uppkallades nämligen Erik Castovius att, då Jakob Arrhenius 3 dagar senare presiderade för en dylik afhandling, "De origine imperii civilis", uppträda och offentligen häfda den satsen, att konungamakten icke egde ett omedelbart gudomligt ursprung, utan blott ett medelbart samt att den hvilade på folkets samtycke och vore bunden af offentliga fördrag. Det underdåniga fjäsk och den lärda intolerans, som L. i hela denna sak ådagalade, hedra ej hans minne. C. A. Lund--Käflinge järnväg. Se Lund--Trelleborgs och Lund--Käflinge järnvägar. Lundmark. 1. Anders L., tafvelrestauratör, f. 1774 i Södermanland, d. 1834, utbildade sig hos E. Hallblad och blef hans efterföljare i yrket. Han erhöll 1813 befattningen af "hofmålare och restauratör af K. M:ts taflor" och erkändes allmänt som mycket skicklig i sitt fack. 2. Johanna Vilhelmina L., den föregåendes dotter, tafvelrestauratör, f. 31 dec. 1815 i Stockholm, d. där 27 dec. 1911, var alltifrån barndomen sin faders elev och medhjälpare och öfvertog vid hans död hans vidsträckta klientel. Utom otaliga renovationer af enskildas taflor återställde hon en mängd dylika för Nationalmuseum och Gripsholm samt hela privatgallerier, såsom de å Kulla-Gunnarstorp, Bysta, Vibyholm m. fl. 1 o. 2. --rn.* Lundmark, Karl Vilhelm Viktor, operasångare, f. 27 febr. 1859 i Uppsala, d. 16 dec. 1908 i Stockholm, anställd vid k. operan där från 1885, sjöng under sitt tidigare skede vid denna scen ett ej ringa antal större tenorpartier, bl. a. Tamino i "Trollflöjten", Horace i "Svarta dominon", Georges i "Hvita frun", Manrico j "Trubaduren", Vilhelm i "Mignon" och Zéphoris i "Konung för en dag". Till följd af otillräcklig utbildning och omvårdnad stod L:s vackra röst ej länge bi, och talang i det sceniska ernådde han icke. A. L.* Lundo (fi. Lieto), socken af Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal 215 kvkm. Befolkningen, finsk, 4,208 pers. (1909). L. utgör med Brunkkala kapell (68 kvkm.; 1,270 inv.) ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Domprosteriet. - Inom L. ligger Littois klädesfabrik, som eges af ett bolag. A. G. F. Lundquist, Anders, målare, litograf, f. 1803 i Örebro, d. 1853 i Stockholm, kom helt ung till konstakademien i Stockholm, där han redan 1818 uppträdde som utställare. Han erhöll belöningar för målningar i tidens smak, men synes aldrig ha kommit långt som målare. På 1820-talet uppträdde han med ett par etsade kompositioner ur "Fritiofs saga" och 1828 med några planscher till "Fabler af Gyllenborg". Han utförde sedan planscherna i "Svenskt Pantheon" (1832-36), "Kadetten" af Oxenstierna (1843), Ingelmans al-manacksbihang o. s. v. samt särskildt utgifna blad. Dessa teckningar äro fint litograferade, men tomma på verkligt innehåll. L. blef agré af konstakademien 1834 och upprättade en ritskola, som en tid åtnjöt ett visst anseende. Därjämte var han 1836-48 lärare i teckning för konung Oskar I:s barn. --rn.* Lundquist, Abraham, musikförläggare, f. 18 jan. 1817 i Stockholm, d. där 4 april 1892, var först biträde i Abr. Hirschs (se denne) musikhandel i Stockholm, idkade 1838-44 där bokhandel och bokförlag i kompani med N. Caron, förlade därefter litograferade porträtt af skalder och konstnärer samt öppnade 1849 i bolag med L. G. Eylander den musikhandel, som han alltsedan innehade, från 1856 ensam, och som vardt en af de största i riket. L. blef 1864 led. af Mus. akad. och utnämndes 1865 till hofmusikhandlare. Firman, som sedan 1893 innehafves af hans son Georg Abrahamsson L. (f. 1869), idkar flitig musikförlagsverksamhet, musikhandel (bl. a. som generalagent i Sverige för Edition Peters), musiklånbiblioteksrörelse och pianoaffär samt har i årtionden förmedlat de flesta konserter, som utländska musikaliska artister gifvit i Stockholm. Lundquist, Karl Gustaf, universitetslärare, f. 5 aug. 1841 i Stockholm, blef student i Uppsala 1858, filos, kandidat 1867, filos, doktor 1869, docent i fysik s. å. och adjunkt i fysik och mekanik 1874 samt var 1875-1906 professor i mekanik. Han var i många år censor vid mogenhetspröf-ningarna. 1876 blef L. led. af Vet. soc. i Uppsala. Han har utgifvit bl. a. Bidrag till kännedomen af den jordmagnetiska intensiteten och inklinationen i mellersta och södra Sverige (i Vet. akad:s handl., bd 9, 1871), Sur la reflexion de la lumiére å la surface des corps isotropes (i "Nova acta Reg. soc. Ups.", vol. 9, 1874), Om värme-fördelningen i normalspektrum (i "öfvers. af Vet. akad:s förhandl.", 1874), Om värmets ledning i en cylinder (därst., 1875) och Om friktion hos vätskor och gaser, I (i Uppsala univ:s årsskr., 1875). Lundqvist, Karl Fredrik, operasångare, f. 24 jan. 1841 i Veinge socken, Halland, blef student i Uppsala 1860, tog där kameralexamen och ingick sedan i Förvaltningen af sjöärendena. På flera konserter väckte han uppseende genom sin ovanligt starka och fylliga tenorbaryton; och efter att ha bi-trädt i kören under Tichatschecks gästspel i Stockholm bestämde han sig för artistbanan, studerade för Fritz Arl-berg, debuterade 1869 som Josef i "Josef i Egypten" och anställdes s. å. vid K. teatern, som han tillhörde till 1904. Han utförde där med framgång en stor mängd mer och mindre makt-påliggande roller, bl. a. Masaniello i "Den stumma", Vilhelm Tell, Valentin i "Faust", Björn i "Vikingarna", Gustaf Vasa och Kristian i "Gustaf Vasa", Amonasro i "Aida", Mossul i "Konung för en dag", Mikeli i "Vattendragaren", Jakob i "Josef i Egypten", Nikalantha i"L3ikmé",Agamemnon i "Ifigenia" samt Rienzi, Wolfram i "Tannhäuser" och Hans Sachs i "Mästersångarna i Ntirn-berg". Den varma klangfärgen hos L:s malmfulla baryton i förening med den ärliga känslan i hans föredrag äfvensom hans populära personlighet ha gjort honom allmänt omtyckt både på scenen och i konsertsalen. Som såugkonstnär har han å andra