, f. d. kronprinsessa af Sachsen. Louise de Savoie [lo<over>i</over>ṡ də savωa']. Se Lovisa af Savojen. Louise Marie [lo<over>i</over>ṡ mar<over>i</over>], polsk drottning. Se Lovisa Maria. Louise Marie Amélie [lo<over>i</over>ṡ mar<over>i</over> aməl<over>i</over>]. Se Lovisa, prinsessa af Sachsen-Koburg och Gotha. Louisenlund [lo<over>i</over>ṡen-], gods i preussiska prov. Schleswig-Holstein, 9 km. ö. om staden Schleswig, vid Sliens södra strand, var urspr. ett tegelbruk och omtalas som sådant ("tegelhof") 1543. 1770 skänktes det af danske konungen Kristian VII till hans syster Louise (f. 1750, d. 1831) och hennes gemål, prins Karl af Hessen, samt fick sitt nuv. namn. Efter prins Karls död 1836 tillhörde L. hans dotter Lovisa Karolina, hertiginna af Glücksborg, konung Kristian IX:s moder (d. 1867). I trädgården finnas två märkliga runstenar uppresta. ^{E. Ebg.} Louisette [loiṡä't]. Se Fallbila och Louis, A. Louisetårta (ty. Luisen-torte], uppkallad efter drottning Luise, se Lovisa, drottning af Preussen) kan kallas en af de tyska nationalrätterna. Den göres af sockerdeg med smör, mandeltårtdeg,