största delen. Slutligen, sedan oupphörliga planlösa förbättringar visat sig otillfredsställande, utarbetades, enligt anhållan af domkapitel och domkyrkoråd samt efter gjord besiktning, af A. Nyström en utförlig plan för kyrkans iståndsättning och inredning, hvilken plan stadfästes af K. M:t 1833. Professor K. G. Brunius öfvertog ledningen af arbetena 1836 och blef 1838 af K. M:t förordnad att fortfarande ha tillsynen öfver dem, ett uppdrag, hvilket fortfor till 1859. De omfattande och delvis mycket viktiga arbeten, som han under denna långa tid verkställde, alltjämt följande 1833 års plan, finnas utförligt beskrifna af honom själf, dels i hans bok om Lunds domkyrka (se nedan), dels i "Berättelse om förbättringar å Lunds domkyrka" (1861). -- I slutet af år 1860 blef dåv. konduktören H. N. Zettervall domkyrkoarkitekt. Under hans ledning omgestaltades den gamla domen i s. k. ren romansk stil så, att den, ehuru med bevarande af en mängd historiska detaljer, i synnerhet i det västra partiet (fig. 3) framstår såsom ett väsentligen nytt, på renska arkitekturmotiv grundadt verk. Kyrkans inre målningsdekoration, som utförts af S. Thulin, har fullföljts fram till absiden. -- Zettervalls verksamhet väckte naturligtvis starkt missnöje hos den förre byggnadsledaren, som särskildt utgaf "Erinran vid förslag till nytt vattentak å Lunds domkyrka" (1869). Se äfven "Några ord om Lunds domkyrka" af A. W. Brunius (1875). Jfr K. G. Brunius, "Nordens äldsta metropolitankyrka" (1836; omarb. uppl. 1854), och "Skånes konsthistoria för medeltiden" (1850) samt Joh. Corylander, "Berättelse om Lunds domkyrka" (förf. omkr. 1755;

Fig. 3. Lunds domkyrka i nutiden, sedd från n. v.

tr. 1884). Nya uppslag innehåller Fr. Seesselbergs stora, i flera afseenden dock okritiska och ohistoriska arbete "Die frühmittelalterliche kunst der germanischen völker" (1897) med det vackra planschverket "Die skandinavische baukunst". Jfr vidare E. Wrangel, "Lunds domkyrkas äldsta ornamentik. En studie" (i "Aarböger for nordisk oldkyndighed og hist.", 1910) samt O. Rydbeck, "Lunds domkyrka. Historik samt vägledning för besökande" (1911). Den sistnämndes detaljforskningar komma att framläggas i en särskild publikation; och domkyrkorådet förbereder genom E. Wrangel och Th. Wåhlin, kyrkans nuvarande arkitekt, en större monografi öfver domkyrkan. -rn. E. Wrgl. Lunds landsförsamling. Se Lund, sp. 1366. Lunds stift (se kartan till Ecklesiastik indelning) bildades 1060 genom delning af Roskilde stift, hvarvid under Lunds biskopsstol förlades nordvästra Skåne och Halland; af södra och östra Skåne samt Blekinge och Bornholm bildades ett särskildt stift med biskopssäte i Dalby (se d. o.). Inom kort -- dock ej före 1067 -- förenades emellertid Dalby stift med Lunds. Ifrån 1104 hade stiftets öfverhufvud såsom ärkebiskop uppsikt öfver kyrkan i de tre nordiska rikena intill 1152, då Norge erhöll egen ärkebiskop, och, hvad Sverige beträffar, till år 1164, då Uppsala blef ärkebiskopssäte, ehuru äfven sedermera, intill reformationen, Lunds ärkebiskopar hade anspråk på öfverhöghet öfver kyrkan i Sverige (se vidare om stiftet och några af dess förnämsta biskopar under medeltiden Lund, sp. 1367). Från 1537 bar stiftets öfverhufvud titeln superintendent, men återfick 1611 biskopstiteln. 1645 skildes Halland och 1660 Bornholm från stiftet; 1678--80 tillhörde östra Blekinge Kalmar stift. F. n. (1912) omfattar Lunds stift Malmöhus län och Kristianstads län, med undantag af en sockendel, samt Blekinge län. Kontrakten äro 24, nämligen i Malmöhus län: Oxie, Skytts, Torna, Bara, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads, Frosta (delvis i Kristianstads län), Färs (d:o), Onsjö, Harjagers, Rönnebergs, Luggude (delvis i Kristianstads län); i Kristianstads län: Albo och Järrestads, Ingelstads (delvis i Malmöhus län), Södra Åsbo, Norra Åsbo, Bjäre, Västra Göinge, Östra Göinge, Villands, Gärds (delvis i Malmöhus län); i Blekinge län: Östra, Medelsta samt Listers och Bräkne kontrakt. Pastoratens antal är 241, hvarjämte till stiftet hör en församling, som är annex till en moderförsamling i Göteborgs stift, hvilken omfattar äfven ofvannämnda sockendel. Af pastoraten äro 6 privilegierade, 7 prebenden, 20 alternerande patronella och 22 patronella, hvaraf 1 till konungen och 1 till styrelsen för ett bolag. Oberäknadt 3 garnisonsförsamlingar utgöra församlingarna 440, hvaraf 418 lands-, 20 stads-, 1 bruks- och 1 kapellförsamling; af landsförsamlingarna omfattar en äfven en stad (Eslöf). I stiftets areal, 14,274 kvkm., och folkmängd (1910), 833,987 inv., ingår Malmöhus län med 4,829 kvkm. och 456,575 inv., nästan hela Kristianstads län med 6,430 kvkm. och 228,071 inv. samt Blekinge län med 3,015 kvkm. och 149,341 inv. -- Lunds stifts diplomatarium är under utgifning genom L. Weibull (1900 ff.). K. S. (L. Wll.) Lunds stifts landebok (Lunds stichts landebog) är en enligt befallning i danske konungen Fredrik II:s bref 11 aug. 1569 upprättad förteckning eller jordebok öfver de kyrkorna och prästerskapet i Skåne med ön Bornholm samt Halland och Blekinge tillhörande hemman och jordar jämte prästerskapets och klockarnas därstädes öfriga inkomster äfvensom onera samt förvaras i hvad den afser Malmöhus län äfvensom Bornholm och Halland å landskontoret i Malmö samt såvidt den angår Kristianstads och Blekinge län å landskontoren i Kristianstad, resp. Karlskrona, hvarjämte en bestyrkt afskrift finnes hos Kammarkollegium.