och upphjälpande af lappbefolkningens ställning (se Lappar, sp. 1209). - L. har författat ett flertal afhandlingar och kraftigt understödt den i öfre Lappland upprättade Naturvetenskapliga stationen (först förlagd vid Vassijaure) samt föranstaltat eller främjat en mängd undersökningar på skilda områden af öfre Norrlands natur, hvilka utges i en serie: "Scientific and practical resear-ches in Lapland arranged by Luossavaara-Kiiruna-vaara aktiebolag". Därjämte har han gett impulsen till och h. o. h. bekostat lappmannen Joh. Tuuris mycket uppmärksammade arbete "Muittalus samid-birra" (Berättelser om lapparna). S-s. Lundboholm, fideikommiss i Våxtorps socken, Jönköpings län, nära sjön Flåren, omfattande 7 mtl, med kvarn och såg tax. till 244,800 kr. (1910). Nuvarande manbyggnaden utgör ena flygeln till den 1873 nedbrunna hufvudbyggnaden. L., hvars gamla namn är Våxtorp, var ladugård under Ed i samma socken, innan det 1655 blef säteri, tillhörigt kommerserådet Bo Rosenstierna. 1812 såldes godset till ryttmästaren frih. K. J. Lilliecreutz, egare af Hörle, hvars fideikommissnatur 1812 öfverflyttades till L. Detta innehafves nu af v. häradshöfding, frih. K. A. Lilliecreutz. Wbg. Lundborg, Hans Jakob, präst, f. 10 dec. 1825 i Gagnef, Dalarna, d. i sept. 1867, prästvigdes 1853, besökte 1855 Skottland och Irland och verkade som vice pastor i olika socknar i Västerås stift. Nitiskt verksam för höjningen af det kristna församlingslifvet, tog L. initiativet till Evangeliska fosterlandsstiftelsen (se d. o.) och de sammanslutningar, som kalla sig Ansgariusförening (se d. o.). Lundby. 1. Församling i Göteborgs och Bohus län, f. d. socken i Östra Hisings härad, från 1906 års början förenad med Göteborgs stad. 2,787 har. 14,071 inv. (1910). L. bildar med Tufve ett pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets södra kontrakt. -- 2. Socken i Västmanlands län, Tuhundra härad. 2,078 har. 407 inv. (1910). L. utgör ett prebendepastorat till biskopen, Västerås stift, Domprosteriet. -- Se vidare socknarna Norra Lundby och Södra Lundby i Skaraborgs län samt Stora Lundby i Älfsborgs län. Lundby, by i Jylland, 15 km. s. om Aalborg. 3 juli 1864 stod där emellan danskar och preussare en träffning, i hvilken bakladdningsgevärens afgjorda öfverlägsenhet visade sig. Af preussarna sårades blott 3 man, men af danskarna stupade 32 och sårades 44. E. Ebg. Lundbye [-by], Johan Thomas, dansk målare, f. l sept. 1818 i Kalundborg, d. 26 april 1848, utbildade sig dels vid konstakademien i Köpenhamn, dels under ledning af J. L. Lund och blef en af Danmarks yppersta konstnärer på sin tid. Redan vid 17 års ålder började han utställa. Han målade porträtt, men höll sig mest till djurframställning i landskap. Med förkärlek behandlade han sin hemorts, Kalundborgs-traktens, skoglösa, men storartade nejder, som han återgaf med städse tilltagande känsla för formens och färgens egendomlighet. Så snart han kände sig fullt hemmastadd på detta fält, återvände han till djurens lif, än i det fria, än i stallet eller ladu- gården, hvars dämpade halfljus han återgaf med stor verkan. 1845-46 besökte L., med understöd af akademien, Tyskland, Schweiz och Italien. Hans konstnärskap rönte dock ingen märkbar påverkan af intrycken från södern - han var fastväxt vid fädernejorden och egnade denna en rent af lidelsefull kärlek. Efter hemkomsten uppehöll han sig mestadels på landsbygden. I kriget 1848 deltog han som frivillig soldat och omkom genom en olyckshändelse, då under en rast ett ge-värskoppel föll omkull och ett skott gick af och sårade honom dödligt. L:s stora betydelse ligger däri, att han förde det danska landskapsmåleriet in på ett enkelt och sant återgifvande af den verkliga naturen, utan att därför utesluta den poetiska uppfattningen af densamma, hvarigenom hvarje liten bild blir ett helt för sig med en klart framträdande stämning. Han var först och sist lyriker, innerlig i sin uppfattning, men utan sentimentalitet, kärleksfull i framställningen, "näktergalen i den danska målarkonsten", en drömmare och svärma re, men som målade dagens nyktra ljus och naturens detaljer med både skärpa och säkerhet. Hans djurbilder ha utmärkt och träffsäker karakteristik, och hans många tecknade små utkast äro ofta små mästerstycken af äkta danskt lynne. Han utförde en mängd raderingar samt teckningar för litografi och träsnitt (i Flinchs almanak 1842 ff., i Kaalunds "Fabler for börn" o. a. böcker). Vid pass 1,500 teckningar af L. äro bevarade. L. är väl representerad i Köpenhamns konstmuseum af ett dussintal målningar, bland dem Kostallet (1843), Oxar på romerska kampanj an (1846) och Mjölkningsplatsen i Vognserup (1847). Glypto-teket eger bl. a. ett landskap från 1840, Thor-valdsens museum En kämpagraf på Refsnces (1839) m. fl. Men utan jämförelse ypperst lär man känna L:s konst i hirschsprungska samlingen, som eger 12 oljemålningar - den äldsta är ett porträtt från 1836, den senaste från konstnärens dödsår - och mer än 600 teckningar, detaljstudier af människor och djur, porträtt, landskap från Danmark och Italien. Äfven k. kopparstickssamlingen eger många teckningar af L. En färglagd teckning, Kor som vattnas (1844), eges af Nationalmuseum i Stockholm. - Jfr monografi af K. Madsen (1895, med förteckning öfver L:s målningar, rrderingar och reproducerade teckningar). Ph. W. G-gN. Lunde, Peter Frederik, dansk politiker, f. 3 maj 1803, d. 21 sept. 1893, var 1817-29 underofficer vid artilleriet och grundlade därefter ett gjuteri i Köpenhamn. Han deltog i stiftandet af Lneseforeningen (1835) och Industriforeningen (1838) samt var 1840-51 "borgerrepresentant" (stadsfullmäktig) och 1846-48 ständerdeputerad. L. spelade en viktig roll i den frisinnade opposi-