Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Loven
1184
tagghudingarnas, särskildt sjöborrarnas, morfologi:
Ktudes sur les échino’ides (1874) och Ön Pour-talesia,
a genus of Echinoidea (1883) - arbeten, hvilkas
resultat för kännedomen om sjöborrkroppens morfologi
äro af grundläggande betydelse cch därför sedan länge
ingått i hand- och lärobokslitteraturen. - L. är
grundläggare af Kristinebergs 1877 öppnade zoologiska
station för utforskningen af hafsdjuren. Biogr,
af Hj. Théel, "Sven L." (1903).
5. Johan Henrik L., den föregåendes
kusins son, ämbetsman, f. 19 sept. 1827 i Stockholm,
d. där 26 jan. 1908, blef student i Uppsala
1845, filos, doktor 1851 efter att ha försvarat
afh. Bidrag till historien om 1650 års riksdag, aflade
juris utri-usque kandidatexamen 1856 och förordnades
1858 till docent i juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet. 1860 blef L. adjungerad led. af Svea
hofrätt och erhöll 1866 fullmakt som assessor
där, men verkade 1864 -74 som expeditionschef
i Finansdepartementet. Då H. V. Bredberg 1874
utträdde ur konungens råd, utnämndes L. efter honom
till konsultativt statsråd, lämnade detta ämbete
1889 och var sedermera, till 1892, president i
Kammarrätten. L. var led. af Mus. akad. (1868) och
blef vid Uppsala universitets jubelfest 1877 juris
hedersdoktor.
6. Otto Kristian L., den föregåendes broder,
anatom och fysiolog, f. 12 mars 1835 i Stockholm, d.
25 juni 1904 på sitt landställe Kors-udden
vid Skurusund nära Stockholm, blef student
i Uppsala 1852, studerade vid Karolinska institutet
i Stockholm, undergick där kirurgie magisterexamen
1861 och blef 1863 med. doktor i Lund, efter det
han utgifvit afh. Studier och undersökningar öfver
benväfna-den förnämligast med afseende på dess
utveckling. Under sin studietid omfattades han med
stor vänskap af Anders Eetzius och var under ett par
års tid t. f. adjunkt i anatomi och fysiologi vid
Karolinska institutet. Därjämte hade han 1857-58
företagit en längre utländsk resa, under hvilken
han bl. a. besökte flera af utlandets förnämsta
medicinska skolor, samt 1860-61 som uppbördsläkare
deltagit l korvetten "Najadens" expedition till
Syd-Amerika och Västindien, hvarifrån han hemförde
åtskilliga zoologiska samlingar. 1863 utnämndes han
till adjunkt i anatomi och fysiologi samt 1874 till
förste innehafvare af den nyinrättade professuren i
fysiologi vid nämnda institut. Redan några år förut
hade han där in-
rättat ett fysiologiskt laboratorium. Under läsåret
1855-66 vistades han för fysiologiska studier
utrikes, hufvudsakligen hos Ludwig i Leipzig,
och företog 1872 en resa till kontinenten för att
taga kännedom om de fysiologiska institutionernas
inrättning och den fysiologiska undervisningen. L:s
vetenskapliga arbeten, hvilka beröra både anatomien
och fysiologien, äro af stort värde. Bland
dem märkas Undersökningar om arterutvidgning
såsom följd af nervretning (i "Hygiea", 1866),
upptäckterna af smaknervernas periferiska and-organ
(Bidrag till kännedom om tungans smak-papiller;
i "Medicinskt archiv", 1867) och af Lymfvägarna
i magsäckens slemhinna (i "Nord. med. arkiv",
1870, 1873), Undersökningar öfver lungornas vitala
medelställning (1872), Om kapil-larelektrometern
och qvicksilfvertelefonen (1879), Om naturen af de
voluntära muskelkontraktionerna (1881), Om muskeltonen
vid intermittent elektrisk retning (s. å.) och Om
hjertförmakets förhållande vid direkt retning med
enstaka induktionsslag (1884). De flesta af hans
arbeten äro tryckta i "Nord. med. arkiv". Genom
utgifvande af populära skrifter (Om blodet, i "Ur vår
tids forskning", 1876; Menniskokroppens byggnad och
förrättningar, öfv. och bearb, efter Huxley, 1871,
prisbelönt af Vet. akad.) bidrog L. på ett utmärkt
sätt till att bland allmänheten sprida intresse
för och kunskap i naturvetenskaperna. Äfven
som lärare och föreläsare intog L. en mycket
betydande plats. 1884-86 var han Karolinska
institutets inspektor. 1884 blef han sekreterare
i Landtbruks-akad. samt erhöll 1886 afsked från
professuren vid Karolinska institutet. 1902 tog han
afsked från sin tjänst vid Landtbruksakad. 1891-93,
1897 -99 var L. en af Stockholms stads representanter
i riksdagens Andra kammare, där han uppträdde
som frihandels- och försvarsvän. Han satt ock
som led. i arbetarskyddskommittén (1891-92) och
nya arbetarförsäkringskommittén (1891-93). Hans
Anatomische und physiologische arbeiten utgåfvos
i Leipzig 1906. L. var led. af Vet. akad. (1877)
och af Landtbruksakad. (1882; hedersled. 1904).
7. Nils Eberhard L., den föregåendes
kusin, musiker, skriftställare, f. 15 jan.
1846 i Lund, blef student där 1867, var 1870-84
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket, tog
organistexamen vid konservatoriet i Stockholm 1879,
blef musikdirektör 1882 och idkade tidtals
1881-85 musikstudier i Berlin hos Spitta och
Bellermann. L. var musikföreståndare vid Södra skånska
infanteriregementet 1882-96 samt blef 1888 organist
i Landskrona och s. å. musiklärare vid allm.
läroverket där. Han har komponerat solosånger,
skol-invignings- och universitetskantater,
orgelfugor, violinkvartetter, uvertyrer och andra
orkestersaker samt författat bl. a. Symfoni
såsom musikalisk konstterm (i Landskrona
läroverks årsber. 1892) och det omfattande
historiska arbetet Landskrona under svenska tiden
(bd I-III, 1908-10).
8. Fredrik August L., den föregåendes
broder, skogsman, f. 2 maj 1847 i Lund, blef student
där 1868. vistades nära ett år vid
forst-akademien i Eberswalde (Preussen), blef
filos, doktor i Lund 1874 och utexaminerades 1875
från Skogsinstitutet. Han tjänstgjorde sedan
som ingenjör i Skogsstyrelsen och t. f.
lektor i natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
