1175 Louvre-kolonnaden-Lowe 1176 Ludvig Filip och Napoleon III delvis ett virrvarr af trånga gränder, men är nu planerad. Den kallas närmast L. Square du L. (förr Place Napoleon III; med planteringar, u u). Väster därom vidtager den dubbelt bredare Place du carrousel (C) med en triumfbåge (t), rest af Napoleon I 1806 ff. och bildande infarten till T. På platsen upprestes 1886 Gambettamonumentet (afbildadt i art. Gam bet t a, sp. 686), och bakom detta står La Fayettes ryttarstaty. Den numera planterade Place du carrousel fortsätter v. om T:s förra plats i den stora, härliga Tuileriesträdgården, i hufvudsak planlagd af Le Nötre, med orangeri, bollhus, fontäner och en stor mängd skulpturverk, bland dem åtskilliga, som tillhöra den moderna franska skulpturens yppersta. Äfven planteringarna omkring den gamla delen af Louvre prydas af skulpturverk, ärestoder öfver konstnärer: Ve-lasquez (ryttarstaty), Boucher, Meissonier och Kaffet. - Om Louvre och dess historia se arbeten af Babeau (1895), Guédy (planschverk 1905) och Geffroy (dito, 1909). En vägledande skildring af museerna började 1909 utges (hittills finnes endast en del om målningar och teckningar, af J. Guiffrey). G-g N. Louvre-kolonnaden [lövr-]. Se Louvre, sp. 1172. Louvre-museet [lovr-]. Se Louvre, sp. 1173 -74. Louvre-stil [lovr-], bygnk., den rika franska renässansstil, som rådde under senare hälften af 1500-talet och början af 1600-talet. Louys [lois], Pierre, fransk författare, f. 1870 i Paris, debuterade 1891 med diktsamlingen Astarté, som följdes af öfversättningar från Mel-eager och Lukianos, prosaskildringarna Leda (1893), Chrysis (s. å.), Ariane (1894), La maison sur le NU (s. å.), Les chansons de Bilitis (s. å.), Aphrodite (1896; sv. öfv. 1899 och 1906; däraf gjorde 1906 Louis de Gramont en "musikalisk dram" för Opera comique, med musik af Camille Erlanger), Byblis changée en jontaine (1898), La femme et le pantin (1899), Une volupté nouvelle (s. å.), Les aventures du roi Pausole (1901), San-guines (1903) och Archipel (19^6). L. är en lärd och hängifven beundrare af den hedniska skönhetskulten och njutningslystnaden, och det är uteslutande för att förhärliga dem, som han skrifver sina utsökta, men väl ohöljda pasticher. Se Levertin, "Utländsk litteratur" (1909). . Lov., vid latinska djurnamn förkortning för svenske zoologen S. L. Loven (se Loven 4). Low [låu'l. S et h, nordamerikansk ämbetsman, f. 18 jan. 1850 i Brooklyn, började sin bana som affärsman, var 1882-86 borgmästare i Brooklyn och genomförde där ett af politiska partihänsyn oberoende ämbetstillsättningssystem. 1890-1901 var L. president för Columbia university i New York, till hvars bibliotek han donerade l mill. doll. och för hvars fastare organisation han med stor framgång verkade. L. uppställdes 1897 som af partier obunden reformvänlig kandidat vid borgmästarvalet i New York, föll igenom efter en ytterst häftig och lifligt uppmärksammad valstrid, men valdes 1900 och innehade borgmästarsysslan 1901-03. Han var ett af Förenta staternas ombud vid första Haagkonferensen (1899). Low [iåu'l, Will Hicok, nordamerikansk målare, f. 1853 i Albany, studerade under 5 år i Paris, har därefter varit bosatt i New York, målat genretaflor (Maj, Br ef vet, Vid brunnen), illustrerat Keats' "Lamia" och "Odes and sonnets" samt skrifvit artiklar i konsttidskrifter. L. är representerad i museer i New York, Chicago m. fl. nordamerikanska städer G-g N. Lövart (höll. loef, loefwaarts), sjöv., vindsidan, den sida, hvarifrån vinden kommer. L. H.* Lovat, flod i ryska guv. Vitebsk, Pskov och Nov-gorod, kommer från sjön Savjesno och faller ut genom flera armar i limen. Längd 497 km. Trots forsar är floden segelbar från Velikiie-Luki. (J. F. N.) Lovat [la'vot], lord. Se Fraser 1. Lovafs scouts [la'vots skäu'ts]. Se F r a s e r 3. Low church [l£u' tj§'tj], eng., den lågkyrkliga riktningen inom engelska statskyrkan. Se England, sp. 596, E p i s k o p alk yr k an, sp. 714, och H i g h church. Lowe [lål?], sir Hudson, engelsk general, Napoleon I:s fångvaktare, f 28 juli 1769 i Gal-way, d. 10 jan. 1844 i Chelsea, deltog från 1793 i krigen mot Frankrike och stred därunder bl. a. vid Toulon, på Corsica, i Portugal och Egypten, höll juni 1806-okt. 1808 Capri besatt med en bataljon korsikanska emigranter (The corsican rangers) och ett maltesiskt regemente, men måste sedan gifva sig åt den franske generalen Lamarque, som anföll ön med flerdubbelt starkare trupper. L. deltog 1809 i eröfringen af Joniska öarna, var en kort tid provisorisk guvernör där, återvände hem 1812 och utnämndes s. å. till öfverste. Han sändes i jan. 1813 att inspektera en med engelska subsidier uppsatt "rysk-tysk legion" af tyska desertörer från franska hären under reträtten från Moskva och åtföljde därvid sir Alexander Hopes beskickning till Stockholm. Under fälttåget 1813 -14 åtföljde han först ryska och sedan preussiska armén samt deltog i bl. a. slagen vid Bautzen och Leipzig. I april 1814 förde han från Paris till London nyheten om Paris' fall och Napoleons abdikation samt adlades då och utnämndes till generalmajor. I södra Frankrike, där han under "de hundra dagarna" intagit Marseille (juli 1815). mottog L. underrättelse om sin utnämning till Napoleons fångvaktare och utsågs samtidigt af Ostindiska kompaniets direktörer till guvernör på S:t Helena, dit han anlände 14 april 1816. Många af de anklagelser, som Napoleon och dennes omgifning hopat öfver L., ha uppvisats vara grundlösa eller öfverdrifna, men han kan ej frikännas ifrån att ha vid fångens behandling visat sifif pedantisk i småsaker och esomoftast taktlös. Efter Napoleons död (5 maj 1821) återvände L. till England. Han var 1825-30 befälhafvare öfver trupperna på Ceylon och blef 1830 generallöjtnant. För att försvara sitt beteende mot Napoleon ut<?af L. 1830 Memorial relatif å la cavtivité de Navoléon å S:te Hé-léne ("Memoirer af sir Hudson Lowe etc.", 1831). Han efterlämnade en rikhaltig: samling bref och anteckningar, "The Lowe papers" (nu i British museum), på grundvalen hvaraf W. Forsyth utgaf det för L. apologetiska arbetet "History of the captivity of Napoleon ät S:t Helena" (3 bd, 1853). Jfr R. C. Seaton, "Napoleon's captivity in relä-