1415 Lundsbrunn-Lunds domkyrka 1416 hösten särskildt och våren särskildt uppgjordt schema. Lärjungarnas antal, till en början (vårterm. 1896) endast 5, uppgår f. n. (1912) till 132, från de flesta landskap i Sverige, och de äro fördelade på fyra skolhem. Hvarje sådant hem skötes af en husmoder och står dessutom under ledning af en bland lärarna, af hvilka de ogifta bo i skolhemmen som medlemmar af "den stora familjen". Gossarna bo två till sex i hvarje rum alltefter rummens storlek och gossarnas ålder. Afgifterna äro 1,100 -1,500 kr. för elev per läsår, beroende på lägre eller högre klass, och inbegripa såväl ordinarie undervisning som hel inackordering. Lärarnas antal är 13. Lönetursrätt egde skolan efter samma grunder som statens läroverk till 1904, då den borttogs i samband med läroverksreformen. År 1905 ställdes skolan under öfverinseende af öfver-styrelsen för rikets allmänna läroverk och åtnjuter statsunderstöd sedan 1908, f. n. 10,000 kr. Till betryggande af skolans framtid har Lundsbergs aktiebolag skänkt skolans inventarier, samtliga dess byggnader och ett däromkring liggande jordområde till "Stiftelsen Lundsbergs skola". Samtidigt lade skolans vänner och gynnare grunden till en garantifond, som efter tecknande af minimibeloppet, 200,000 kr., öfvertogs af stiftelsen, hvilken konstituerade sig i dec. 1907 och i jan. 1908 antog stadgar. Enligt dessa komma skolans f. d. lärjungar i framtiden att tillsätta styrelse och bestämma öfver dess angelägenheter. På grund af skolans läge har det ur flera synpunkter länge synts vara ett lifsvillkor för densamma att få disponera vissa delar af de skolan omgifvande egendomarna. Detta önskemål uppnåddes, då stiftelsen ingick som hufvuddelegare i de två nya bolag, Lundsbergs fastighets-a.-b. och Lundsbergs skogs-a.-b., som 1910 och 1911 bildades af de ifrågavarande kring skolan liggande jordbruks- och skogs-egendomarna. Pension - något högre än vid statens läroverk - kommer att genom en pensionsanordning, som genomförts 1912, beredas skolans ord. lärare. - Om än skolan genom att vara på en gång internat och fullständigt läroverk på landet kan synas ha nått fram till ett slutligt mål, anse dess målsmän dock Lundsbergsidén ej förr genomförd, än kroppsarbetet fått komma till sin fulla rätt bland ungdom i skolåldern, och detta är Lundsbergs skolas närmaste problem att lösa för att bli trogen stiftarens syftemål med anstalten. F. D-n. Lundsbrunn, hälsobrunn i Skälfvums socken, Skaraborgs län, 11 km. n. v. om Skara, har en vacker och hälsosam belägenhet i den bördiga dalgången emellan Kinnekulle och Billingen, omkr. 115 m. ö. h. Källan, som af ålder varit begagnad som offerkälla, började på 1720-talet få en mera ordnad medicinsk användning. Enligt analys af Almén (1878) håller vattnet på 10,000 gr. vatten 0,214 gr. kolsyrad järnoxidul, motsvarande 0,295 gr. tvåfaldt kolsyrad järnoxidul. Undersökning 1910 genom d:r Svenonius af radioaktiviteten gaf till resultat "551, 564--587 och max. 612 volt per liter och timme". Goda badinrättningar finnas, en ymnig sötvattenskälla ger rikligt badvatten för badhusen, och de närliggande barrskogarna ge godt material till det väl beredda tallbarrsdestillat, som begagnas till tallbarrsbad. För medellösa finnas två lasarett, det piperska och det allmänna brunnslasarettet. Egendomen tillhör till en fjärdedel svenska riddarhuset (genom testamente af E. I.

Brunnssalongen i Lundsbrunn.

Gyllenberg) och för öfrigt enskilda personer. Antalet brunnsgäster uppgår till 700--800 årligen. Ln. Lunds dagblad. Se Lunds veckoblad. Lunds domkyrka är Nordens äldsta metropolitankyrka och en af dess märkvärdigaste helgedomar. Den anlades, enligt det vanliga antagandet, af konung Knut den helige i Danmark, som regerade 1080--86. Denne konung förärade 1085 den under byggnad varande kyrkan många jordagods och räntor. Biskop Richvald, under hvars tid detta skedde, afled snart därpå och efterträddes af Asker, hvilken 1104 blef ärkebiskop och hela Nordens primas. Denne synes ha med kraft bedrifvit byggandet efter en ny, större plan. Härför hade säkerligen hans frände konung Erik Ejegod, som två gånger reste till Italien för att genomdrifva ärkesätets upprättande och sin broder Knuts kanonisation, varit synnerligen verksam. 1123--31 invigde han tre altare i kryptan, men först hans efterträdare Eskil förunnades det att, 1145, inviga kyrkan till jungfru Marias och S:t Laurentius' ära. Sannolikt var likväl ej då mycket mera än korpartiet färdigt. Som kyrkans byggmästare omtalas i handlingarna en Donatus, och vidare namnes en stenhuggare Regnerus, förmodligen båda inkallade. Den byggnad, som sålunda uppstod, var ett treskeppigt långhus med tvärskepp, kor med halfrund absid och rakslutna sidokapell; sedermera utvidgades planen med två torn i väster. Under kor och tvärskepp sträcker sig en rymlig krypta (den enda i sitt slag i Sverige; se afbildning af densamma i art. Krypta). Kryptans kolonner ha tärningkapitäl och mycket utspringande baser. Kolonnerna i kryptan ha delvis rikt sirade skaft, med vridna eller i hörn brutna stafvar o. s. v. Två kolonner visa människofigurer i hög relief, sedan gammalt kallade Finn (se d. o. 3, med fig.) samt Finns hustru och barn. Den nyaste och mest antagliga tolkningen af dessa figurer är, att den senare gruppen föreställer Simson och Delila, som nyss afklippt hans hår och skägg, den förra figuren åter Simson, med utvuxet hår och skägg, skakande pelaren. Simson är en vanlig Kristussymbol, och "Simson med lejonet"