1179 Loveling-Loven 1180 svårfattlig, men stundom fulländad, såsom i den vemodsfulla, tjusande dikten To Althcea from prison. Hans samlade dikter utgåfvos senast af W. C. Hazlitl 1864. Loveling flo^elinch]. 1. Kosalie L., nederländsk författarinna, f. 1834, d. 1875, skref i förening med sin nedannämnda syster Gedichten (1870) och ett par novellsamlingar samt ensam berättelserna Polydoor en Theodoor (1882) och Nouellen (1886). - 2. V i r g i n i e L., den föregåendes syster, f. 1836, har utgifvit ett stort antal noveller af flamländsk stämning, t. ex. Het hoofd van't Huis (1883), Een dure eed (1891; 8:e uppl. 1904) och Mijnheer Connehaye (1895). Lowell [laVil], stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid föreningen af floderna Concord och Merrimac, hvilkas fall lämna drifkraft åt stadens fabriker. 106,294 inv. (1910). L. har blifvit kalladt "Spindelstaden" och "Amerikas Manchester" på grund af sin stora bomullsindustri (värde 1905: 19,3 mill. doll.), men där tillverkas äfven ylleväfnader (4,5 mill. doll.), strumpvaror (3,s mill. doll.), mattor, maskiner, patentmedicin, skodon, gummivaror, parfymer m. m. Hela tillverkningsvärdet vid L:s fabriker uppgafs 1905 till nära 47 mill. doll. Där finnes en väfskola (sedan 1897), som lämnar undervisning i väfnadskonst, färgning samt mönsterritning. Den första yllefabriken började sin verksamhet 1823, och 1836 blef L. stad. Wbg. Loweil [laVil], James Russel l, amerikansk skald, f. 22 febr. 1819 i Cambridge i Massachusetts, d. där 12 aug. 1891, kallades 1855 till Longfellows efterträdare som lärare i moderna språk och litteratur vid Harvard-universitetet samt var amerikansk minister 1877-89 i Madrid och 18.80-85 i London. Han utgaf 1857-62 "Atlantic monthly"' och 1863-72 "North ame-rican review". L. har kallats den siste af de nordamerikanske klassikerna. Hans sångmö trifs ypperligt i de stora städernas larm, men återger äfven naturbilder med imnet och skärpa. Stark frihetskärlek, rättframhet, som ej skyr att uttala sin vanvördnad mot allt föråldradt, och snabb, gnistrande, ofta vårdslös stil äro utmärkande drag i hans dikter. Mest omtyckta äro The Biglow papers (2 bd, 1848-65), ett angrepp på nordstaternas alltför stora eftergifvenhet mot södern, den första stora satiren i nordamerikansk litteratur; The vision of sir Launfal (1846), som tillhör sagokretsen kring kung Arthur, Under the willows (1869), The cathedral (1870), Memorial poems (1877) och Hearfs-ease and rue (1888). I A fable for critics (1848) företog han på vers en skämtsam mönstring med sitt fäderneslands författare. Bland hans essayer märkas Fireside travels (1864) och Among my looks (1870) samt, framför allt, hans många litteraturkritiska uppsatser, rika på lärdom, slående karakteristik och präglade i en per- sonlig, briljant form. L:s Writings utgåfvos i 11 bd 1890, hans Letters utgåfvos i 2 bd 1894. Se biogr, af Underwood (1893), E. E. Hale (1898), Scudder (1901) och Greenslet (1905). Loweli [laVil], P er civ al, amerikansk astronom, f. 13 mars 1855 i Boston, direktor för Lowell-observatoriet i Flagstaff (Arizona) sedan 1894 och professor vid Massachusetts institute of technology sedan 1902. Han är bekant genom åtskilliga undersökningar och arbeten öfver planeternas ytför-hållanden och spektra, öfver Merkurius' och Venus' rotation m. m. Flera af hans observations-resultat, särskildt beträffande de s. k. kanalerna på Mars' yta (se Mars), äro emellertid mycket omstridda. B-d. Lowell institute [laVil i'nstitiöt], stiftadt af John Lowell (f. 1799, d. 1836). Se Boston, sp. 1279. Loven, svensk släkt, härstammar från en bondson från Loshults socken, Kristianstads län, Per Månsson (f. 1718, d. 1785), som efter sin födelsesocken kallade sig L o v e n i u s, sedan Loven, och 1753 blef kyrkoherde i Rengs och Stora Hammars pastorat af Lunds stift. En af hans söner, Kristian L. (se L. 1) var en af Stockholms mest ansedda köpmän, och dennes son, generalmajoren Per Kristian L. (se L. 3), adlades 1864, med bibehållande af sitt namn, men slöt 1878 själf sin adliga ätt. 1. Kristian L., köpman, f. 21 febr. 1765 i Rengs prästgård, d. 11 febr. 1854 i Stockholm, blef student i Lund 1777, gick 1781 till sjöss, blef efter svensk, engelsk och holländsk kofferdi-fart 1790 fänrik vid örlogsflottan samt utmärkte sig i finska sjökriget flera gånger, särskildt vid reträtten från Yiborg. Efter freden 1790 tog L. afsked samt blef kofferdiskeppare och borgare i Stockholm. 1801 började han grosshandel, upptog 1825 en bolagsman, då firman fick namnet "Loven & Co", och utgick 1834 ur firman. Han blef 1802 illiterat rådman och var 1813-39 handelsborgmästare i Stockholm samt bevistade som en af huf-vudstadens fullmäktige i borgarståndet riksdagen i Örebro 1810. L. var allmänt aktad för redbarhet och praktisk duglighet samt togs ofta i anspråk för allmänna angelägenheter. 2. Nils L., den föregåendes brorson, öfver-sättare, kulturhistoriker, f. 18 juni 1796 i Renir, Skåne, d. 10 febr. 1858 i Espö prästgård, vardt student i Lund 1811, promoverades 1817 till filos, magister och kallades 1820 till docent i litteraturhistoria där. Han prästvigdes 1821, vardt 1823 regementspastor vid Vendes artilleriregemente, 1830 kyrkoherde i östra och Västra Vemmen-hög (Skåne) och 1837 prost. 1848 kallades han till kyrkoherde i Espö och Klagstorp, hvilket pastorat han tillträdde 1850. L. började sin vittra bana med en tolkning af Th. Moores "Dikter" (l:a