1329 Luftväxter-Lugard 1330 perioden uppkomna kolsyran med n (kubikmeter), så erhålles p-a , , , . 1000 n foco L = n> hvaraf L = 7-^ b) Framgår luften endast genom kanaler af bestämd form, kan man uppmäta kanalens area och (medelst anemometer, se d. o.) lufthastigheten, hvarefter häraf luftmängden beräknas. Vanligen sker mätningen i någon luftöppning i det rum, hvari luftväxlingen skall undersökas. Betecknas luftöppningens area med A (kvadratmeter), luftens hastighet (meter) med V, luftens volym för sekund (kubikmeter) med L, så är L = A V. För timme är alltså luftmängden = 3600 A V. Före mätningen måste undersökas, huruvida öfvertryck eller undertryck råder i lokalen. Vid öfvertryck mäter man i inloppsöppniugen för luft (emedan luft vid utströmmandet afgår ej blott genom utströmningsöppningen, utan genom alla möjliga öppningar). Vid undertryck i lokalen mäter man - af analoga skäl - i utloppsöppningen. Man kan också, om man saknar lämpligt instrument för denna tryckmätning (differentialmanometer, dock af en konstruktion, som ej är under sagda ord angifven), verkställa mätningarna i båda öppningarna, hvarvid den största af de funna luftvolymerna är den sannolikt riktiga. K. S-n. Luftväxter (A e r o f y t e r), bot. Se E u f y t e r. Luga, kretsstad i ryska guv. S:t Petersburg, vid floden L. (291 km. lång, till Finska viken) och järnvägen Petersburg--Warschau. 5,687 inv. (1897). J. F. N. Lugal-zaggisi, semitisk eröfrare. Se Babylonien, sp. 577. Luganj. Se Lugansk. Lugano [logānå], största staden i schweiziska kantonen Ticino, förr omväxlande med Bellinzona och Locarno kantonens hufvudstad, ligger på norra stranden af Luganosjön vid linjen Bellinzona--Chiasso af Gotthardsbanan. 5,456 inv. (1900; som kommun 9,553), mest italienare och katoliker. Såväl staden som dess förtjusande omgifningar har

Strandparti i Lugano.

en alltigenom italiensk karaktär. Bland byggnader märkas katedralen S. Lorenzo, med rik marmorfasad i ungrenässans, och Santa Maria degli Angioli, med fresker af Luini (se denne). Det kloster, till hvilket denna hörde, har förvandlats till hotell. På kajen står en staty af Tell. I omgifningarna ligger en mängd villor, med härliga parkanläggningar (kastanjer, mandel-, mullbärs-, orange- och olivträd), 3 km. s. om staden ligger det 909 m. höga Monte S. Salvatore, dit en 1,517 m. lång hissbana går (se Hissbana). Tillverkning af vagnar, möbler m. m. Liflig handel med vin och siden och stor kreatursmarknad i okt. Gymnasium, teknisk skola, lyceum, prästseminarium. Säte för kantondomstolen. Stor turisttrafik. Det är i följd af sina relativt varma vintrar (2,8° i medeltal) och sällan heta somrar (20,8°; årsmedium 11,8°) en mycket besökt luftkurort, begagnad mest som öfvergångsort för bröstsjuka före deras vistelse i sydligare trakter. J. F. N. Ln. Luganoalfabetet [logānå-]. Se Italiens fornspråk, sp. 1070. Luganosjön [logānå-], it. Lago di Lugano l. Lago Ceresio, lat. Lacus Ceresius, belägen dels i Lombardiet, dels i schweiziska kantonen Ticino, har en mycket oregelbunden form, som blifvit liknad vid formen af en skära, en metkrok o. d. Den ligger emellan de yttre alpgrenarna, som skilja Ticinos bädd från Addas, 27 m. ö. h., är 35 km. lång från Porlezza till Ponte Tresa, 1/2--3 km. bred och ända till 288 m. djup samt betäcker en yta af 50,46 kvkm., hvaraf 2/5 tillhöra Ticino. Den står ej i samband med någon större dal, men näres af ett antal bäckar (den största: Agno), som utgå i olika riktningar från korta dälder i de omgifvande bergen, och har sitt aflopp genom Tresa till Lago maggiore. Sjön täflar i naturskönhet med sina grannar Lago di Como och Lago maggiore. Sedan 1856 har sjön ångbåtstrafik, och sedan 1874 går en bibana från Bellinzona--Locarnobanan ned utefter dess västra strand, öfvergår sjön på en bro vid Melide och fortsätter utefter den östra stranden till Como. (J. F. N.) Lugansk (Luganj), kretsstad i ryska guv. Jekaterinoslav, vid floden Lugan, 16 km. ofvanför dess förening med Donets. 34,175 inv. (1900). L. ligger i ett vidsträckt stenkolsdistrikt och uppväxte omkring ett 1795 af en engelsman anlagdt stort järnverk, som arbetade för Svartahafsflottans och de södra fästningarnas behof af krigsmateriel, men snart gick omkull. Under Krimkriget var det åter i verksamhet, och sedan 1864 tillverkas i L. hufvudsakligen landtbruks- och ångmaskiner samt maskiner för sockerbruk, brännerier etc. Äfven i den omgifvande trakten finnas järnverk. Sitt uppsving räknar L. från 1890. (J. F. N.) Luga'nskij, K a z a k, pseudonym för ryske skriftställaren V. I. D al j. Lugard [lö'gäd], sir Frederick, engelsk militär, upptäcktsresande och koloniadministrator, f. 22 jan. 1858, blef 1878 officer, deltog i krigen i Afganistan 1879-80, Sudan 1884-85 och Burma 1886-87, ledde 1888 en expedition mot slafhand-larna vid sjön Njassa och inträdde 1889 i tjänst hos British East Africa company. Han tryggade det brittiska väldet i Uganda som detta lands administratör 1889-92 och gjorde slut på där pågående inbördeskrig. L. ledde sedan för Niger-kompaniets räkning 1894-95 en expedition till Borgu och vann höfdingarnas i dessa förut outforskade trakter erkännande af kompaniets öfverhög-het samt företog 1896-97 en expedition till sjön