- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1415-1416

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund-Käflinge järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1415

Lundsbrunn-Lunds domkyrka

1416

hösten särskildt och våren särskildt uppgjordt
schema. Lärjungarnas antal, till en början
(vårterm. 1896) endast 5, uppgår f. n. (1912) till
132, från de flesta landskap i Sverige, och de äro
fördelade på fyra skolhem. Hvarje sådant hem skötes
af en husmoder och står dessutom under ledning af en
bland lärarna, af hvilka de ogifta bo i skolhemmen
som medlemmar af "den stora familjen". Gossarna
bo två till sex i hvarje rum alltefter rummens
storlek och gossarnas ålder. Afgifterna äro 1,100
-1,500 kr. för elev per läsår, beroende på lägre
eller högre klass, och inbegripa såväl ordinarie
undervisning som hel inackordering. Lärarnas antal är
13. Lönetursrätt egde skolan efter samma grunder som
statens läroverk till 1904, då den borttogs i samband
med läroverksreformen. År 1905 ställdes skolan under
öfverinseende af öfver-styrelsen för rikets allmänna
läroverk och åtnjuter statsunderstöd sedan 1908,
f. n. 10,000 kr.

Till betryggande af skolans framtid har Lundsbergs
aktiebolag skänkt skolans inventarier, samtliga dess
byggnader och ett däromkring liggande jordområde till
"Stiftelsen Lundsbergs skola". Samtidigt lade skolans
vänner och gynnare grunden till en garantifond,
som efter tecknande af minimibeloppet, 200,000 kr.,
öfvertogs af stiftelsen, hvilken konstituerade sig
i dec. 1907 och i jan. 1908 antog stadgar. Enligt
dessa komma skolans f. d. lärjungar i framtiden
att tillsätta styrelse och bestämma öfver dess
angelägenheter. På grund af skolans läge har det ur
flera synpunkter länge synts vara ett lifsvillkor för
densamma att få disponera vissa delar af de skolan
omgifvande egendomarna. Detta önskemål uppnåddes,
då stiftelsen ingick som hufvuddelegare i de två nya
bolag, Lundsbergs fastighets-a.-b. och Lundsbergs
skogs-a.-b., som 1910 och 1911 bildades af de
ifrågavarande kring skolan liggande jordbruks-
och skogs-egendomarna. Pension - något högre
än vid statens läroverk - kommer att genom en
pensionsanordning, som genomförts 1912, beredas
skolans ord. lärare. - Om än skolan genom att vara
på en gång internat och fullständigt läroverk på
landet kan synas ha nått fram till ett slutligt
mål, anse dess målsmän dock Lundsbergsidén ej förr
genomförd, än kroppsarbetet fått komma till sin
fulla rätt bland ungdom i skolåldern, och detta
är Lundsbergs skolas närmaste problem att lösa för
att bli trogen stiftarens syftemål med anstalten.
F. D-n.

Lundsbrunn, hälsobrunn i Skälfvums socken, Skaraborgs
län, 11 km. n. v. om Skara, har en vacker och hälsosam
belägenhet i den bördiga dalgången emellan Kinnekulle
och Billingen, omkr. 115 m. ö. h. Källan, som af ålder
varit begagnad som offerkälla, började på 1720-talet
få en mera ordnad medicinsk användning. Enligt analys
af Almén (1878) håller vattnet på 10,000 gr. vatten
0,214 gr. kolsyrad järnoxidul, motsvarande 0,295
gr. tvåfaldt kolsyrad järnoxidul. Undersökning 1910
genom d:r Svenonius af radioaktiviteten gaf till
resultat "551, 564–587 och max. 612 volt per liter
och timme". Goda badinrättningar finnas, en ymnig
sötvattenskälla ger rikligt badvatten för badhusen,
och de närliggande barrskogarna ge godt material till
det väl beredda tallbarrsdestillat, som begagnas till
tallbarrsbad. För medellösa finnas
två lasarett, det piperska och det allmänna
brunnslasarettet. Egendomen tillhör till en fjärdedel
svenska riddarhuset (genom testamente af E. I.

illustration placeholder
Brunnssalongen i Lundsbrunn.


Gyllenberg) och för öfrigt enskilda personer. Antalet
brunnsgäster uppgår till 700–800 årligen.
Ln.

Lunds dagblad. Se Lunds veckoblad.

Lunds domkyrka är Nordens äldsta metropolitankyrka
och en af dess märkvärdigaste helgedomar. Den anlades,
enligt det vanliga antagandet, af konung Knut den
helige i Danmark, som regerade 1080–86. Denne konung
förärade 1085 den under byggnad varande kyrkan många
jordagods och räntor. Biskop Richvald, under hvars tid
detta skedde, afled snart därpå och efterträddes af
Asker, hvilken 1104 blef ärkebiskop och hela Nordens
primas. Denne synes ha med kraft bedrifvit byggandet
efter en ny, större plan. Härför hade säkerligen hans
frände konung Erik Ejegod, som två gånger reste till
Italien för att genomdrifva ärkesätets upprättande
och sin broder Knuts kanonisation, varit synnerligen
verksam. 1123–31 invigde han tre altare i kryptan,
men först hans efterträdare Eskil förunnades det
att, 1145, inviga kyrkan till jungfru Marias och
S:t Laurentius’ ära. Sannolikt var likväl ej då
mycket mera än korpartiet färdigt. Som kyrkans
byggmästare omtalas i handlingarna en Donatus, och
vidare namnes en stenhuggare Regnerus, förmodligen
båda inkallade. Den byggnad, som sålunda uppstod,
var ett treskeppigt långhus med tvärskepp, kor med
halfrund absid och rakslutna sidokapell; sedermera
utvidgades planen med två torn i väster. Under kor
och tvärskepp sträcker sig en rymlig krypta (den enda
i sitt slag i Sverige; se afbildning af densamma i
art. Krypta). Kryptans kolonner ha tärningkapitäl
och mycket utspringande baser. Kolonnerna i kryptan
ha delvis rikt sirade skaft, med vridna eller
i hörn brutna stafvar o. s. v. Två kolonner visa
människofigurer i hög relief, sedan gammalt kallade
Finn (se d. o. 3, med fig.) samt Finns hustru och
barn. Den nyaste och mest antagliga tolkningen af
dessa figurer är, att den senare gruppen föreställer
Simson och Delila, som nyss afklippt hans hår och
skägg, den förra figuren åter Simson, med utvuxet
hår och skägg, skakande pelaren. Simson är en vanlig
Kristussymbol, och "Simson med lejonet"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free