1331 Lugau-Lugos Ngami. 1897 blef L. kunglig brittisk kommissarie i de af fransk inkräktning hotade trakterna innanför kolonien Lagos och (dåv.) Nigeria. Sedan gränskonflikterna med Frankrike 1899 bilagts och Nigerkompaniet öfverlåtit sitt område till kronan, var L. 19CO-06 administratör (high commissio-ner) öfver protektoratet Northern Nigeria och organiserade med energi förvaltningen af detta vidsträckta land, sedan han 1903 genom ett segerrikt fälttåg mot sultanen af Sokoto och emiren af Kano stadgat det brittiska väldet där. Sedan april 1907 är L. guvernör öfver Hong-kong. L. erhöll 19CO brigadgenerals titel och 1901 knight-värdig-het. Han har skrifvit bl. a. The rise of our East ajrican empire (1893). - L. gifte sig 1902 med Flora S h a w, som under flera år varit ledande kolonial medarbetare i "Times" och i denna egenskap företagit vidsträckta studieresor till Syd-Afrika, Australien, Canada och Klondike samt spelat en viss roll i sydafrikansk politik vid tiden för Jamesons "raid" och "uitlanders"-resningen i Transvaal (1895-96). Lady L. har skildrat Northern Nigeria i A tropical dependency (1905). ^ V.S-g. Lugau [lo-], landskommun i sachsiska kretsen Cheinnitz. 8,253 inv. (1905). Betydliga stenkols-grufvor, kamgarnsspinnerier, tillverkning af maskiner, skodon m. m. J. F. N. Lugdunum, Lugudunum (urspr, gammalt keltiskt ortnamn, "guden Lugos 1. Lugs borg"), latinskt namn på åtskilliga städer. Se L a o n, Leiden och Lyon. Luggärus, tyska namnet på staden L o c a r n o. Luggude. 1. Domsaga i Malmöhus län, sammanfaller med L. härad. - 2. Härad i Malmöhus län, utgör Luggude domsaga och Luggude härads fögderi samt omfattar socknarna Välluf, Raus (Rå-hus), Hälsingborgs landsförsamling, Bårslöf, Fjä-restad, Frillestad, Ekeby (Ekby), Häslunda (Hess-lunda), Risekatslösa, Kropp, Mörarp, Allerum, Flenninge, Höganäs, Yäsby, Viken, Brunnby, Far-hult, Jonstorp, Yälinge, Kattarp, Norra Vram, Bjuf, Kågeröd, Halmstad, Ottarp, del af Kvis-tofta. 68,284 har. 55,701 inv. (1910). - 3. Kontrakt i Lunds stift, omfattar de sexton pastoraten Allerum och Flenninge; Yäsby och Yiken; Höganäs; Brunnby; Farhult och Jonstorp; Yälinge och Kattarp; Kropp och Mörarp; Hälsingborgs stads- och landsförsamlingar; Raus och Yälluf; Frillestad och Ekeby; Häslunda och Risekatslösa; Bårslöf och Fjärestad; Kågeröd och Stenestad; Halmstad och Sireköpinge; Ottarp; Norra Yram och Bjuf. 73,475 har. 90,338 inv. (1910). Lugné-Poe [lynjepå], Aurélien Marie, fransk skådespelare, f. 1870 i Paris, har varit verksam både som teaterrecensent och som skådespelare och teaterledare. Efter att ha gått igenom konservatoriet och spelat några gånger på olika teatrar grundlade han 1894 "L'oeuvre", ett sceniskt företag, hvilket satt som sin förnämsta uppgift att vidga den franska teaterns omfattning och iördjupa dess dramatiska uppfattning. Han har därför uppfört såväl en mängd yngre franska författares verk som förut i Frankrike okända eller föga uppskattade utlänningars, som d'Annunzio, Hauptmann, Jbsen, Maeterlinck. L. har med sitt sällskap ofta besökt främmande länder - Sverige 1899 och 1907 - och gifvit flerfaldiga impulser. Han redigerar teatertidningen "L'ceuvre". Hans hustru är den berömda skådespelerskan Suzanne Des p res, f. 1875 i Yerdun, hvilken f. n. står 1 första ledet af sitt lands konstnärer genom sin insiktsfulla psykologiska tolkning och sitt från effektsökeri fria spel. Lugnas, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 5,608 har. 1,153 inv. (1910). Annex till Björ-säter, Skara stift, Kinna kontrakt. Inom socknen ligger isoleradt det för geologer och paleontologer välbekanta L u g n å s b e r g e t, ett af de s. k. Yästgötabergen, men skiljande sig från de öfriga därigenom, att af de ofvanpå urberget, gnejsen, urspr, afsätta lagren endast de två understa, till kambrium hörande, finnas i behåll, nämligen en hård, nederst som arkosartadt konglomerat utbildad sandsten (kambrisk sandsten) samt den därpå hvilande alunskiffern. Närmast under sandstenen med dess konglomerat är gnejsen mycket vittrad, så att en stor del af fältspatsindividerna däri (pla-gioklasen) förvandlats till kaolin, som är mycket lösare än de alldeles oangripna, hårda kvartskornen. Denna vittrade gnejs brytes och bearbetas, under namn af Lugnas kvarnsten, till kvarnstenar, hvartill den särdeles väl egnar sig på grund af nämnda skillnad i mineralens hårdhet. Emedan den vittrade gnejsen bevarats från förstöring, endast där den betäckes af sandstenen, måste man bryta igenom denna för att komma åt kvarnstensgnejsen. Jfr A r k o s och Eophytoii. E. E. Lugnåsberget, Lugnas kvarnsten. Se Lugnas. Lugo [lo'gå]. 1. Provins i spanska landskapet Galicien, begränsad af prov. Oviedo, Leon, Orense, Pontevedra och Coruna samt Atlantiska hafvet. 9,881 kvkm. 455,031 inv. (1910). - 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid vänstra stranden af floden Mino och vid järnvägen Coruna-Madrid. 26,945 inv. (1910). Den är omgifven af en omkr. 2 km. lång romersk mur, 9-12 m. hög och 6 m. tjock, försedd med framskjutande halfrunda torn, hvilka voro 85 ännu 1809, då delar af muren förstördes af fransmännen. Förstäder ha nu vuxit upp utanför muren, som nu är promenad. Staden är biskopssäte och har en katedral, som härstammar från 1100-talet, men fått så många yngre till-lägg, att dess karaktär af romansk byggnad gått nästan förlorad Hufvudfasaden och tornen äro från 1700-talet. Stadens förnämsta industrier äro garfverier samt linne- och klädesfabriker. - L. (Lucas Augusti) var ett blomstrande samhälle under romarna, hvilka äfven kände de närbelägna svafvelkällorna, men den hemsöktes svårt af de barbariske inkräktarna i 5:e årh. och under krigen mot morerna i 8:e årh. - 3. Kretsstad i italienska prov. Ravenna, vid järnvägen Bologna-Ra-venna. 10,314 inv. (1901, som kommun 27,415). Gymnasium, realskola. Liflig handel med silke, vin, spannmål och andra landtmannaproduk-ter. 1-3. J- F. N. Lugos [lo'gåj], hufvudstad i ungerska komitatet Krassö-Szörény, vid järnvägen emellan Temesvår och Orsova vid Donau, består af två hufvud-delar: Német-L. (tyska L.) och Roman-L. (romanska L.), belägna på hvar sin sida af floden Temes. 16,126 inv. (1900), 39 proc. tyskar, 34 proc. slö-