1161 Louis Ferdinand-Louisiana marängmassa, kräm, syltade frukter och marmelad. Tårtan öfverdrages med kirchwasserglasyr cch dekoreras med marängtoppar. Louis Ferdinand [loi]. Se Ludvig, tyska furstar. Louisiade-arkipelagen [15-isi-ä'd-], af infödingarna kallade Mäss i m s, en grupp af ett 80-tal små öar och korallref framför Nya Guineas sydöstra ända. Den består ai tre större öar: S : t Aignan 1. Misima (275 kvkm., 3;000 inv.), Sydöstön 1. Tagula (805 kvkm.), Duba (770 kvkm., 1,200 inv.) och ett antal små öar. Inalles 2,200 kvkm. Med undantag af några korallöar äro alla öarna höga och bergiga samt täckta med yppig vegetation. Infödingarna äro papuaer och kannibaler, ögruppen upptäcktes 1606 af Torres, hvilken betraktade den som en del af Nya Guinea, och namngafs af Bougainville 1768; men först Owen Stanley fann 1848, att det var en särskild arkipelag. I början af 1885 togos öarna i besittning af engelsmännen. J- F- N. Louisiana [lōīṡiä'nə]. 1. En af Amerikas förenta stater, kring Mississippis nedersta lopp och mynning, gränsar i s. till Mexikanska viken (sydligaste punkten under 29° n. br.), i v. till Texas (gräns: Sabinefloden och 94° v. lgd), i n. till Arkansas (gräns 33° n. br.), i ö. till staten Mississippi, mot hvilken gränsen utgöres af floden Mississippi, till 31° n. br., därefter denna parallellcirkel och slutligen af kustfloden Pearl river. 125,625 kvkm., hvaraf 8,000 kvkm. vatten. L. tillhör helt och hållet Mississippis aflagringsområde, är nästan alltigenom en alluvialslätt med en medelhöjd af 23 m. och når endast i nordvästra delen en höjd af 122 m. Omkr. 70 proc. af landet ligga lägre än 30 m. och nära 25 proc., d. v. s. hela kustområdet, lägre än 3 m. Detta område öfversvämmas af hvarje våldsammare springflod och af vattendragens vårflöden. Sydvästra delen är ett präriland, det öfriga är mest ett skogland med mycket artrik träd- och buskvegetation (sumpcypresser, vide, tupelos, Nyssa multiflora), magnolior, lager, plataner, ekar etc. samt på torrare ställen Diospyros-arter, lönn, alm och barrträd. De äldsta aflagringarna tillhöra krittiden och finnas i en zon, som börjar mellan Red river och Washita river samt i sydöstlig riktning drager ned mot Vermilion bay. Där finnes på flera ställen bergsalt. Den nordligaste delen af slätten är af tertiär ålder, det öfriga, som nämndt, kvartärbildningar. Den öfver 2.000 km. långa kusten har en mängd vikar (Vermilion, Atchafalaya bay, Timbalier bay, Lake Borgne m. fl.) och garneras af många sjöar, ett slags laguner med bräckt vatten, som faller och stiger med ebb och flod (Sabine, Calcasieu, Pontchartrain m. fl.). Nedanför Baton Rouge äro Mississippis stränder så låga, att man genom dammar (levees) måste skydda landet mot öfversvämning. Första anläggningen af de 1,200 km. dammar, som finnas längs Mississippi inom staten, representerar en utgift af 43 mill. doll. Ingen stat i unionen har så många vattendrag som L. Mississippi dels följer östra gränsen med serpentinartadt lopp, dels genomströmmar landet i sydöstlig riktning; hela dess längd inom eller på gränsen af L. är omkr. 950 km. Nedanför Red river börjar den sända mynningsarmar (bayous) ut till hafvet. Den upptager inom staten den stora Red river (se d. o.) och många smärre tillflöden. Bland Red rivers bifloder är Washita störst. Af andra floder märkas Pearl river ö. och Sabine river v. om Mississippi, båda gränsfloder, den förra segelbar under 612 km., den senare under 586 km. Inalles har staten 6,000 km. flod- och kanalvägar. Utom de förr nämnda kustsjöarna finnas många andra; de största äro Grand lake i deltaområdet och Caddo samt Red river lake i nordvästra delen af staten. Klimatet är halftropiskt och ovanligt jämnt. Medeltemperaturen för året varierade under perioden 1888--1906 mellan 21° C. i Port Eads längst i s. ö. och 18,5° i Lake Providence i n. ö. Medeltemperaturen för juli är öfver hela staten 27--28° och för januari mellan 8° och 13°. Äfven de kallaste orterna äro fullständigt frostfria 8--9 månader, och i kusttrakterna förekommer frost endast några dagar hvarje år. Nederbörden är störst i s. ö. och aftager mot n. v. I New Orleans är den i medeltal 1,463 mm. och för hela staten 1,400 mm. Sommaren är mera regnrik än någon annan årstid. Ett lätt snöfall är icke ovanligt i norra delen, men i söder faller snö ej oftare än en gång hvart tredje eller femte år. Orkaner (hurricanes) förekomma ofta på hösten, ibland åtföljda af förödande stormfloder. Malariafebern är allmänt utbredd; gula febern uppträder numera mindre ofta än förr. Växtvärlden är subtropisk med många alltid gröna arter. Palmer, cypresser, magnolior, epifyter i stor mängd, men äfven ask, ek och flera Pinusarter karakterisera L:s skogar, hvilka äro de vackraste i sitt slag, som unionen ännu har. I kuststräckan träffas såsom allestädes inom tropikerna mangroveträd. Af odlade växter intager bomullen första rummet, därefter sockerröret, ris, spannmål, batater, frukter af olika slag, särskildt apelsiner. Af inhemska djurarter förekomma bl. a. svarta björnen, varg, panter, opossum, vilda kattor, alligatorer, sköldpaddor, skallerormar och mockasinormar, örnar, ugglor, pelikaner, moskiter och en mångfald arter myror. Bland husdjuren är mulåsnan viktigast; den passar för landet bättre än hästen. Af mineralier har L. salt, svafvel, brunkol och gips; äfven förekommer petroleum. L:s hufvudnäring är jordbruket, hufvudsakligen i form af plantageodling. Inom jordbruksförhållandena skedde en fullständig omstörtning genom slafvarnas frigörande, ty därigenom utarmades en stor mängd plantageegare, hvilket medförde en regress inom näringen. Under senare tider har denna dock åter höjt sig. De viktigaste landtbruksprodukterna voro 1909 majs (18 mill. hl.), ris (4,5 mill. hl.) och sockerrör. (Det i L. tillverkade rörsockret, 1908 340,000 ton, är allt rörsocker, som tillverkas inom unionen.) Bomullsskörden lämnade 260,570 balar (å 180 kg.). Hafre, potatis och tobak odlas väl, men icke i större skala: 1908 voro endast 40 har planterade med tobak. Staten har vidare stor afkastning af sina vidsträckta skogar. Äfven fisket är af betydelse, speciellt ostronfisket, enär hela kusten omges af ostronbankar. -- Af petroleum erhöll man 1908 nära 11 mill. hl. och af bergsalt 947,000