vistas i staden nattetid, bo på en närbelägen höjd, Berea. L. är säte för generalguvernören öfver Moçambique samt den förnämsta hamnen och handelsstaden i landet och står genom engelska, franska, tyska och portugisiska ångbåtslinjer i regelbunden förbindelse såväl med andra östafrikanska hamnar som med Europa. 1907 steg importen till ett värde af 14,8 mill. kr., exporten till 10,56 mill. kr., reexporten till 10,24 mill. kr. och transitohandeln till 74,7 mill. kr. De viktigaste importvarorna äro bomull, artiklar af järn, sprit, öl och vin, exportvarorna åter gummi, flera slags malmer, vax och elfenben. Sin stora betydelse som handelstad fick L. först genom anläggandet af Delagoavikens järnväg, som började byggas 1887 och 1890 hade nått gränsen till Transvaal (91 km.), men i juli 1895 förts fram till Pretoria (450 km.). 1906--10 byggdes en kortare linje, L.--Swasiland (75 km.). -- L. anlades 1545 och uppkallades efter sin grundläggare. J. F. N. Louth [laVth]. 1. Minsta grefskapet på Irland, det nordligaste i prov. Leinster, vid Irländska sjön. 818 kvkm. 63,402 inv. (1911; 107,657 inv. 1861). Med undantag af norra delen, halfön mellan Carlingford lough och Dundalkviken, som har en bergskedja af 600 m. höjd, är landet jämnt och fruktbart. Jordbruket är ock jämförelsevis högt utveckladt. Omkr. 48 proc. af arealen äro åkerjord. Vid kusten idkas fiske och ostronfångst. Hufvudstad Dundalk. - 2. Stad i engelska grefsk. Lindsey (Lincoln), genom en kanal förenad med kusten. 9,518 inv. (1901). Vacker gotisk kyrka, en "grammarschool" från Edvard VI:s tid. Järngjuteri och annan industri, l o. 2. (J- F. N.) Loutherbourg [loterbör]. Se Lutherbur g, Ph. J. Louther hills fläu'th9 hi'ls], äfven L o w t h e r s, en grupp af kullar i södra Skottland, mellan öfre Clyde och Nith, 769 m. ö. h., med blygrufvor vid Leadhills och Wanlockhead. J. F. N. Loutze, folkstam. Se J ii n. n a n, sp. 348. Louvain [lova'], flarn. Leuven, ty. Löwen, arrondissemangshufvudstad i belgiska prov. Bra-bant vid Dyle och en kanal från denna flod till Rupel, hvarigenom staden har segelbar förbindelse med Malines (Mecheln) och Schelde. 41,960 inv. (1909). Stadens forna vallar, nu förvandlade till promenader, ha en omkrets af 12 km., men en stor del af det område de innesluta upptages af trädgårdar och planteringar. Den nuv. befolkningen sysselsätter sig nästan uteslutande med jordbruk. De märkligaste byggnaderna äro det 1448- 69 i sengotisk stil uppförda stadshuset (se fig.), som i stil och dekorativ rikedom öfverträffar alla dylika byggnader, S:t Péterskyrkan, en korskyrka från 1400-talet, samt de s. k. hallarna, hvilka af väf-varskrået byggdes 1317 till varumagasin, men 1679 öfverlätos åt universitetet samt ännu vittna om sina grundläggares smak och rikedom. L. var på 1300-talet Brabants hufvudstad samt den största och rikaste handelsstaden i landet, med stor klädestillverkning, som en tid skall ha sysselsatt 4,000 väf-stolar. 1378 gjorde väfvarna uppror mot hertigen af Brabant, men besegrades, hvarefter en stor del af dem utvandrade till England. Från denna tid började L:s förfall. Nu är stadens klädesfabrikation obetydlig, och hufvudsakligen tillverkas där öl (af stort anseende i landet). L. har ett ryktbart universitet, målarakademi, musikläroverk, stora Stadshuset i Louvain. bibliotek, botanisk trädgård och naturaliesamlinsr samt ett af påfven Leo XIII stiftadt filosofiskt institut, en läroanstalt för politiska och sociala vetenskaper och en för handelsvetenskaper. Universitetet, ett katolicismens fäste, stiftadt 1426, gällde under 1500-talet för det förnämsta i Europa och besöktes af mer än 6,000 studenter. Det upphäfdes under franska revolutionskrigen, men återupprättades 1817 af nederländska regeringen. 1834 upphäfdes det af belgiska regeringen, men återställdes 1835 af prästerskapet genom medel, som d^tta samlat, och är fortfarande, liksom Bruxelles', ett "fritt" universitet, men kallas vanligen, i motsats till detta, för "det katolska" och är ett af hufvud-stöden för det konservativa partiet i Belgien. I förening med polytekniska skolan hade det 1909 -10 2,540 studerande. Dessutom finnas i L. ateneum, mellanskola för gossar och flickor, lärar-och lärarinneseminarium. - Vid L. besegrade kcnung Arnulf nordiska vikingar 891. Staden var länge residens för grefvarna af L., sedermera hertigar af Brabant. (J- F. N.) Louvel flove'1], Louis Pierre, hertigens af Berry mördare, f. 7 okt. 1783 i Versailles, afrät-tad 7 juni 1820, lärde sadelmakaryrket. Med anledning af de främmande arméernas invasion i Frankrike 1814 fattade han ett dödligt hat till den bourbonska dynastien. Han begaf sig till Elba och fick vid Napoleons stall en plats, som han lämnade först efter slaget vid Waterloo, hvarefter han skaffade sig en befattning vid det kungliga stallet, alltjämt rufvande på planen att utrota bourbonerna, hvilkas intåg i Paris under främmande protektion djupt upprört honom. 13 febr. 1820 sårade han dödligt konung Ludvig XVIILs brorson, her-