1413 Lundqvist-Lundsbergs skola 1414 sidan icke nått virtuositet, och gestaltens tyngd motverkade den i vissa roller erforderliga sceniska rörligheten. Han har varit en uppburen konsertsångare bl. a. för sitt utförande af Södermans ballader och svenska folkvisor; hans sätt att föredraga "Du gamla, du fria" (se d. o.) bidrog verksamt till att göra denna till en nationalsång. Som solist har han medföljt Uppsala studentkör bl. a. till Parisutställningarna 1878 och 1900 samt Orphei drängar på flera sångarfärder. L. kon-serterade 1893 i Amerika och 1894 i England. 1890 blef han led. af Mus. akad. Han utgaf 1908 -09 Minnen och anteckningar. En blick tillbaka på mitt Hj (2 bd). A. L. (E. F-t.) Lundqvist, Sven Fredrik Georg, skolman, läroboksförfattare, f. 22 sept. 1850 i Stockholm, blef student i Uppsala 1874, aflade teor. teol. examen 1877, prakt. teol. examen 1878 och filos. kand. examen 1884, prästvigdes 1885, utnämndes efter åtskilliga lärarförordnanden till adjunkt vid Linköpings folkskollärarseminarium 1887 samt förordnades 1901 till rektor vid Strängnäs folkskollärarseminarium. L., som 1889-92 var föreståndare för landstingsseminariet i Linköping, tjänstgjorde 1893-1901 som folkskolinspektör i Linköpings stift. Han har varit verksam äfven som kommunalman och i flera år fungerat som ordförande i Strängnäs stadsfullmäktige. L. har utgifvit bl. a. Anteckningar till den bibliska historien (1897; 2:a uppl. 1910), Uppfostran under skolåldern (1901), Lärobok i pedagogik för folkskoleseminarier (1902; 2:a uppl. 1909), Vår kristna tro. Förslag till ny katekes (1903), Pauli romarbrev enligt provöversättningen i 9 07. Medförklaringar.(19Q8). R. N-n. Lundqvist, Ernst Gustaf, författare, öfver-sättare, f. 3 febr. 1851 i Nyköping, blef student i Uppsala 1869 och var 1881-98 samt 1904-07 litteratör vid K. teatrarna i Stockholm. Han uppträdde redan 1875 med "proverbet" Cornelius Nepos (tr. 1876) och har sedan dess skrifvit för scenen ända till 1890-talets slut. Af hans originalstycken må nämnas Mellan barken och trädet, proverb (1877), Vingåkersbruden, lustspel med sång (s. å.), De oförsonlige (s. å.), Ogräs (s. å.), Skådespelarens hustru (1879), Småflickor (1884 och 1907), Det satt en fogel på lindeqvist (1886, 1898), titt löfte (1889), Lilla professorskan (1891), Kusin Jacques (1893; uppf. i Köpenhamn omkr. 100 ggr), Ett tjufpojkstreck och Kardborrar (1898) samt Ett litet troll (s. å.), hvilka i allmänhet mottagits med erkännande och haft framgång. L. har dessutom för scenen bearbetat och öfversatt en mängd på Stockholms teatrar uppförda stycken både på vers och prosa. Under en fyrtioårig, i omfattning knappast af någon svensk öfverträffad verksamhet som öfversättare har L. äfven försvenskat ett mycket stort antal romaner och noveller af samtidens mera bekanta författare på skilda språk. Som novellist har han utgifvit samlingarna Sannsagor och fantasier (1881), Agnes (s. å.), En lifsgåta (s. å.), Profiler (3 bd, 1884, 1886 och 1888), romanen April (1885), Smink (1887), Skuggor och ljusglimtar (1889), Konstnärsblod (1890), Vid aftonlampan (1891), Nisse jämte flera berättelser och skizzer (1894), Talmi (1899; 2:a uppl. 1908), Fortunas tempel jämte flera berättelser och skisser (1900), Fulvia jämte andra noveller (1909), Lyckans vägar (1910) och Tan-talus (1912). En vaken iakttagelseförmåga, glimtar af vänlig humor och en förträfflig språkbehandling utmärka hans berättelser, hvilka å andra sidan ej erbjuda originalitetens nyhet i uppfinning eller ton. Många af hans måttfullt och vederhäftigt gifna lefnadsbilder skildra italienska förhållanden, som han lärt känna under täta besök i Italien. Arbeten af L. äro öfv. på ty., höll. och da. (R-n B.) Lund--Refvinge--Harlösa järnväg (sign. L. Re. J.), normalspårig (1,435 m.), 23,6 km. lång järnväg inom Malmöhus län, som eges och trafikeras af Lund--Refvinge järnvägsaktiebolag. Järnvägen sträcker sig från Lunds södra station (Höge vall) i östlig riktning öfver Refvingehed till Harlösa station vid Landskrona--Käflinge--Sjöbo järnväg, där anslutning jämväl erhålles med Malmö--Simrishamns järnvägs grenlinje Dalby--Harlösa--Bjärsjölagård. För allmän trafik öppnades sträckan Lund (Höge vall)--Refvingehed, 21,4 km., 1905 och sträckan Refvingehed--Harlösa, 2,2 km., 1906. Tågen medföra endast 3:e klass. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 1,220,749 kr., hvaraf för rullande materiel 175,226 kr., och aktiekapitalet till 734,297 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Lund. A. d'A. Lundsbergs skola, i Lungsunds socken, Värmlands län, 26 km. n. om Kristinehamn och 10 km. n. v. om Nässundets station på Mora-Vänerns järnväg, grundlades 1896 af grosshandlaren William Olsson från London, sedermera svensk medborgare och bosatt i Sverige, på hans egendom Lundsberg i Värmland efter förebilden af engelska "boarding-schools". Dess ursprungliga ändamål var att med hufvudvikten lagd på lärjungarnas moraliska och fysiska fostran - hvartill skolan med sitt afskilda, härliga läge kunde anses ega de bästa förutsättningar - intill konfirmationsåldern meddela gossar den grundläggande kunskapen för det praktiska lifvet: i de tre lägre klasserna i väsentlig öfverensstämmelse med allmänna läroverkens undervisningsplan, i de tre högre med en viss valfrihet i ämnen och med undervisningen afpassad efter de olika anlagen ;tillfälle skulle beredas lärjungarna på öfre stadiet att jämväl deltaga i olika arbeten på landtegendomen. För att åt skolan och dess verksamhet ge ett fastare underlag bildades Lundsbergs aktiebolag, som blef skolans egare. Detta program modifierades dock redan 1898 på grund af de i vida kretsar rådande starka sympatierna för en sexklassig nederskola för meddelande af allmänt medborgerlig bildning, och Lundsbergs skola blef därmed i själfva verket den första anstalt i Sverige, som förverkligade den nya realskolidén. För att tillmötesgå uppmaningar från skilda håll upprättades 1904 den första gymnasialringen och därefter successivt andra och tredje, skolans 7:e, 8:e och 9:e klasser, såsom en treårig öfverbyggnad på nederskolan, och därmed hade skolan vuxit ut till ett fullständigt läroverk, som 1908 erhöll dimissionsrätt för studentexamen. Väsentliga afvikelser från de allmänna läroverken äro, förutom internatsystemet: klass I saknas, engelska är begynnelsespråk i stället för tyska, träslöjd och bokföring äro obligatoriska ämnen i vissa klasser, ordnade friluftsöfningar jämte något kroppsarbete äro intagna på ett för