inom de moderna grenarna af astronomien, i synnerhet astrofotografien och astrofysiken. Särskildt högt uppskattade äro hans undersökningar öfver felkällorna i de astrofotografiska mätningsmetoderna samt öfver fixstjärnornas spektra och de spektroskopiska dubbelstjärnornas rörelser. ^B--d. Ludenhoff, friherreskap, hvilket 8 okt. 1653 upprättades till förmån för landtrådet i Estland f. d. öfversten Hans Wrangel med succession för dennes anförvant ryttmästaren Herman Wrangel. 22 maj 1655 blef Herman Wrangels successionsrätt till länet förklarad ogiltig, och i stället förordnades, att detta skulle efter Hans Wrangels död öfvergå till dennes äldste brorson, riksrådet och fältmarskalken grefve Karl Gustaf Wrangel, och hans manliga lifs- och länsarfvingar. Friherreskapet omfattade godset Ludenhoff i Livland, hvilket Hans Wrangel erhållit af Gustaf II Adolf under Norrköpings besluts villkor. ^{G. F.}* Luder, jaktv., äldre benämning på dödt djur eller del af djurkropp, som utlades för att locka rofdjur till viss plats eller användes, förgiftadt, för rofdjurs dödande. I förra fallet var "ludrandet" ofta en förberedande åtgärd före anställandet af stora drefjakter, t. ex. vargskall, eller låg skytten på lur i uppbyggd riskoja eller glugg (vakglugg) i ladugård eller annat uthus för att fälla det till ludret lockade djuret. Plats, där lockbete af förra slaget var utlagdt, s. k. luderplats, var i äldre tiders jaktstadga fredad genom vissa bestämmelser. -- Numera användes vanligen benämningen åtel i samma betydelse som luder. ^{G. G.} Luderplats, jaktv. Se Luder. Ludgo, socken i Södermanlands län, Rönö härad. 7,941 har. 1,177 inv. (1910). L. bildar med Spelvik ett till egarna af Öster-Malma och Ludgonäs (nu Trollesund) omväxlande patronellt pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings östra kontrakt. Ludhiana [ludi<over>a</over>'n<over>a</over>]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien, prov. Punjab, divisionen Jalandhar, beläget s. om floden Sutlej. 3,768 kvkm. 673,097 inv. (1901). Landet är en nästan fullständig slätt, med ett blomstrande åkerbruk. -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid Sutlejs gamla bädd, 13 km. från den nuv., floden, vid järnvägen emellan Lahore och Delhi. 48,649 inv. (1901). Amerikansk presbyteriansk mission med kyrka och skola för kristna kvinnor. Tillverkning af kaschmirsschalar, bomullstyger, skärp, turbaner m. m.; liflig handel med spannmål och salpeter. 1 o. 2. (^{J. F. N.}) Ludi, lat., lekar; skådespel. De offentliga skådespelen i det gamla Rom voro urspr. af religiös art eller fester till särskilda gudars ära, från början tacksägelsefester för deras hjälp och hägn. Småningom utbildades de efter särskildt beslut anordnade skådespelen till bestämda förrättningar, hvilka mer och mer i verkligheten antogo karaktären af folknöjen, om ock till formen deras gudstjänstliga betydelse kvarstod, t. ex. genom festprocessioner med gudabilder, ängsligt iakttagande af vissa ceremoniella bruk m. m. De voro dels stati, en gång för alla bestämda och årligen återkommande, dels votivi, beroende på löften vid särskilda tillfällen. Ludi, i sin allmänhet, omfattade olika slags lekar, nämligen circenses, i kappränningsbanan (se Circus med fig.), de äldsta, gladiatorii, fäktarspelen i amfiteatern (se Gladiator med fig.), de yngsta, och scenici, dramatiska föreställningar på teatern. De särskilda spelen åter kunde inskränka sig till ett eller ett par af dessa slag. Enskilda personer plägade också stundom, särskildt vid begrafningar, ge föreställningar af större eller mindre omfattning. -- De viktigaste af de offentliga, regelbundet återkommande skådespelen voro 1. ludi romani, som -- ända från konungatiden enligt en berättelse -- firades till ära för de tre kapitolinska gudomligheterna (Juppiter, Juno och Minerva), slutligen i 15--16 dagar (4--18 l. 4--19 sept.); 2. ludi plebeji, med ovisst ursprung (i förra hälften af nov.); 3. ludi ceriales, första gången 202 (12--19 april); 4. ludi apollinares, första gången firade 212 f. Kr., förlagda efter år 208 till början af juli månad; 5. ludi megalenses (megalesia), i början af april, till ära för Cybele (Magna mater), hvars dyrkan infördes i Rom 204 f. Kr.; 6. ludi florales (floralia), som firades i slutet af april och i början af maj såsom en vårfest till gudinnan Floras ära, första gången stående fest efter 173 f. Kr. Äfven omtalas ludi magni, hvilka likväl dels synas ha varit desamma som romani, dels åter ha betecknat tillfälliga votivskådespel. År 17 f. Kr. lät Augustus med stor prakt fira ludi sæculares till ära för Juppiter, Juno, Apollon och Diana (se P. Persson i "Nord. tidskr.", 1896). Horatius författade festhymnen. De skulle vara hundraårsspel, men synas icke ha haft stöd i föregående förhållanden eller i sin angifna syftning vunnit efterföljd, ehuru visserligen s. k. sekularspel egde rum äfven senare under kejsartiden. Ludi augustales firades från 19 f. Kr. årligen på Augustus' födelsedag. Under kejsartiden firades sedermera födelsedagsspel, och kejsarna föranstaltade själfva med anledning af tilldragelser i familjen eller regeringshändelser fäktarspel, hvilka betraktades som offentliga. Äfven förekommo nya slag af skådespel, t. ex. sjöfäktningar (naumachiæ)

Fig. 1. Fornromerskt sjöfäktningsspel (naumachia), bild från en för kejsar Domitianus slagen medalj.

i därtill gräfda dammar (fig. 1). I allmänhet var man under kejsartiden betänkt på att roa folket, särskildt den lösa befolkningen i Rom, med skådespel, så att dessa snart ansågos som ett oundgängligt villkor för massans tillvaro: panem et circenses (bröd och skådespel) var hvad denna framför allt fordrade. -- Ehuru i regel en viss summa