Graham-land. Det upptäcktes 1838 af Dumont d'Urville. J. F. N. Louis-quatorze [loi-katårrs], fr. Se Ludvig den fjortondes stil. Louis-quinze [Iol-kä7s], fr. Se Ludvig den femtondes stil. Louis-seize [loi-säs], fr. Se Ludvig den sextondes stil. Louis-treize [loi-tras], fr. Se Ludvig den trettondes stil. Louisville [lō'isvil l. lō'ivil], största staden i nordamerikanska staten Kentucky, på södra stranden af Ohio, som där har ett fall af 8 m. på 3 km., hvilket kringgås medelst den 4 km. långa L.--Portland-kanalen (fullbordad 1830). 223,928 inv. (1910), hvaraf mer än 40,000 negrer. Staden som har en ytvidd af 10,3 kvkm., är mycket regelbunden, med fyra stora parker, flera squares och lekplatser för barn. Öfver floden gå tre broar till Jeffersonville och New Albany i Indiana, hvilka kunna betraktas som förstäder till L. Bland läroanstalter märkas ett universitet med konstskola och medicinsk fakultet, medicinska fakulteten af Kentucky univ., ett par andra medicinska skolor, ett presbyterianskt teologiskt seminarium, farmaceutisk och tandläkarskola. Unionen har där ett marinhospital och staten en blindskola jämte tryckeri för blinda samt sjukhus m. m. Sedan 1902 finnes ett offentligt bibliotek jämte ett museum och konstsamling. Staden är ock säte för en katolsk biskop. Stora hästkapplöpningar (Kentucky-Derby) hållas där årligen i maj. L. är ett stort handels- och industricentrum; dess tobaksmarknad är den största i världen och dess omsättning af visky, mulor, cement, fläsk, hvete, majs och trävaror är mycket stor. Fabrikernas tillverkningsvärde uppgick 1905 till 83,2 mill. doll., hvaraf 15,5 proc. på tobaksindustrien. Andra viktiga grenar äro kvarnindustrien samt tillverkning af läder, bomullsfröolja och -kakor, vagnar, landtbruksredskap samt gas- och vattenledningsrör. Staden anlades 1778, fick stadsprivilegier 1780 och namn efter Ludvig XVI i Frankrike, staternas bundsförvant i frihetskriget, och inkorporerades som city 1828. J. F. N. Loukum (grek. lukumia), turk., konfekt, gjord af socker, gummi och någon fruktsaft. Grekerna förtära dessa lukumia vanligen med kaffe eller vatten. Lukumádes kallas i Grekland ett slags pannkakor eller strufvor. Loulé [lålē], stad i portugisiska distriktet Faro (prov. Algarve), 8 km. n. v. om Faro, ännu omgifven med murar och torn från morernas tid. 22,511 inv. (1900). Korgflätning samt tillverkning af läder, porslin och arbeten af palmblad, agave- och espartofiber. Nära staden ligger en besökt vallfartskyrka, Nuestra Senhora da Pietada. (J. F. N.) Loulé flålé 1. låjlél. 1. Grefve Val de Reis f. 1775, 1807 upphöjd till markis af L., var gunstling hos portugisiske prinsen-regenten, sedermera konung Johan VI. Intagen af beundran för Napoleon I, förde han till denne en styrka af 8.0^r man. den s. k. lusitanska legionen, samt deltog i fälttågen 1809 och 1812. 1821 fölide han Johan från Brasilien till Portugal. Då han där sökte motverka den absolutistiska reaktionen, lät dom Miguel mörda honom, 29 febr. 1824. - 2. N u n o, markis och sedermera hertig af L., den föregåendes son, portugisisk statsman, f. 1801, d. 1875, förmäldes 1827 med Johan VI:s yngsta dotter, in-fantinnan Anna (f. 1806, d. 1857). Han tog från 1836 ganska verksamt del i det s. k. septembrist-partiets rörelser, blef 1851 marinminister i Sal-danhas ministär och var själf konseljpresident 1856-59, juli 1860-april 1865 och aug. 1869- maj 1870, sista gången störtad af Saldanha genom en militärkupp. Som politiker klandrades L. för brist på system, och han visade sig starkare i att utlofva reformer än att sätta dem i verket. Louny, tjechiska namnet på L a un (se d. o.). Loup de Ferriéres [15 d9 färriär]. Se Lupus af Ferriéres. Loupe [lo'p], fr. Se L u p p. Lour., vid växtnamn förkortning för portugisiske botanisten och missionären J o a o de Loureiro, f. 1710, d. 1791, författare till Flora cochinchi-nensis (2 bd, 1790; ny uppl. 1792). Lourdes [lōrd], stad i franska dep. Hautes-Pyrénées, i en vacker trakt vid Gave de Pau och järnvägen Toulouse--Bayonne. 7,228 inv. (1906). Stora marmor- och skifferbrott, stark boskapshandel, landtbruksskola och en gammal fästning (nu fängelse) på en klippa högt öfver staden. L:s ryktbarhet är väsentligen förbunden med Massabiellegrottan, där, såsom i den katolska världen allmänt tros, den heliga jungfrun flera gånger under loppet af 1858 uppenbarade sig för en 14-årig bondflicka Bernadette Soubirous (d. 1879) och som i synnerhet efter 1870 besökes af ofantliga pilgrimsskaror (årligen omkr. 600,000), särskildt 15 aug., Marias födelsedag. Uppenbarelseundret erkändes af biskopen i Tarbes 1862, och 1891 instiftade påfven Leo XIII en fest (11 febr.) till dess åminnelse. I grottan befinna sig en Mariastaty och den undergörande källan, hvars vatten återger de blinde synen samt gör de lytte och sjuke helbrägda och äfven försändes i flaskor. Grottan ligger i en ny stadsdel på vänstra sidan af floden. En stor vallfärdskyrka (Notre dame) byggdes där 1864--70, en annan kyrka, du Rosaire, 1884--89; dessutom ha uppstått många kapell, kloster, hotell och handelsbodar, i hvilka en vinstgifvande handel drifves med rosenkransar m. m. Efter L. ha flera religiösa kongregationer tagit sig namn. L. har gifvit ämne till Zolas ryktbara roman med samma namn. -- Jfr Hysteri, sp. 36. J. F. N. Loure [lōr], fr. 1. Föråldradt normandiskt instrument, liknande säckpipa. -- 2. Ett slags dans i måttligt tempo och trippeltakt med märkbar betoning af taktens början. 1 o. 2. A. L.* Loureiro [lårä'ero], J. de. Se Lour. Lourenço Marquez [lårẽso marke'ʃ]. 1. Det sydligaste af de 5 distrikt, hvari den del af den portugisiska kolonien (provinsen) Moçambique, som står under statens direkta förvaltning, är delad. L. är landet kring Delagoaviken och gränsar i s. till Natal, i v. till Swasiland och Transvaal samt omfattar 39,000 kvkm. med 80.000 inv. -- 2. Hufvudstad i kolonien Moçambique och i L. 1, vid Delagoaviken. 9,849 inv. (1908), hvaraf 4.691 européer; af de öfrige är något mer än hälften negrer, de andre asiater. Kaffrerna, som icke få