Landeboken, hvilken dock saknar uppgifter för vissa socknar och beträffande andra är i vissa hänseenden ofullständig, eger synnerligen stor betydelse för kännedomen om prästerskapets och kyrkornas rättigheter, om den ock ej kunnat tillerkännas vitsord gentemot yngre däremot stridande trovärdiga handlingar. Utförligt beskrifves densamma i L. B. Falkmans (se denne) arbete "Upplysningar om kronans, kyrkornas och presterskapets inkomster" etc. (1848). C. v. O. Lunds studentsång. Vid Lunds universitet fanns ännu på 1820-talet alls ingen ordnad kör- och kvartettsång, denna förädlande insats i univer-sitetslifvet var där ännu okänd; hvarken repertoar eller tillfälle till samöfning stod de spridda sång-krafterna bland studenterna till buds. 1829 började emellertid Sven Loven (den sedermera berömde zoologen) att sammanföra och instruera dem, och 1831 gafs den första konserten. 1833 bildade tonsättaren Otto Lindblad Lilla sångsällskapet, som 1838 konstituerade sig till Lunds studentsångförening. Om ledarens utomordentliga förtjänster som skapare af den svenska studentsången med rent nationellt kynne se Lindblad, 0. J. Efter hans afflyttning från Lund, 1847, sköttes anförarskapet af medlemmar ur hans sångartrupp (Borg, Hammar, Follin), tills det 1856 öfvertogs af K. G. v. Sydow (sedermera bankdirektör), som i 20 års tid var ledare och uppehöll de Lindbladska traditionerna. Lunds studentkör, som vid de tidigare skandinaviska studentmötena vann rykte för att vara den yppersta i Norden, fördunklades nu af Uppsalasången. Efterträdare till v. Sydow blef läroverksadjunkten H. Möller (1876-85); han lät kören odla äfven större körverk med orkester, bildade "lilla kören'', åvägabragte samkonserter med Köpenhamns studentsångförening och förde sin trupp på tre sångarfärder. Sedan taktpinnen därefter handhafts af H. Andersson och E. Norrman, lades den 1891 i händerna på Alfred Berg (se denne), som genom sin ovanliga dirigentförmåga under ett nu tjuguårigt anförarskap (med afbrott endast 1894-96, då han studerade musik utomlands och hade vikarier i J. Lind och G. F. Steiner) åter lyft Lunds studentsång till dess gamla blomstring. Sedan 1896 ha under honom många sångarfärder företagits genom Sverige och några till Norge samt 1904 (med en ypperligt sammansatt kör) en triumf-färd till Nord-Amerika, hvarförutom 1905 gåfvos samkonserter med Uppsalasångarna. Till solist på "sina färder ha lundensarna merendels haft operasångaren J. Forsell. Sångföreningen har i mycket stor utsträckning anslagit intäkterna af sina sångarfärder och konserter till allmännyttiga och välgörande ändamål; bl. a. fulltecknade den sålunda Oskar ILs jubileumsfond med 10,000 kr. efter Amerika-färden. - I jämförelse med sin uppsvenska motbild (se Uppsala studentsång) vinner Lundasången sina egnaste lagrar i det veka, blida natursvärmeriet. E. F-t. Lundstedt, Bernhard Vilhelm, biblioteksman, bibliograf, f. 11 juni 1846 i Stockholm, vid hvars gymnasium hans fader, Jonas L. (f. 1793, filos, magister primus i Uppsala 1818, d. 1859), var lektor. L. blef student i Uppsala 1866, filos, kandidat 1873 och filos, doktor 1875, e. o. amanuens i K. biblioteket 1873, ord. amanuens 1884 och bibliotekarie 1900. 1875-84 tjänstgjorde han äfven i Ecklesiastikdepartementet. Under sommarsemestrarna 1876-80 ordnade och förtecknade han Finspångs bibliotek (nu tillhörigt Norrköpings stadsbibliotek). I biblioteksveten-skapligt syfte har L. företagit åtskilliga utländska resor och deltagit i flera kongresser, bl. a. såsom Sveriges ombud vid de internationella biblioteks-konferenserna i London 1897, Paris 1900 och Bruxelles 1910. Med framgång kröntes L:s arbete för, att från Sverige, Danmark och Norge forskare skulle sändas till Rom för att systematiskt genomgå Vatikanska arkivets samlingar och uppteckna allt hvad där kunde anträffas rörande de nordiska ländernas medeltida historia. L. har utgifvit Bidrag till kännedomen om grekiska språkets studium vid de svenska läroverken från äldsta till närvarande tid (gradualafh., 1875), Förteckning på de böcker, som varit begagnade vid undervisningen i de svenska elementarläroverken 1816-1877 (1881), Katalog öfver Finspongs bibliotek (jämte historisk inledning, 1883), Srenska tidningar och tidskrifter utgifna i Nord-Amerikas förenta stater (1886), Sveriges periodiska litteratur. Bibliografi I-III (omfattande tiden 1645-1899, 1895-1902), innehållande bl. a. en banbrytande historik öfver de svenska tidningarna, afd. Tidningsmän i "Svenskt porträttgalleri" (1897; ny uppl. 1910), Apercu de la principale littérature bibliographique de la Suéde (rapport till den internationella kongressen för bibliografi i Paris 1900), uppsatser i Nordisk familjeboks l:a och 2:a uppl. och tidskrifter, bland hvilka må nämnas Om Kungliga biblioteket i Stockholm (i "Förr och nu", 1879), Vber die abgabe der pftichtexemplare von druckerzeugnis-sen an die bibliotheken in Schweden (i "Central-blatt fiir bibliothekswesen", 1891), Notice sur len bibliothéques publiques de Suéde (i "Revue intern, des archives, des bibliothéques et des musées", 1895). Lundström, Anders, trädgårdsman, f. 18 febr. 1781 i Risinge socken, Östergötland, d. 23 jan. 1865 på sin egendom Frösunda vid Stockholm. Från drängtjänst arbetade han sig upp, så att han år 1822 kunde öfvertaga arrendet af Bergianska stiftelsens trädgård i Stockholm. Där utvecklade han en verksamhet, som gjorde honom berättigad att intaga främsta platsen bland sin tids trädgårdsmän. Under de 38 år han på ett högst framstående sätt skötte nämnda trädgård utvidgade han dess trädskolor, byggde på egen bekostnad växthus m. m. En förut föga uppmärksammad gren af trädgårdsodlingen, nämligen fröodling, omfattades af L. med synnerligt intresse, och själf odlade han vid Bergianska trädgården under vissa är så mycket köksväxtfrö, att införseln utifrån väsentligt minskades och fröpriserna i landet ej obetydligt nedsattes. L. egnade sig äfven åt studiet af de svenska fruktsorterna och kan sägas ha varit den förste, som på detta område åstadkommit ett arbete af beståndande värde. Han utgaf bl. a. en högst förtjänstfull lärobok, Handbok i trädgårdsskötseln (1831; 4:e uppl. 1852), samt en Handbok i landt-hushållningen (1842). L. blef 1834 led. af Landt-bruksakad. och 1839 af Vet. akad. samt fick titeln ekonomidirektör. C. G. D