1185 Loven-Lovisa 1186 vetenskap vid Skogsinstitutet under en del af åren 1879-84 samt var 1884-1908 skogschef vid Uddeholmsverken i Värmland. 1910 blef han led. af Landtbruksakad. L. har bedrifvit omfattande författarverksamhet såväl i skogs- och jakttidskrifter som i själf ständiga arbeten, bland hvilka må nämnas Våra skogars lif och strid (1884), Tallens och granens tillväxt i Wermland samt dessa skogars ekonomiska mogenhetstid och behandling (1892; tysk öfv. 1891) och Om våra barrskogar (1903). L. har ock skrifvit artiklar i Nordisk familjebok. 2. -rn.* 3. (C.O. N.) 4. L-e. 6. R.T-dt. 8. G-Sch. Loven, Johan Martin, kemist, universitetslärare, f. l aug. 1856 i Åhus, Kristianstads län, blef student i Lund 1875 samt filos, doktor och docent där 1882, idkade studier i Hofmanns laboratorium i Berlin, Kolbes i Leipzig och Baeyers i München och var 1887-89 andre lärare i kemi och 1889-93 lektor vid Chalmersska institutet i Göteborg. Han arbetade sedan i Ostwalds laboratorium i Leipzig och Nernsts laboratorium i Göttingen och utnämndes 1897 till professor i kemi vid Lunds universitet. L. har utfört mycket grundliga och värdefulla undersökningar ang. svafvel-haltiga organiska syror, s. k. tiosyror, som han dels framställde syntetiskt, dels studerade med fysikalisk-kemiska metoder. Bland hans rent fysi-kalisk-kemiska arbeten må nämnas afh. Vber die temperaturkoeffizienten der elektromotorischen kräfte einiger galvanischer kombinationen aus silber und silbersalzen ("Zeitschrift f. physikal. chemie", arg. 20, 1896) och en undersökning om löslighetsförhållandena hos magnesiumhydrat. L. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1900), Yet. o. vitt. sainh. i Göteborg (s. å.) och Vet. akad. (1902). II. E. Lovénius. Se Loven, svensk släkt. Lovénska larven. Se Lo ven 4. Lovera (jfr L o f v a och Lovart), sjöv., ett numera sällan brukligt uttryck för "kryssa". L. H.* Lower Avon [låu'or öYvn]. Se A v o n 2. Lower Bebington [låu'ə be'biŋtn], fabriksort i engelska grefsk. Chester, 6 km. s. ö. om Birkenhead. 8,398 inv. (1901). J. F. N. Lovere [låvere], köping i italienska prov. Bergamo (Lombardiet), vid norra ändan af Lago d'Iseo. 3,306 inv. (1901). Tafvelgalleri, arkeologiska och naturvetenskapliga samlingar (i Palazzo Tadini). Gymnasium, teknisk skola. Silkesspinneri samt stort järnverk (Stabilimento metallurgico Gregarini) med kanongjuteri (1,600 arbetare). J. F. N. Lower house [låu'ə hau's], eng., underhuset (i engelska parlamentet). Lovers alunverk (Ölands alunverk) i Södra Möckleby socken, Kalmar län, på västra kusten af Öland, tillhör det 1895 bildade Ölands nya cementaktiebolag, som jämväl eger Degerhamns (se d. o.) cementbruk i samma socken. Lowerz [Iå7verts], äldre form för Lauerz (se d. o.). Love's labour's lost [la'vs lei'bəs lå'st], eng., "kärt besvär förgäfves", den ofta citerade titeln på ett af Shaksperes lustspel. Lowestoft [låu'ståft], stad och badort i engelska grefsk. Suffolk, vid Nordsjön, på en höjd, som bildar den östligaste punkten af England. 29,850 inv. (1901). Betydande fiske samt båtbygge och motorfabrikation. (J. F. N.) Lowestoft ness [låu'ståft nes]. Se England, sp. 593. Lovett [la'vit], William, engelsk chartist, f. 1800, d. 1877, var sjömansson från Cornwall, arbetade i London som konstsnickare, deltog mot slutet af 1820-talet i flera kooperativa företag och blef från 1830 en inflytelserik radikal arbetaragi-tator. Som sådan uppgjorde han 1838 första utkastet till reformprogrammet "the people's charter" (se därom C h a r t i s m) och var sekreterare i den "folkriksdag" ("National convention") chartister-na sammankallade 1839. Dömd för ett manifest mot polisens uppträdande vid ett folkmöte till ett års fängelse (s. å.), skref L. i fängelset en redogörelse för chartismens syften, Chartism, a new organisation of the people (2:a uppl. 1841). I chartiströrelsen undanträngdes han snart af ytterlighetsmännen under Feargus 0'Connor och egnade sig därefter mest åt folkbildningsverksamhet, bl. a. som föreståndare för en utaf en folkbildningsförening inrättad skola (1849-57). Sjukdom och armod fördystrade hans ålderdom. L. utgaf en Autobiography (1876). Jfr Gammage, "History of the chartist movement 1837-1854" (1894). V. s-g. Łowicz [ωå'vitj], stad i rysk-polska guv. Warschau, vid floden Bzura, 75 km. v. om Warschau. 12,434 inv. (1897). Tillverkning af läder, lergods m. m. Omkr. 5 km. s. ö. om staden ligger furst Radziwills slott Arkadia med konstsamlingar. L. intogs af svenskarna 24 aug. 1655 och försvarades sedan i sept. med tapperhet mot polackerna. Befästningarna förstärktes såväl 1655 som följande året, men förstördes vid Karl X:s afmarsch mot Danmark. (J. F. N.) L. W:son M. Lovisa, fi. Loviisa, stad vid Lappträsk ås utlopp i en vik af Finska viken, inom Pernå socken, Nylands län, Finland. Stadsplanen upptager 80 har, hela det underlagda området 1,962,2 har. Befolkningen är nästan uteslutande svensktalande och belöpte sig 1909 till 3,439 pers. (mot 2,703 1850). Stadens kommersiella betydenhet är jämförelsevis ringa. Den räknar 42 handlande och eger, utom 4 små ångslupar, 7 segelfartyg om 2,113 ton. 1909 ankommo till orten i direkt sjöfart från utrikes ort 159 fartyg om tillsammans 52,566 reg.-ton. S. å. steg tulluppbörden till 210,000 mark. Exporten omfattar hufvudsakligen trävaror samt kemisk trämassa. Större fartyg flyta ej upp till staden, hvars inre hamn är blott 5 m. djup, utan nödgas lossa och lasta 3 km. därifrån, hvarest djupet utgör 6,5 m. Stadsbornas taxerade inkomster uppgingo 1910 till 1,728,500 mark, hvaraf endast 637,600 mark utgingo för näring och 840,800 mark för lön, pension och dylik inkomst.

Lovisa stads vapen.