författare, men utarbetade inga större själfständiga verk. Af hans planlagda norska "diplomatarium" utkom ett prof 1828, hvarjämte han utgaf "Bergens gamle bylov" (1829). -- L:s söner, af hvilka Christopher Anker Bergh L. (f. 1816, d. 1865) var generalmajor och chef för generalstaben och Otto Karl Klaudius Gregers Gregerssön L. (f. 1833, d. 1806) var fullmäktig i norska riksarkivet, ha bägge gjort sig kända i litteraturen, den förre genom militärvetenskapliga afhandlingar i "Norsk militsert tidsskrift", den senare genom genealogiska forskningar och som utgifvare af "Norske rigsregistranter" (II--IX, 1863--87). O. A. Ö. (K. V. H.) Lundholm, K. M., violinist, f. omkr. 1780 i Stockholm, d. 1860 på Ousbyholm i Skåne, var elev af E. Du Puy i Stockholm och Baillot i Paris samt utbildade sig till stor virtuositet på sitt instrument, bodde 7 år i Bergen, Norge, och var då (på 1820-talet) violinlärare åt Ole Bull. På 1830-talet vistades L. åtskilliga år i Lund och var där konsertmästare i akademiska kapellet, som han ryckte upp betydligt. Därefter bosatte han sig i Jönköping. Han utmärkte sig i synnerhet som kvartettspelare och instruktör. Lundholmen, friherreskap, som 4 juni 1570 förlänades åt riksrådet och öfverste kansleren friherre Nils Gyllenstierna, omfattade Lundholmens sätesgård inom Vrigstads socken i Västra härad af Småland samt 61 hela och 12 halfva hemman och 7 torp inom Vrigstads och de i samma Västra härad belägna Almesåkra, Malmbäcks, Ödestuga och Svennarums socknar. Länets område vann icke någon tillväxt efter 1570. Vid midten af 1650-talet voro dess besittningar satta till 71 1/8 mantal. L. reducerades på grund af 1680 års riksdagsbeslut. G. F.*

Lundin, Klas Johan, tidningsman, skriftställare, f. 12 nov. 1825 i Stockholm, d. där 14 sept. 1908, student i Uppsala 1844, ingick, efter aflagd kameralexamen, i åtskilliga ämbetsverk i Stockholm, men slog om och egnade sig en tid åt handel. 1858 började L. sin bana som tidningsman med korrespondenser från Köpenhamn till "Göteborgs handels- och sjöfartstidning". 1859 flyttade han till Paris som korrespondent, återkom 1866 till fäderneslandet och ingick i redaktionen af "Stockholms dagblad", hvilken han tillhörde med ett kort afbrott 1884--86, ända tills han ett par år före sin död upphörde med sin tidningsmannaverksamhet. För den senare tidningen, hvars teater- och litteraturafdelning han skötte under många år, företog han resor inom och utom landet, lämnade skildringar af de stora utställningarna i Köpenhamn, Wien och Paris samt från kommunardupproret 1871, hvarförutom han skref krönikor och andra uppsatser. Under åtskilliga år lämnade han äfven veckokrönika ("Omnibus") till "Ny illustrerad tidning". Han medarbetade äfven i andra tidningar och tidskrifter. Af hans särskildt utgifna arbeten må nämnas Paris i våra dagar, af Thora B. (1869), Minnen från en resa i Sverige. Stockholm och stockholmarna (två uppl., s. å.), I Hamburg, en gammal bokhållares minnen (1871), Ströftåg här och där i Sverige (1875), Valda berättelser (l, 1876), I Tyskland, minnen från en resa (1877), den komisk-fantastiska framtidsbilden Oxygen och Aromasia (1878), Gamla kort, bilder ur verkligheten (1879), Från Stockholms synkrets (1880), Gamla Stockholm (1880-82, tillsammans med A. Strindberg, hvilken uppgjorde planen till arbetet och samlade det mesta materialet), Bortom Alperna (1883), Nya Stockholm (1887-90), Stockholmstyper förr och nu (1889), Tidsbilder ur Stockholmslifvet (1895), Sällskapet 1800-1900 (1900) och En gammal stockholmares minnen (1904-05). L. var en sansad och välvillig kritiker samt en omtyckt kåsör med godmodigt satirisk uppfattning och klar, lättflytande, men något omständlig stil. Särskildt värde ega hans innehållsrika minnesböcker från hufvudstaden. --rn.* Lundin, Hulda Sofia, främjarinna af kvinnlig slöjd, f. 12 juni 1847 i Kristianstad, folkskollärarinna 1865, slöjdinspektris för Stockholms folkskolor 1885-1905, egnade under flera resor i utlandet allvarliga studier åt kvinnligt handarbete och utarbetade med ledning af det bästa hon sett en metod för skolbarns undervisning i måttagning, ritning och klippning af mönster samt linne- och klädsömnad. Denna metod antogs vid Stockholms folkskolor, där den ännu (1912) är rådande, och har vunnit erkännande äfven utomlands, och fröken L. har i särskilda kurser (ett slöjdseminarium, som hon förestod 1882--1905) utbildat lärarinnor i densamma. Hon har skrifvit bl. a. Klädsömnad (1888; 5:e uppl. 1910) och Handledning i metodisk undervisning i kvinlig slöjd (1892, 5:e uppl. 1907; i F. Bergs "Bibliotek för undervisningen"). Hon har varit jurymedlem vid flera utställningar. Lundin, Karl Axel Robert, svensk-amerikansk optiker, f. 13 jan. 1851 i Vänersborg. Sedan han utlärt till instrumentmakare, reste han 1873 till Amerika, där han sedan 1874 varit anställd hos den öfver hela världen kända firman Alvan Clark & Sons i Cambridgeport, Massachusetts, tillverkare af linser för teleskop. Sedan 1896 har L. varit teknisk ledare för tillverkningen af optiska instrument och tagit del i slipningen och installerandet af de stora objektiven, som firman levererat till observatorier i Europa och Amerika. Ehuru till största delen autodidakt, förfogar L. öfver insikter, som gjort honom till en expert på sitt område. O. A. L--r. Lundin, Karl Fredrik, kyrkohistorisk författare, f. 8 aug. 1858 i Ransäter, Värmland, blef student i Uppsala 1878 och, på afh. Wismars pantsättande till Mecklenburg-Schwerin, filos. doktor där 1892; han har (med årslånga afbrott) sedan 1888 varit lärare vid Fjellstedtska skolan i Uppsala. L. har utgifvit bl. a. en illustrerad Kyrkohistoria för hemmet (3 bd, 1896-1911) samt tagit liflig del i det religiösa föreningsarbetet i Sverige. Hj. H--t. Lunding, Niels Kristian, dansk general, f. 19 febr. 1795, d. 26 juli 1871, blef 1812 löjtnant vid ingenjörkåren. 1834 kapten och 1844 major. 1848 var L. den högste kommenderande