Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louvre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Loveling-Loven
1180
svårfattlig, men stundom fulländad, såsom i den
vemodsfulla, tjusande dikten To Althcea from
prison. Hans samlade dikter utgåfvos senast af
W. C. Hazlitl 1864.
Loveling flo^elinch]. 1. Kosalie L., nederländsk
författarinna, f. 1834, d. 1875, skref i förening med
sin nedannämnda syster Gedichten (1870) och ett par
novellsamlingar samt ensam berättelserna Polydoor en
Theodoor (1882) och Nouellen (1886). - 2. V i r g i n
i e L., den föregåendes syster, f. 1836, har utgifvit
ett stort antal noveller af flamländsk stämning,
t. ex. Het hoofd van’t Huis (1883), Een dure eed
(1891; 8:e uppl. 1904) och Mijnheer Connehaye (1895).
Lowell [laVil], stad i nordamerikanska staten
Massachusetts, vid föreningen af floderna Concord
och Merrimac, hvilkas fall lämna drifkraft åt stadens
fabriker. 106,294 inv. (1910). L. har blifvit kalladt
"Spindelstaden" och "Amerikas Manchester" på grund
af sin stora bomullsindustri (värde 1905: 19,3
mill. doll.), men där tillverkas äfven ylleväfnader
(4,5 mill. doll.), strumpvaror (3,s mill. doll.),
mattor, maskiner, patentmedicin, skodon, gummivaror,
parfymer m. m. Hela tillverkningsvärdet vid L:s
fabriker uppgafs 1905 till nära 47 mill. doll. Där
finnes en väfskola (sedan 1897), som lämnar
undervisning i väfnadskonst, färgning samt
mönsterritning. Den första yllefabriken började sin
verksamhet 1823, och 1836 blef L. stad. Wbg. Loweil
[laVil], James Russel l, amerikansk skald, f. 22
febr. 1819 i Cambridge i Massachusetts, d. där 12
aug. 1891, kallades 1855 till Longfellows efterträdare
som lärare i moderna språk och litteratur vid
Harvard-universitetet samt var amerikansk minister
1877-89 i Madrid och 18.80-85 i London. Han utgaf
1857-62 "Atlantic monthly"’ och 1863-72 "North
ame-rican review". L. har kallats den siste af
de nordamerikanske klassikerna. Hans sångmö trifs
ypperligt i de stora städernas larm, men återger
äfven naturbilder med imnet och skärpa. Stark
frihetskärlek, rättframhet, som ej skyr att uttala
sin vanvördnad mot allt föråldradt, och snabb,
gnistrande, ofta vårdslös stil äro utmärkande drag
i hans dikter. Mest omtyckta äro The Biglow papers
(2 bd, 1848-65), ett angrepp på nordstaternas alltför
stora eftergifvenhet mot södern, den första stora
satiren i nordamerikansk litteratur; The vision of
sir Launfal (1846), som tillhör sagokretsen kring
kung Arthur, Under the willows (1869), The cathedral
(1870), Memorial poems (1877) och Hearfs-ease and rue
(1888). I A fable for critics (1848) företog han på
vers en skämtsam mönstring med sitt fäderneslands
författare. Bland hans essayer märkas Fireside travels
(1864) och Among my looks (1870) samt, framför allt,
hans många litteraturkritiska uppsatser, rika på
lärdom, slående karakteristik och präglade i en per-
sonlig, briljant form. L:s Writings utgåfvos i 11 bd
1890, hans Letters utgåfvos i 2 bd 1894. Se biogr,
af Underwood (1893), E. E. Hale (1898), Scudder (1901)
och Greenslet (1905).
Loweli [laVil], P er civ al, amerikansk
astronom, f. 13 mars 1855 i Boston, direktor
för Lowell-observatoriet i Flagstaff (Arizona)
sedan 1894 och professor vid Massachusetts
institute of technology sedan 1902. Han är
bekant genom åtskilliga undersökningar och
arbeten öfver planeternas ytför-hållanden och
spektra, öfver Merkurius’ och Venus’ rotation
m. m. Flera af hans observations-resultat,
särskildt beträffande de s. k. kanalerna på Mars’
yta (se Mars), äro emellertid mycket omstridda.
B-d.
Lowell institute [laVil i’nstitiöt], stiftadt af John
Lowell (f. 1799, d. 1836). Se Boston, sp. 1279.
Loven, svensk släkt, härstammar från en bondson från
Loshults socken, Kristianstads län, Per Månsson
(f. 1718, d. 1785), som efter sin födelsesocken
kallade sig L o v e n i u s, sedan Loven, och 1753
blef kyrkoherde i Rengs och Stora Hammars pastorat
af Lunds stift. En af hans söner, Kristian L. (se
L. 1) var en af Stockholms mest ansedda köpmän,
och dennes son, generalmajoren Per Kristian L. (se
L. 3), adlades 1864, med bibehållande af sitt namn,
men slöt 1878 själf sin adliga ätt.
1. Kristian L., köpman, f. 21 febr. 1765 i
Rengs prästgård, d. 11 febr. 1854 i Stockholm,
blef student i Lund 1777, gick 1781 till
sjöss, blef efter svensk, engelsk och holländsk
kofferdi-fart 1790 fänrik vid örlogsflottan samt
utmärkte sig i finska sjökriget flera gånger,
särskildt vid reträtten från Yiborg. Efter freden
1790 tog L. afsked samt blef kofferdiskeppare
och borgare i Stockholm. 1801 började han
grosshandel, upptog 1825 en bolagsman, då firman
fick namnet "Loven & Co", och utgick 1834 ur firman.
Han blef 1802 illiterat rådman och var 1813-39
handelsborgmästare i Stockholm samt bevistade som
en af huf-vudstadens fullmäktige i borgarståndet
riksdagen i Örebro 1810. L. var allmänt aktad för
redbarhet och praktisk duglighet samt togs ofta i
anspråk för allmänna angelägenheter.
2. Nils L., den föregåendes brorson,
öfver-sättare, kulturhistoriker, f. 18 juni 1796 i
Renir, Skåne, d. 10 febr.
1858 i Espö prästgård, vardt student i Lund 1811,
promoverades 1817 till filos, magister och kallades
1820 till docent i litteraturhistoria där. Han
prästvigdes 1821, vardt 1823 regementspastor vid
Vendes artilleriregemente, 1830 kyrkoherde i östra
och Västra Vemmen-hög (Skåne) och 1837 prost. 1848
kallades han till kyrkoherde i Espö och Klagstorp,
hvilket pastorat han tillträdde 1850. L. började sin
vittra bana med en tolkning af Th. Moores "Dikter"
(l:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
