1269 Ludwig-Ludvig den femtondes stil 1270 stått. - L. var både som vetenskaplig forskare och som lärare af den allra största betydelse. Jämte Helmholtz, Du Bois-Reymond och Briicke delar han äran af att inom den tyska fysiologien ha grundlagt en rent fysikalisk åskådning af lifs-företeelserna, hvilken han med en beundransvärd följdriktighet genomförde i sin Lehrbuch der physiologie des menschen (2 bd, 1852-56; 2:a uppl. 1857-61). Detta utmärkta arbete kan i viss mån betraktas som höjdpunkten af L:s vetenskapliga verksamhet, ty man finner i detsamma programmet för hela den mångfald af undersökningar, som sedan dess utgingo från hans laboratorium. Bland L:s arbeten märkas införandet inom fysiologien af den grafiska metoden, som han själfständigt uppfann och hvilken sedan blifvit ett oumbärligt hjälpmedel vid all fysiologisk forskning, de epokgörande undersökningarna öfver afsöndrin-gar och utsöndringar, öfver blodtrycket och dess växlingar, öfver blodets strömningshastighet, öfver hjärtats innervation, öfver gaserna i blodet, öfver lymfans fysiologi. En fullständig redogörelse för alla de arbeten, som L. och hans lärjungar under hans ledning utfört, vore i det närmaste detsamma som en framställning af hela fysiologien, ty det är endast få områden af sin vetenskap, till hvilka L. icke sträckte sin af sträng logik och djup tankekraft utmärkta forskning. Hans tidigare specialarbeten finnas tryckta i särskilda tidskrifter. Efter sin öfverflyttning till Leipzig utgaf han de på hans laboratorium utförda undersökningarna under titeln "Arbeiten aus der phy-siologischen anstalt zu Leipzig" (11 bd, 1866 -76); sedan 1877 offentliggjordes nämnda arbeten i Du Bois-Reymonds "Archiv fur physiologie". -. Som lärare för unga fysiologer saknar L. sin like. De fleste af de män, som i Europa och Nord-Amerika under L:s tid egnade sig åt fysiologien, voro hans direkta lärjungar. Redan 1874 var antalet af dem, som på hans laboratorium utfört vetenskapliga arbeten, 142, och detta antal ökades sedan dess högst betydligt. L. var på sitt laboratorium outtröttligt verksam. Ständigt färdig att bistå med råd och dåd, höll han i sin hand trådarna till alla de många, delvis mycket olikartade arbeten, som där utfördes, men var därjämte mån om att icke genom sitt personliga inflytande hindra sina elever från att själfständigt utveckla egna tankar och åskådningar. Se R. Ti^erstedts minnesteckning af L. i "Hygisea" (1895). R. T-dt. Ludwig [lo;d-], Alfred, österrikisk sanskri-tist, språkvetenskapsman, f. 1832 i Wien, 1860 e. o., 1871-1901 ord. professor vid tyska universitetet i Prag, framställde redan från början mycket originella åsikter i fråga om språkbyggnad och språkutveckling i allmänhet, hvilka väckte stark opposition, men alltmer befunnits ega betydande skarpsinne och värde. Hans huf-vudarbete är en totalöfversättning, med kommentar och inledning, af "Ris:veda" (6 bd, 1876- 88). Af hans öfriga skrifter må nämnas Die entstehung der a-deklination (i "Sitzungsbericht der Wiener-akademie", 1867), Der infinitiv im Veda (1871), Agglutination öder adaptation (1873), Die philosophischen und religiösen anschauungen des Vsda (1875), Vber die kritik des Rigvedatexts (1889) och Vber die methode bei interpretation des Rigveda (1890), Die genesis der grammatischen formen des sanskrit und die zeitliche reihenjolge in der selbständigwerdung der indoeuropäischen sprachen (1891) och Vber die neuesten arbeiten auf dem gebiete der tigvedaforschung (1893). K. F. J. Ludwig [lo'd-],' K a r l, tysk målare, f. 1839, d. 1901, var elev af Piloty, blef 1877 professor i landskapsmålning i Stuttgart och var från 1880 bosatt i Berlin. Han är bekant företrädesvis genom sina storartade, med poetisk uppfattning målade högfjällslandskap. L. är representerad bl. a. i Berlins nationalgalleri och i Schackgalleriet i Miin-chen. G-g N. Ludwig [lo'd-], Friedrich, tysk botanist, f. 24 okt. 1851 i Schleusingen, blef 1875 gymnasielärare i Greiz och fick 1886 professors titel. L. är mest känd genom sin Lehrbuch der biologie der pflanzen (1895) och flera smärre skrifter om växternas lifsföreteelser. Han har äfven utgifvit Lehrbuch der nieäeren kryptogamen (1892) och Die milbenplage der wohnungen, ihre entstehung und bekämpfung (1904). C. Lmn. Ludwig [lo'd-], Hubert, tysk zoolog, f. 1852 i Trier, 1881 e. o. professor i zoologi och jämförande anatomi vid universitetet i Giessen och 1887 ord. professor i dessa ämnen i Bonn, har företrädesvis bearbetat tagghudingarnas morfologi och författar de delar, som behandla dessa djur i Bronns stora "Klassen und ordnungen des tierreichs". Bland öfriga arbeten må nämnas Vber die eibildung im tierreich (1874), Morphologische studien an Echinodermen (1877-82) och Arktische seesterne und holothurien (1900). Mest känd inom vidare kretsar har L. blifvit som utgifvare af 3:e uppl. af Leunis' mycket använda uppslagsbok, "Synopsis der tierkunde" (2 bd, 1883-86). L-c- Ludvig Albertsön, dansk marsk. Se E b e r-st e i n. Ludvig Bajraren. Se Ludvig, romerska kejsare 4, sp. 1260-61. Ludvig Barnet. Se Ludvig, tyska furstar, sp. 1262. Ludvig den blinde. Se Ludvig, romerska kejsare 3, sp. 1266. Ludvig den brådmogne. Se Ludvig, konungar af Ungern 2, sp. 1266-67. Ludvig den femtondes stil (fr. Style Louis-quinze) kallas den byggnads- och dekorationsstil, som härskade i Frankrike under midten af 1700-talet och som därifrån spred sig öfver Europas alla länder. Den innebär en reaktion mot Ludvig XIV:s-stilens tyngd och pompösa karaktär, som förde till stelhet och tråkighet och som hufvudsakligen passade som en inramning för stora fester och hof ceremonier. Man föredrager nu smärre rum af mindre högtidlighet, mera intima och mera bekväma att bebo. Utsirandet blir behagfullt och elegant, färgerna ljusa och glada. Mycken frihet råder i kompositionerna, den raka linjen undvikes gärna, af dekorativa motiv förekomma snäckor, musslor, palmer, musikinstrument, pannåer med mytologiska eller landt-liga scener, herdelif, fester i det gröna. Också möblerna få eleganta, graciösa former, inlagdt träarbete blir mycket vanligt, likaså porslinsarbeten liksom kinesiska figurer och ornamentformer. Stilen - oftast identisk med rokokostilen - hade