1177 Lowe-Lovelace 1178 tion to sir Hudson L." (1903), och under art. Napoleon l anförd litteratur om dennes fångenskap på S:t Helena. V- s~£-Lowe [låu7], Robert, vissouat Sherbrooke, engelsk statsman, f. 4 dec. 1811, d. 27 juli 1892, blef advokat i London, men begaf sig 1842 till Sydney i Australien, där han som praktiserande jurist hastigt förvärfvade betydlig förmögenhet. Som medlem af Nya Syd-Wales' lagstiftande församling, sedan 1843, blef han ledare för det demokratiska partiet och visade sig verksam i synnerhet för undervisningsväsendets utveckling. Han återvände 1850 till England, invaldes 1852 i underhuset och satt där (som liberal) till 1880. Han var efter toryministärens fall sekreterare i Board of control (departementet för Indien) i lord Aberdeens koalitionsministär (dec. 1852-jan. 1855) och, efter att någon tid ha gjort opposition mot kabinettet Palmerston, sedan aug. 1855 vice president i Board of trade (handelsdepartementet) i Palmerstons ministär till dess fall i febr. 1858. Då Palmerston i juni 1859 bildade sin andra ministär, blef L. vice president i Committee of coun-cil ön education (undervisningsminister) och medlem af kabinettet, men af gick i april 1864, emedan motståndarna till hans system för statsunderstöd åt läroverken tillfogat honom ett nederlag i fråga om publiceringen af skolinspektörernas rapporter. Efter Palmerstons död (1865) anmodades L. ej att ingå i det af Russell rekonstruerade kabinettet, enär han motsatte sig rösträttens utsträckning, och under de stora rösträttsdebatterna 1866 och 1867 bekämpade L. med glänsande vältalighet och lidelsefull häftighet väsentliga delar af först Russeils och sedan Disraelis förslag till rösträttsreform, bidrog af görande till Russellska ministärens fall, men kände sig djupt besviken af Disraelis "språng ut i mörkret". Hans lilla fronderande grupp kallades på skämt "adullamiter" (se d. o.). L. blef i dec. 1868 finansminister (chan-cellor of the exchequer) i Gladstones första kabinett, men emedan åtskilliga af hans åtgärder som finansminister (bl. a. ett sedermera återtaget förslag om skatt på tändstickor) väckte missnöje, öfvertog han i stället i aug. 1873 inrikesportföljen, som han innehade till ministärens fall i febr. 1874. Af Gladstones andra kabinett blef han icke medlem, men upphöjdes i stället (maj 1880) som vis-count Sherbrooke till medlem af öfverhuset, där han dock ej spelade någon politisk roll. Genom glänsande vältalighet, grundlig filosofisk och klassisk bildning samt omfattande kunskaper i undervisnings- och finansväsendet förvärfvade L. hastigt stort inflytande inom parlamentet, men förspillde det nästan alldeles genom sin själfffoda doktrina-rism. En samling af L:s tal rörande parlamentsreformen utkom 1867. Jfr biografier af A. Pat-.chett Martin (2 bd, 1893) och Ho<ran (s. å.) samt J. Bryce, "Studies in contemporary biography" (1903). E-w. iv.s-g.) Lovec [låVetj], turk. Loftscha, stad i Bulgarien, s. om Plevna, vid Donaus biflod Osma. 8,048 inv. (1900). Garfverier. - L. besattes 17 juli 1877 af ryssarna och återeröfrades 27 s. m. af turkärna under Osman pascha, som starkt befäste ställningarna vid L. för att trygga sin för-bindelseväg till Sofia. När ryssarna mot slutet af aug. fått förstärkningar, inledde de sin nya f ramryckning mot Plevna med ett frontanfall mot L., hvilket 3 sept. utfördes af två divisioner under Imeretinskij och Skobelev. Turkarna förjagades från sina ställningar och ledo under återtåget stora förluster. Lovedale [Ia7vdéil], missionsstation i Kapkolo-nien, vid Tyumie (Chumie), ett tillflöde till Keis-kama, omkr. 4 km. n. om staden Alice, anlades 1824 af Glasgows missionssällskap och är sedan 1841 förenadt med ett missionsinstitut, i hvilket färgade och hvita af båda könen utan åtskillnad undervisas i nästan alla vetenskapens grenar äfvensom i åtskilliga tekniska yrken, hvarjämte anstalten har jordbruk och tryckeri samt sjukhus. Dess undervisningsmetoder ha i stor utsträckning upptagits af andra dylika läroanstalter. L. underhål-les nu af Skottlands förenade frikyrka. Lovejoy [laVdja!]. 1. E Ii j ah P arish L., nordamerikansk abolitionist, f. 9 nov. 1802 i Albion, Maine, mördad 6 nov. 1837. Se Alton-tragedien. Biogr, af H. Tanner, "The martyrdom of L." (1831) - 2. O w en L., den föregåendes broder, abolitionist, f. 6 jan. 1811 i Albion, Maine, d. 25 mars 1864 i Brooklyn, beslöt 1837 under intrycket af sin broders död att egna sitt lif åt kampen mot negerslafveriet, blef 1838 pastor vid en kongregationalistförsamling i Princeton, Illinois, och anordnade trots upprepade förbud protestmöten mot negerslafveriet, utan att låta afskräcka sig af de dryga böter, som ådömdes honom. L. blef 1854 medlem af Illinois' legislatur och fortsatte såväl där som i kongressen, i hvilken han invaldes 1856, sin med åren allt framgångsrikare abolitionistiska propaganda, l-2. V. S-g. Lovelace [laMeis], namn på hjälten i S. Richardsons roman "Clarissa Harlowe" (1749), har blifvit en mycket använd beteckning för en oemotståndligt älskvärd, men utsväfvande och hänsynslös kvinnoeröfrare. Lovelace [laMéis], sir Richard, engelsk skald, f. 1618, d. 1658, var en af de mest lysande och uppburne kavaljererna vid Karl I:s hof. Under parlamentets strid med konungamaktens försvarare slöt L. sig uppoffrande till de senare och hölls två gånger fängslad af möt-partiet. I sin 1649 utgifna diktsamling Lu-casta (eg. Lux casta, "det kyska ljuset''*, hans benämning på sin älskade) framstår L. som metafysisk lyriker, allvarlig, ofta