Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louvre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Lowe-Lovelace
1178
tion to sir Hudson L." (1903), och under art. Napoleon
l anförd litteratur om dennes fångenskap på S:t
Helena. V- s~£-Lowe
[låu7], Robert, vissouat Sherbrooke, engelsk
statsman, f. 4 dec. 1811, d. 27 juli 1892, blef
advokat i London, men begaf sig 1842 till Sydney i
Australien, där han som praktiserande jurist hastigt
förvärfvade betydlig förmögenhet. Som medlem af Nya
Syd-Wales’ lagstiftande församling, sedan 1843, blef
han ledare för det demokratiska partiet och visade
sig verksam i synnerhet för undervisningsväsendets
utveckling. Han återvände 1850 till England, invaldes
1852 i underhuset och satt där (som liberal) till
1880. Han var efter toryministärens fall sekreterare
i Board of control (departementet för Indien) i lord
Aberdeens koalitionsministär (dec. 1852-jan. 1855)
och, efter att någon tid ha gjort opposition
mot kabinettet Palmerston, sedan aug. 1855 vice
president i Board of trade (handelsdepartementet) i
Palmerstons ministär till dess fall i febr. 1858. Då
Palmerston i juni 1859 bildade sin andra ministär,
blef L. vice president i Committee of coun-cil
ön education (undervisningsminister) och medlem
af kabinettet, men af gick i april 1864, emedan
motståndarna till hans system för statsunderstöd åt
läroverken tillfogat honom ett nederlag i fråga om
publiceringen af skolinspektörernas rapporter. Efter
Palmerstons död (1865) anmodades L. ej att ingå i
det af Russell rekonstruerade kabinettet, enär han
motsatte sig rösträttens utsträckning, och under de
stora rösträttsdebatterna 1866 och 1867 bekämpade
L. med glänsande vältalighet och lidelsefull
häftighet väsentliga delar af först Russeils
och sedan Disraelis förslag till rösträttsreform,
bidrog af görande till Russellska ministärens fall,
men kände sig djupt besviken af Disraelis "språng ut
i mörkret". Hans lilla fronderande grupp kallades på
skämt "adullamiter" (se d. o.). L. blef i dec. 1868
finansminister (chan-cellor of the exchequer) i
Gladstones första kabinett, men emedan åtskilliga
af hans åtgärder som finansminister (bl. a. ett
sedermera återtaget förslag om skatt på tändstickor)
väckte missnöje, öfvertog han i stället i aug. 1873
inrikesportföljen, som han innehade till ministärens
fall i febr. 1874. Af Gladstones andra kabinett blef
han icke medlem, men upphöjdes i stället (maj 1880)
som vis-count Sherbrooke till medlem af öfverhuset,
där han dock ej spelade någon politisk roll. Genom
glänsande vältalighet, grundlig filosofisk och
klassisk bildning samt omfattande kunskaper i
undervisnings- och finansväsendet förvärfvade
L. hastigt stort inflytande inom parlamentet, men
förspillde det nästan alldeles genom sin själfffoda
doktrina-rism. En samling af L:s tal rörande
parlamentsreformen utkom 1867. Jfr biografier
af A. Pat-.chett Martin (2 bd, 1893) och Ho<ran
(s. å.) samt
J. Bryce, "Studies in contemporary biography"
(1903). E-w.
iv.s-g.)
Lovec [låVetj], turk. Loftscha, stad i Bulgarien,
s. om Plevna, vid Donaus biflod Osma. 8,048
inv. (1900). Garfverier. - L. besattes 17 juli 1877 af
ryssarna och återeröfrades 27 s. m. af turkärna under
Osman pascha, som starkt befäste ställningarna vid
L. för att trygga sin för-bindelseväg till Sofia. När
ryssarna mot slutet af aug. fått förstärkningar,
inledde de sin nya f ramryckning mot Plevna med ett
frontanfall mot L., hvilket 3 sept. utfördes af två
divisioner under Imeretinskij och Skobelev. Turkarna
förjagades från sina ställningar och ledo under
återtåget stora förluster.
Lovedale [Ia7vdéil], missionsstation i Kapkolo-nien,
vid Tyumie (Chumie), ett tillflöde till Keis-kama,
omkr. 4 km. n. om staden Alice, anlades 1824 af
Glasgows missionssällskap och är sedan 1841 förenadt
med ett missionsinstitut, i hvilket färgade och
hvita af båda könen utan åtskillnad undervisas i
nästan alla vetenskapens grenar äfvensom i åtskilliga
tekniska yrken, hvarjämte anstalten har jordbruk och
tryckeri samt sjukhus. Dess undervisningsmetoder
ha i stor utsträckning upptagits af andra dylika
läroanstalter. L. underhål-les nu af Skottlands
förenade frikyrka.
Lovejoy [laVdja!]. 1. E Ii j ah P arish L.,
nordamerikansk abolitionist, f. 9 nov. 1802 i Albion,
Maine, mördad 6 nov. 1837. Se Alton-tragedien. Biogr,
af H. Tanner, "The martyrdom of L." (1831) - 2. O
w en L., den föregåendes broder, abolitionist,
f. 6 jan. 1811 i Albion, Maine, d. 25 mars 1864 i
Brooklyn, beslöt 1837 under intrycket af sin broders
död att egna sitt lif åt kampen mot negerslafveriet,
blef 1838 pastor vid en kongregationalistförsamling
i Princeton, Illinois, och anordnade trots upprepade
förbud protestmöten mot negerslafveriet, utan att
låta afskräcka sig af de dryga böter, som ådömdes
honom. L. blef 1854 medlem af Illinois’ legislatur
och fortsatte såväl där som i kongressen, i hvilken
han invaldes 1856, sin med åren allt framgångsrikare
abolitionistiska propaganda, l-2. V. S-g. Lovelace
[laMeis], namn på hjälten i S. Richardsons roman
"Clarissa Harlowe" (1749), har blifvit en mycket
använd beteckning för en oemotståndligt älskvärd,
men utsväfvande och hänsynslös kvinnoeröfrare.
Lovelace [laMéis], sir Richard, engelsk skald,
f. 1618, d. 1658, var en af de mest lysande och
uppburne kavaljererna vid Karl I:s hof. Under
parlamentets strid med konungamaktens försvarare
slöt L. sig uppoffrande till de senare och hölls två
gånger fängslad af möt-partiet. I sin 1649 utgifna
diktsamling Lu-casta (eg. Lux casta, "det kyska
ljuset’’*, hans benämning på sin älskade) framstår
L. som metafysisk lyriker, allvarlig, ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
